Lyssna

Hur gör man i kyrkan?

”Inte lika självklart som hockeymatchen” ”Hur man ska bete sig i kyrkan är inte riktigt lika självklart som när man går på en hockeymatch. Men det viktigaste är den enskilda människans känsla och upplevelse.” Det säger den nye församlingsherden i Ödeshög, Lars Cederlöw.

Text: Annelie Sylvan  

Vem är den ovane besökaren?
– De flesta människor har inte någon regelbunden gudstjänstupplevelse, utan deltar i gudstjänst lite nu och då. Till exempel i samband med dop eller vigsel. Men under mina fyra år som präst i Spanien, har jag mött många människor som inte brukar gå till kyrkan. Men på semestern gör de det. Jag tror det handlar om att ha tid. Under familjeåren finns inte den tiden för väldigt många. Men ett sökande kan komma senare, sedan barnen flyttat ut. Då kommer funderingarna över livet och då finns det också mer tid. Sådana människor kan dyka upp i kyrkan!

Kan man göra fel i kyrkan?
– Mycket inom kyrkan bygger på att alla gör samma sak. Bryter man av och gör något annat kan man få känslan av att göra ”fel”. Hur man ska bete sig på en gudstjänst är inte riktigt lika självklart som när man går på en hockeymatch. När ­hemmalaget gör mål reser man sig utan att tänka och skriker av glädje. Även under gudstjänsten reser vi oss vid olika moment för att visa vår glädje. Men detta är inte förankrat på samma sätt i folksjälen, därför behövs lite vägledning, till exempel i ett gudstjänstblad. Och det finns en poäng med att vi gör likadant. Genom att stå upp tillsammans vid vissa moment, exempelvis lovsången, ger det oss alla en positiv känsla: vi är många och vi gör samma sak – vi bär tillsammans och vi är i samma lag.

Vad är en ”bra” gudstjänst?
– En gudstjänst går inte att betrakta objektivt utan handlar om den enskilda människans förväntan, känsla och upplevelse. Två människor kan ha två helt olika upplevelser av samma gudstjänst. Man behöver bli sedd, engagerad och gärna få bidra med något.

När jag var präst i Skänninge på 90-talet, gjordes en undersökning i vårt område om vad människor kände mest identitet med i kyrkan. Det visade sig vara klockringningen. Den är så tydlig och når även till dem som är utanför kyrkväggarna. Klockringningen signalerar att de som är på gudstjänsten kommer att be för dem som inte är där. Bönen är så viktig i gudstjänsten. Vi går utanför oss själva och ber för dem som har det svårt och för sådant vi inte kan påverka.

Lars Cederlöw

Foto: Annelie Sylvan

Gudstjänstguide för ovana

Vad händer under en gudstjänst? Förväntas man klä upp sig? Och när ska man stå upp och när ska man sitta? Här kommer en liten guide för dig som är ovan eller bara ­nyfiken på hur en gudstjänst går till. 

Att fira gudstjänst är en av Svenska kyrkans grund­läggande uppgifter. Gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där ­församlingen möter Gud i ord, sakrament (heliga ­handlingar) och bön.

När firas gudstjänst?
Alla församlingar firar sin huvudgudstjänst på söndagar, eftersom det var på söndagen som Jesus återuppstod. Men gudstjänster kan förekomma även andra dagar i veckan.

Vem får vara med vid en gudstjänst?
En gudstjänst i Svenska kyrkan är öppen för allmänheten. Alla är välkomna.

Finns det något program för gudstjänsten?
Församlingen får en agenda eller ett gudstjänstblad i handen när de kommer till kyrkan, för att kunna följa med i gudstjänstens olika moment. Där finns också instruktioner av olika slag. Alla kan känna sig osäkra och nervösa i början. Ett bra tips är att titta på hur andra gör runtomkring och att lyssna på prästen, som ofta berättar vad som ska hända och ger tecken. 

Vilka moment brukar ingå i en gudstjänst?
Några moment som alltid finns med är läsning ur bibeln, bön, predikan, psalmsång och välsignelse. Men en gudstjänst i Ödeshögs kyrka är inte likadan som en gudstjänst i Västra Hargs kyrka, även om dessa moment ingår. Varje församling har sina egna traditioner. Är du nyfiken, besök flera!

Hur vet jag när jag ska stå upp och när jag ska sitta ner? Och vad betyder det?
I agendan finns en markering med stjärna (*) vid de moment och psalmer där man förväntas ställa sig upp. Ibland ger också prästen ett tecken.

Att stå upp i gudstjänsten är en symbol för att vi är fria och upprättade människor som får tillhöra Kristus. Vi står upp till exempel vid procession (ingång med buret kors), lovsång, läsningen av evangeliet, vid trosbekännelsen och välsignelsen.

Vad symboliserar nattvarden?
Nattvarden innebär att den som är döpt får ta emot Jesu kött och blod i form av bröd och vin. En gudstjänst där församlingen firar nattvard, kallas för mässa.

Jag har ingen sångröst …
Det finns inget krav på att sjunga med i gudstjänstens psalmer. Men känslan av att sjunga tillsammans ­förstärker gemenskapen i gudstjänsten. Prova och sjung så gott du  kan!

Vad ska jag ha på mig?
Det finns inga regler för hur man ska klä sig i Svenska kyrkans gudstjänster. För en del lever traditionen kvar att klä sig högtidligt eller ”söndagsfint”. Men det går bra att gå till kyrkan även i vardagskläder.

Hur lämnas kollekt nuförtiden?
I takt med att kontanter försvinner i samhället blir det allt vanligare att swisha sitt bidrag till kollekten (insamling till välgörande ändamål). Men det förekommer även att kollekthåv skickas runt i bänkraderna eller att en insamlingsbössa står uppställd vid utgången.

Senaste numret av Livsviktigt

Klicka och bläddra i senaste numret av pastoratets tidning Livsviktigt, fullt av läsvärda reportage och info om vad som händer i församlingarna i vinter. Den landar i din brevlåda den 23 oktober. Du som har boxadress i Väderstad får tidningen några dagar senare. Har du inte fått tidningen ring 0142-55 200 eller läs den här.

Sparade plagg ­berättar om livet

Gamla kläder väcker minnen! Anita Löfgren Ek poserar i en retrochic långklänning från 1976, som en gång varit hennes mammas. ”Hon köpte den till pappas 60-årskalas”, berättar hon.

”Man själv är inte viktigast längre”

Nyckeln till en bra föräldraledighet är att göra saker utanför hemmet tillsammans med barnet. Det säger Joel Joelsson och Albin Gustavsson, som blev vänner när de började gå till öppna förskolan i Kyrkans hus i Mantorp med sina barn.

”Ju mer vi är i naturen, desto bättre mår vi”

Blivande prästen, Anders Ulvekrans, strävar efter att leva mer i samklang med naturen. Det har tagit honom från ett liv som vegan till ett liv som jägare. ”Idag är jag i stort sett självförsörjande på kött. Målet är att även odla min mat. Odling och jakt är delar av ett mer ursprungligt sätt att leva, med ­respekt för det som hamnar på tallriken och för hela vår skapelse”, förklarar han.

Thomas och Maria ­välkomnar i lucka 12

Advent är en fin tid, som ger tillfällen att mötas i stillhet men också i glädje och förväntan. Det tycker paret Thomas Sunnerfjord och Maria Öhrnell som är med i årets vandrande adventskalender i Mjölby.

”Det bästa liv jag kan tänka mig”

Huset var redan fullt av djur. Och getter hade hon bestämt sig för att aldrig skaffa. Men så lades den två dagar gamla killingen Ville i Therése Perssons armar. ”Kan du ta hand om den här. Han har ingen mamma …” Självklart kunde hon det.

”Vi har lärt känna nya människor”

När musiken klingat ut stiger sorlet och snart sitter Veine, Anki, Marcus och alla de andra bänkade runt kaffeborden i Timmerö kapell. ”Mässa med frukost gör att man ganska snabbt kommer in i en gemenskap och i församlingslivet”, säger Anki Tergel, nyinflyttad i Boxholm med maken Marcus.

”Antingen gräver man ner sig eller så gör man något”

Ingrid startade en leva-vidare-grupp – ”Det är de små vardagsminnena som är svårast att hantera. Sånt där vi gjorde varje dag tillsammans.” Det har gått två år sedan Ingrid Norén i Boxholm miste sin man, Karl-Johan. Att starta en leva-vidare-grupp blev en väg ut ur ensamheten.

Bröderna hjälpte till i kyrkan när lillasyster Ingrid döptes

I januari hölls dop för familjen Sandströms fjärde barn Ingrid, i Ödeshögs kyrka. Det blev en personlig stund i kyrkan, där dopprästen Gerhard Paping bad storasyskonen om hjälp med de praktiska bestyren.

Tidningen Livsviktigt ska handla om viktiga frågor som rör livet och berör oss här i Folkunga­bygden. Livsviktigt ges ut fyra gånger per år till alla hushåll i pastoratet. Skicka gärna förslag på ­artiklar till informatör Lisbeth Nilsson, Svenska kyrkan (lisbeth.nilsson3@svenskakyrkan.se)

Har du andra funderingar ­angående tidningens innehåll så är du också ­välkommen att vända dig direkt till ­ansvarige ­utgivaren Maria Åkerström (maria.akerstrom@svenskakyrkan.se).