Vi läser om Noa i 1 Mos 6:8 – 9:28. Gud såg att ondskan på jorden var stor men Noa hade vunnit Herrens välvilja. Det står att han var en oförvitlig och rättfärdig man; han levde i gemenskap med Gud. Noa fick tre söner, Sem, Ham och Jafet.
Gud gav Noa i uppdrag att bygga en båt där han skulle ta med sin familj och djur av alla arter som skulle räddas undan en översvämning. Noa var 600 år när floden översvämmade jorden. När vattnet till slut började sjunka undan blev arken stående på Araratsbergen.
Noa öppnade arken och släppte ut en korp som flög över vattnet och sedan en duva. Men duvan kom tillbaka då den inte hitta något att äta. Efter ytterligare sju dagar kom duvan tillbaka med en olivkvist i näbben. När allt vattnet sjunkit undan gick både människor och djur ut ur arken och Noa byggde ett altare åt Herren där han offrade en del av djuren. Då lovade Herren ”Jag skall aldrig mer förgöra allt levande, så som jag nu har gjort. Så läge jorden består skall sådd och skörd, köld och värme, sommar och vinter, dag och natt aldrig upphöra att skifta” 1 Mos 8:21b-22
Noa var åkerbrukare, han var den förste som anlade en vingård. När han drack av vinet blev han berusad och låg naken i sitt tält, där en av sönerna, Ham, hittade honom.
Efter floden levde Noa 350 år. Noas hela livstid blev 950 år, sedan dog han.