Påsklandskap där kvinnorna kommit till graven. Det sitter en ängel i grottan och en ängels sår ovanför grottan.
Lyssna

Påsken i vår kyrkliga tradition

Diakon Ingrid Arnow Utterberg skriver om påsken i vår kyrkliga tradition
Kläppen till en kyrkklocka är lindad med ett tygband för att dämpa klangen.

Foto: Magnus Aronson /Ikon

Tiden från Palmsöndag fram till Annandag Påsk.

Stilla veckan

Sista veckan före påskhelgen kallas Stilla veckan. I kyrkan präglas denna vecka av just stillhet. I passionsandakterna på måndag, tisdag och onsdagskvällarna läses någon av de fyra evangelisternas berättelser om Jesu lidande och död. I år läser vi Markusserien. Ordet passion kommer från det latinska ordet passio = lidande.

Dymmelonsdagen

Onsdagen denna vecka kallades förr Dymmelonsdagen. Namnet Dymmel/dumba betyder stumma eller tysta. Man virade in kyrkklockornas kläppar i tyg för att de fram till påskdagen skulle ha en dov klang. I äldre tider började ”påskfriden” denna dag. Så lite arbete som möjligt skulle göras och arbeten som förorsakade buller eller höga ljud skulle inte utföras. Alltså skulle man inte hugga ved, väva eller mala mjöl, slå i dörrar m.m. från och med dymmelonsdagen och fram till att påskhelgen var över.

 

Skärtorsdag

Ordet skära betyder rena och det är detta ord som givet Skärtorsdagen sitt namn. Det handlar egentligen om botgörelse. De personer som på askonsdagen fick aska på sitt huvud på grund av någon ”synd” de ville ha förlåtelse för och som inte fick komma tillbaka till kyrkan igen förrän på Skärtorsdagen då de åter blev välkomnade in i kyrkan ” renade och förlåtna ”.

NATTVARDENS INSTIFTANDE

För oss är Skärtorsdagen mest förknippad med evangeliernas berättelse om när Jesus instiftar nattvarden. En av de sista dagarna han lever äter han och lärjungarna den judiska påskmåltiden tillsammans till minne av judarnas flykt från Egypten. Vid måltidens slut tar Jesus ett bröd läser tackbönen och bryter det och säger ” Tag och ät detta är min kropp ” och sedan tar han bägaren tackade Gud och sa ” Detta är mitt blod, som blir utgjutet för många. ( Mark. 14:22-24 ).

Skärtorsdagsmässan är en vacker och liten vemodig gudstjänst som rymmer både glädjen över ett av kyrkans heliga sakrament nattvarden och vemodet över det lidande som väntar Jesus. När Skärtorsdagsmässan är slut avklädes altaret i kyrkan all sin prydnad. Ljusen släcks och gudstjänstfirarna lämnar en rätt öde kyrka när de går hem i kvällen.

Tag och ät detta är min kropp

Mark. 14:22

Långfredagen

Långfredagen är en dag då lidandet och sorgen intar kyrkan. En oskyldig döms till döden och vi får under denna dag följa honom ända in i denna död. Men mitt i sorgen så är detta en av den kristna kyrkans största dagar. Utan Långfredagen ingen Påskdag och utan dessa båda dagar ingen kristen kyrka. Långfredagen handlar om förlåtelse. Efter Jesu död på korset är Guds förlåtelse villkorslös.

I Tyskland kallas denna dag Karfreitag= sorgens fredag . I Storbritannien Good Friday = eftersom det är denna dag då Gud och människan försonas. Och i Frankrike Vendredi saint = den heliga fredagen. Kyrkorummet är avklätt och naket, möjligen står en vas med fem röda rosor på altaret som en påminnelse om Jesu fem sår. Psalmsång och musiken (i vissa kyrkor använder man inte orgeln denna dag) går i moll.
Jesu dör enligt evangelierna vid 9:e timman efter att i många timmars lidande på korset. I den stunden brister förlåten i templet i två stycken. Profeten Jesajas 53:1-12 ord har blivet sanna. På kvällen läggs kroppen i en klippgrav och en sten rullas för ingången. En lång dag och en dag av lidande är över.

Påskafton

Påskafton är i den kristna traditionen en dag av stillhet, sorg och väntan. Men som vid andra helger som jul, midsommar osv så är det ”aftonen” som blivit lite extra festlig här hos oss. Detta vårt ”aftons”-firande kan bero på att man i äldre tider räknade att den nya dagen började redan kl 18 kvällen innan.

Påskäggen, lammsteken, påskkärringarna, påskeldar osv har en historia som knyter an både till den påsk Jesus firade och till uråldriga traditioner då när våren började komma hit till oss efter en lång vinter.

Efter Jesu död på korset är Guds förlåtelse villkorslös

Påskdagen

Så går påskaftonen över i kväll och i många kyrkor runt vår jord fylls kyrkorna av människor till påsknattsmässa. Denna mässa börjar ofta i en mörk och nedsläckt kyrka. Långfredagens vemod finns kvar i rummet. Men så blir klockan 24 och kyrkklockorna förkunnar att Påskdagen är inne och genom kyrkan hörs de jublande ropet ”KRISTUS ÄR UPPSTÅNDEN”.

Ljusen i kyrkan tänds, blommor bärs in och altaret dukas till påskens nattvardsfirande. Texterna om hur kvinnorna i påskdagsmorgonen beger sig ut till graven för att tvätta och svepa Jesu kropp och istället för en död möts av en tom grav och en eller flera änglar som ger dem budskapet om den uppståndne läses både i påsknattens mässa och i påskdagens gudstjänster.

Påskdagen är kristenhetens största helgdag (visst är juldagen också en av de stora men den kan inte riktigt tävla med denna dag). För det är här som den kristna kyrkan föds. Och här är vi tillbaka vid kyrkomötet i Nicaea år 325 då man avgjorde att påskdagen skulle firas första söndagen efter första fullmånen efter vårdag-jämningen och detta beslut gör att påskdagen kan infalla från den 22 mars till den 25 april.
Påskdagen är den kristna kyrkans födelsedag, en dag av jubel och fest och i den första kyrkan var detta den stora och oftast enda dopdagen på året.

Kristus är uppstånden - ja, han är sannerligen uppstånden

Likt vårdags sol i morgonglöd gick Jesus fram ur natt och död till liv förutan like.

Sv ps 198:1

Annan dag påsk

Denna dag kan ibland kännas lite avslagen efter påskdagens firandet, dagen handlar om möten med den uppståndne Kristus. Berättelsen om hur två av lärjungarna är på väg till Emmaus. De har hört om händelserna ute vid graven men kan inte riktigt varken tro eller förstå att det som berättats för dem är sant.

Så slår en okänd man följe med dem på vägen och lyssnar till dem när de talar om det som hänt i Jerusalem. Mannen stannar kvar hos dem när de är framme i Emmaus och när de äter sin kvällsmåltid så delar mannen brödet och ger dem och de förstår att det är den Uppståndne som ligger till bords med dem.

Här hos oss i vår norra del av världen så sammanfaller ofta påsk och vår. Och vi kan inte undgå att se hur naturen som till nyss sett så död ut nu spirar av nyfött liv. Vetekornets lag som handlar om att kornet måste grävas ner i jorden och ”dö” på hösten för att på våren få nytt liv i ett nytt veteax blir till människans hopp om att inte döden är slutet. Det hopp som Jesus öppnade vägen för oss till genom sin död och uppståndelse.