Thomas och Maria ­välkomnar i lucka 12

Text och foto: Annelie Sylvan

Thomas och Maria medverkade även i förra årets upplaga och tyckte det var så trevligt att de gärna är med igen. En vandrande adventskalender hör inte till vanligheterna och mannen bakom idén är församlingsherde Olof Söderberg. 

–Jag får väl erkänna att jag delvis stulit idén men gjort den till min. Formen är ganska fri. Vi prövar oss fram och det är i år tredje gången vi genomför den, säger  Olof.

Varje kväll mellan den 1 och 24 december besöks en ny adress i Mjölby, där någon förberett ett adventsfönster eller något litet arrangemang utomhus.

Nära relation på avstånd
Thomas och Maria träffades 2006 i samband med att Thomas just byggt sitt hus på Novisgatan och behövde hjälp att inreda det. Han kontaktade Maria, som då jobbade som inredningsarkitekt i eget företag.

Den kontakten resulterade i att han både fick villan smakfullt inredd – och en ny kvinna i sitt liv. De var singlar båda två, med äktenskap bakom sig och vuxna barn.

–När jag fick veta att han byggt nytt hus som singel undrade jag för mig själv vad det var för fel på honom, skrattar Maria och skakar på huvudet.

Nej, det var ju inget större fel på honom, blev hon snart varse. Tvärtom. Och sedan dess har de hållit ihop. Fast på avstånd. De är nämligen särbo och har inga planer på att slå ihop sina bohag. Maria bor i Falköping. Hon har hälsat på hos Thomas några dagar och ska ta tåget hem efter vår intervju.

–Särbolivet borde fler prova på. Vi ses och gör roliga saker ihop, reser, träffar vänner och däremellan har vi våra egna liv. Men vi har kontakt med varandra varje dag, säger Thomas.

Möten i vardagen
För Thomas och Maria är kyrkan en naturlig del av livet, något de vuxit upp med och reflekterar kring. De tar del av kyrkans olika sammanhang – gudstjänster, konserter, våffelkafé och andra aktiviteter, både i Mjölby och Falköping. 

–Min pappa var kantor. För mig har musiken haft stor betydelse i mitt kyrkoliv, säger Maria.

–Och jag hade faktiskt tankar på att bli präst när jag var ung, berättar Thomas.

I den färska Församlingsinstruktionen för Folkungabygdens pastorat konstateras att kunskapsbristen om kristen tro är enorm samtidigt som det finns en ­nyfikenhet och längtan i samhället. Hur får man fler människor att känna sig hemma i kyrkans värld? 

–Jag tror att det är genom de enklare mötena, i vardagen. Där kyrkan är ute bland folk och pratar över en kopp kaffe. Ibland behövs en liten knuff från en vän. Jag har tagit med bekanta till våffelkaféet till exempel, säger Thomas.

Andligheten inom oss
–Pilgrimsvandringar är också ett enklare sätt att prata om tro och kristet liv, än till exempel gudstjänstens mer strikta högtidlighet. Det blir personligt och avslappnat, säger Maria. 

–Men vi behöver också vara i stillhet, för min del uppskattar jag mycket att vara i kyrkorummet. Och det är när man är i stillheten som andligheten inom oss mognar fram, det är då en egen uppfattning om tro kan ta form, säger Thomas. 

Den vandrande adventskalendern är ett jättebra exempel på kyrkans vardagliga möte med människor, tycker de båda. 

Vad kommer besökarna att få vara med om när de kommer till Novisgatan 1 den 12 december?
–Vi kommer att tända en brasa på uteplatsen, det blir nog lite glögg och pepparkakor och jag ska berätta om vad vandringen i min tro har gett och vad som gjort mig till den människa jag är idag, säger Thomas som också vill dela med sig av tankar och knep för att återkalla stillheten och tryggheten inom sig när livet blir för stressigt.