Vad symboliserar träden på kyrkogården

På kyrkogårdar dominerar idag två typer av vedartad växtlighet, träd i form av trädkransar som ramar in kyrkogården, och häckar som ramar in och delar upp kvarter. Utöver denna rumsskapande grönska växtet även sokitära träd och större buskar på kyrkogården

Så har det inte alltid sett ut. Det var först under 1700-talets andra hälft som träd i någon större omfattning introducerades på våra begravningsplatser. 

Mot mitten och slutet av 1800-talet började man också locka in hängande och paraplyformade träd på kyrkogårdar, där de kallades sorgträd. Dessa träd blir uttryck för tidens romantiska förstärkning av det känslosamma, med nedhängande grenar som symboliserar sorgen, tårarna som rinner och ryggen som tyngs.

Även på enskilda gravar

Många av de här sorgträden har planterats som del i den arkitektoriska uppbyggnaden av kyrkogården. Hos oss i Folkungabygden har vi några sådana exemplar av björk på Malexanders kyrkogård, i form av en allé som kantar gången mellan kvarter C och kvarter D. E del sorgträd planterades också på enskilda gravar, av dödsbon eller sterbhus, utan en medventen tanke på att smälta in i den övriga kyrkogården. Med tiden har de vuxit sig stora, kanske sprängt ramarna för gravplatsens urspungliga utrymmen. Oavsett tanken bakom planteringen ger alla de sorgträd som finns kvar idag karaktär och tidsdjup åt kyrkogården.

Olika arter men samma sort

Sorgträd kan vara av olika arter, men har alla de vetenskapliga sortnamnet ”Pendula”, vilket betyder just hängande. Arter som har använts är bland andra hängsorter av hagtorn, gullregn, bok, poppel, syren, pil, lind, päron, björk, ärtträd och rönn. De vanligaste sorgträden har varit ask och alm, träd som drabbats av askskottssjuka och almsjuka. Ofta har de här hängande sorgträden kort livslängd. Björkar, som de i Malexander, blir sällan mer än 50-75 år. Det innebär att många av sorgträden har försvunnit genom åren. När vi idag vill ersätta dem eller plantera nya är sälg, japansk lönn och prydnadsäpple exempel på bra val. På Gamla kyrkogården i centrala Malmö provar man att forma nya sorgträd av hängande avenbok. Man binder upp en gren i toppen, för att på så sätt skapa den topp, eller ”våning” som ett typiskt sorgträd ska ha.

Grönt kulturarv

Det gröna kultararvet glöms ofta bort, vilket är synd då växtligheten och grönskan är väldigt uppskattad av kyrkogårdens besökare. Det ger också kyrkogården sin karaktär i lika stor utsträcknng som gravvårdar, murar eller gångar. I Folkungabygdens pastorat jobbar vi därför för att hela tiden vårda, underhålla och förnyta träden, häckarna och buskarna som det värdefulla kurlturarv de är.