Min pågående forskning
I min forskning synliggör jag hur historiska argument används för att exempelvis motivera handlingar i nuet och undersöker och problematiserar hur och för vilka syften historien används. Svenska kyrkan är en organisation där spåren av det förflutna är ständigt närvarande och bildar utgångspunkt för nya tolkningar, handlingar och ställningstaganden. Min pågående forskning fokuserar på hur historiskt meningsskapande tar gestalt i arbetet med hållbar utveckling samt i olika kyrkliga praktiker och riter. Begrepp som existentiell hållbarhet och ekologisering är viktiga redskap i sökandet efter hållbara sätt att se på relationen människa-miljö. Nedan följer beskrivningar av mina pågående projekt.
Ekologisering på museum (projektet pågår 2022–2024)
Detta är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som finansieras av Umeå Transformation Research Initiative (UTRI) vid Umeå universitet. Projektet leds av docent Annika Bünz och vi undersöker hur kulturhistoriska museer kan utveckla nya berättelser om relationen människa-djur-natur och bedrivs i samarbete med Vallby friluftsmuseum i Västerås. Vidare utforskas hur museerna kan utveckla sitt arbete med inriktning mot existentiell hållbarhet. I artikeln Berättande på museer som publicerats i nättidskriften Utställningskritik (2023) går det att få en inblick i några av projektets grundtankar. Projektet kommer att presenteras i ytterligare två artiklar under 2024 varav en behandlar existentiell hållbarhet på museum.
Kyrkliga rum i rörelse (projektet pågår 2023–2025)
Projektet har utvecklats ur ett projektsamarbete med forskare vid Åbo Akademi och finansierades inledningsvis av Polininstitutet i Åbo (se Changing Spaces). Projektet undersöker kyrkorum och rituella platser ur olika perspektiv. Här ställs exempelvis frågor om hur bruket av religiösa rum och sakrala objekt förändras genom att de definieras som kulturarv, om spänningen mellan tradition och förändring och om användandet av naturen som plats för religiösa riter, både ur ett historiskt och ett samtida perspektiv. Projektet kommer att presenteras i olika sammanhang, vid konferenser och i bokform. Jag kommer bland annat att ge en föreläsning med titeln ”Berättelser om en dopfunt: Tankar om vatten, kulturarv och existentiell hållbarhet” vid kulturarvssymposiet Kyrkliga kulturarvsmöten och nyskapade riter och relationer på Stiftets Hus i Uppsala, 10 oktober 2023.
Att vara kyrka i antropocen (projektet pågår 2024–2026)
I detta projekt undersöker jag hur Svenska kyrkan möter de utmaningar som samhället står inför i form av klimatförändringar, hotade ekosystem och minskad biologisk mångfald. Hur möter kyrkan den pågående klimatkrisen och på vilka sätt förändras kyrkan genom detta? Vilka uttryck för en fördjupad ekologisk medvetenhet kan skönjas i kyrkans olika riter, praktiker och rum? Genom att koppla ihop förändringsprocesser på lokal nivå och nationell nivå kan projektet synliggöra handlingsutrymme, förändringsagens och bromsande strukturer.
Svenska kyrkans bildbruk: Om ekoteologi och visuell kultur (projektet pågår 2024–2026)
Detta projekt fokuserar på det samtida bildbruket inom Svenska kyrkan. Kyrkans bildkultur och bildteologi är ett angeläget forskningsområde och i detta projekt undersöks särskilt kyrkans multimodala kommunikation utifrån ekokritiskt orienterade forskningsfrågor. I fokus för studien är därför främst sådana bilder och filmer som används för att kommunicera kyrkans hållbarhetsarbete och som på olika sätt berättar om kyrkans natursyn.
Kyrkorummets utformning har alltsedan medeltiden varit en plats för multimodal kommunikation där bilder fått stort utrymme. Kyrkokonstens historiska betydelse och funktion är väl belagd i den konst- och kulturhistoriska forskningen. Men 2000-talets utveckling, där kyrkan inte längre är statskyrka och nu agerar som en självständig aktör i ett större digitalt medielandskap, är ännu inte närmare undersökt. Svenska kyrkans ibland kommunikation beskrivs som en form av mission samtidigt som den också syftar till att sprida och befästa kyrkan som ett varumärke. Vilka visuella budskap och berättelser kommuniceras i och med detta och vad innebär de ur ett teologiskt perspektiv?
The Early Modern Pastor in the North (projektet pågår 2023–2025)
Detta är ett bokprojekt där forskare från Sverige, Finland och Norge undersöker villkoren för prästerskapet under perioden 1550–1800. I fokus för boken är de specifika villkor som utvecklades i de nordliga områdena av Sverige-Finland och Danmark-Norge. Ett av bokens teman i boken är prästernas roll i den övergripande protestantiska koloniseringen av dessa områden samt deras agerande i de så kallade trolldomsprocesserna. Mitt bidrag i denna antologi kommer att behandla de olika naturrelationer som kom till uttryck i mötet mellan prästerskap och samer. Antologin publiceras under 2025 i en skriftserie som ges ut av forskarnätverket Religious History of the North, som är baserat vid Umeå universitet.
CV
Examina och titlar
- Filosofie doktorsexamen, Umeå universitet (2004)
- Teologie doktorsexamen, Åbo Akademi (2009)
- Docent i kyrkohistoria, Åbo Akademi (2010)
- Professor i kyrkohistoria, Uppsala universitet (2015)
Tjänster (urval 1997–2023)
- Forskare, enheten för forskning och analys, Avdelningen för kyrkoliv, Svenska kyrkan, 2023–
- Universitetslektor inledningsvis i religionsvetenskap därefter i Historia med inriktning mot historiedidaktik vid Institutionen för Humaniora och Samhällsvetenskap vid Mittuniversitetet, 2016–
- Projektforskare, Polininstitutet, Åbo, 2021–2023
- Projektledare Världskulturmuseet, projektforskare 2019–2021
- Universitetslektor Historisk-systematisk teologi, institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå Universitet, 2012–2018
- Projektforskare Östersjöstiftelsen, Institutionen för historia och samtidsstudier, Södertörns högskola, 2015–2020
- Professor i kyrkohistoria, teologiska fakulteten, Uppsala universitet, 2015
- Postdoktor Svenska kyrkans forskningsenhet, Uppsala, 2014
- Postdoktor Teologiska fakulteten, Åbo Akademi, 2011–2015
- Doktorand vid Mitthögskolan Härnösand, 1997–2003
