Under de senaste åren har flera olika strömningar gett uttryck för en skepsis mot de etablerade politiska processernas förmåga att skapa verklig förändring. En sådan misstro går att se inom flera olika strömningar, bland annat inom det som ibland kallas för postliberalism, teknokratism, höger- och vänsterpopulism, samt inom vissa miljörörelser. Inte minst kritiseras liberal demokrati, i dess något olika tappningar, från flera håll. Blandat annat har politiska teologer hävdat att liberalismen per definition exkluderar religiösa traditioner från politiken. Här finns även en kritik mot demokratiteorier och, mer övergripande, teorier om ”det politiska” att dessa inte tar betydelsen av affektiva dimensioner och identiteters betydelse på tillräckligt allvar, Det finns, menar man, ett behov av mer fullödiga visioner inom politiken av vad ett gott liv innebär. Hur kan demokrati värnas i en tid som präglas av dessa villkor? Vilken roll kan religiösa traditioner spela? De lämnar substantiella bidrag av visioner om goda liv, kan dessa rymmas inom demokratins ramar/kan de bidra till demokratins utveckling?
En central utmaning idag kan sägas bestå i att vitalisera det demokratiska samtalet, och i att stärka förutsättningarna för en livskraftig demokratisk kultur i samhället. Olika demokratimodeller har olika föreskrifter för detta. I det som kallas för en deliberativ demokratimodell så sätts fokus på samtalets eller deliberationens betydelse för politiken. Modellen utgår från att samhället präglas av en långtgående pluralism vad gäller ideologiska och livsåskådningsmässiga övertygelser. Den deliberativa demokratin erbjuder en modell för hur demokratiska processer bör utformas men innefattar också vissa grundantagande om vad det är som är utmärkande för den politiska sfären som sådan. Grundläggande är idén om att det är möjligt att föra en rationell dialog i politiska frågor. Tanken är då att medborgarna kan just deliberera, samtala, och att detta sker i en praktik som utmärks av att den styrs av det bättre argumentets kraft. Argumentens giltighet hänger samman med i vad mån de utgår från premisser som medborgarna i egenskap av likvärdiga politiska subjekt kan acceptera. Medborgarna förväntas då kunna hitta lösningar på gemensamma problem som respekterar allas lika status. Olika varianter av den deliberativa demokratin lägger större eller mindre vikt vid att deliberationerna medborgarna emellan faktiskt ska leda till konsensus. Flera företrädare från den deliberativa modellen understryker att det är just det gemensamma politiska samtalen som är det avgörande för demokratin, och att det faktum att medborgarna engagerar sig i styrandet av samhället är avgörande för att motverka sociala konflikter och fragmentisering.
Samtidigt är det just frågan om etikens roll eller plats inom politiken och om huruvida det är möjligt att föra någon form av gemensamma samtal utifrån premisser som är begripliga för alla deltagare som flera politiska teologer förhåller sig skeptiska till. Inom politisk teologi finns en något ambivalent syn på moralens roll i det politiska livet, huruvida den har en funktion inom politiskt agerande. Här blir det intressant att undersöka vad för alternativa visioner några samtida teologer för fram angående demokrati och politiska processer, vilken form av politisk subjektivitet ser man som möjlig i dagens samhällen? I min studie för jag samman ett antal politiska teologer som arbetar med frågor kopplade till demokrati och politik med några företrädare för ett deliberativt demokratiideal för att se vilka likheter som finns och var skiljelinjerna går. Tanken är att undersöka vilka eventuella bidrag teologisk reflektion ge lämna till nutida demokratimodeller och vad för bidrag en deliberativ demokratisyn kan ge till diskussioner om religiösa traditioners plats inom det politiska livet.
Övergripande frågeställningar:
-
Hur förstås det ’politiska’ hos politiska teologer och hos demokratiteoretiker, och vad är det för demokratiförståelse de omfattar? Centrala begrepp här är pluralism, tradition, suveränitet, medborgarskap/politisk subjektivitet
-
Vilken roll eller funktion kan etik fylla inom det politiska livet, enligt dessa?
-
Vilka bidrag kan ’teologin’ lämna till en modell för demokrati för ett pluralistiskt sammanhang?
-
Hur kan vi förstå olika kyrkors/religiösa traditioners agerande på den politiska arenan? (normativt)