Det svenska samhället kännetecknas av en religiös paradox. Å ena sidan framträder en långt framskriden sekularisering. Å den andra sidan är kyrkotillhörigheten fortsatt hög i landets största religiösa samfund, Svenska kyrkan. Därtill kan läggas en utbredd tradition av att fira vissa kristna högtider samtidigt som betydligt färre beskriver sig som gudstroende.
Svenska kyrkans medlemskår var länge i stort sett synonymt med Sveriges befolkning. Vid mitten av 1970-talet var ca 95 procent av befolkningen fortfarande medlemmar i Svenska kyrkan. 1976 var medlemsantalet 7,8 miljoner, i slutet av år 2022 hade det krympt till drygt 5,5 miljoner. Det rör sig alltså om en minskning på över 2 miljoner individer. I dag är ca 53 procent av landets befolkning tillhöriga Svenska kyrkan och allt annat konstant kommer nivån inom några få år ligga under 50 procent. Detta innebär att en allt större grupp inte tillhör Svenska kyrkan. Icke för ty är Svenska kyrkan landets i särklass största medlemsorganisation. I takt med minskningen har dock medlemskårens sammansättning förändras i snabb takt. Från att i princip ha utgjort ett tvärsnitt av befolkningen har den utkristalliserats till en mer segmenterad delpopulation av befolkningen. Klasstillhörighet och etnicitet är två faktorer som ger en specifik ställning, men även kön och ålder präglar delpopulationen i allt högre grad över tid. Dessutom varierar förändringar av medlemskårens sammansättning i olika delar av landet.
Senare års forskning har visat att medlemskårens omstöpning inte sker i proportion till befolkningens sammansättning. Snarare är det vissa befolkningsgrupper som hamnar i eller ställer sig utanför och andra som blir kvar eller träder in i organisationen.
Syfte och frågeställningar
Projektets övergripande syfte är att analysera hur kyrkans medlemskår förändras i relation till landets befolkning i sin helhet i fråga om demografisk, socioekonomisk och etnisk struktur samt geografisk variation. Som en fortsättning på detta arbete är ambitionen att tydliggöra på vilket sätt dessa förändringar kommer att påverka såväl det svenska samhället som Svenska kyrkan i sig själv.
Den tidigare anförda syftesbeskrivningen indikerar en bred förståelse av hur medlemskåren förändras och förändringens konsekvenser. Därför avser studien att besvara ett antal övergripande frågeställningar.
1. I vilken riktning håller medlemskårens sammansättning på att förändras med hänsyn till etnicitet, demografi, socioekonomi och geografisk rörlighet?
2. Hur kan medlemskårens sammansättning komma att se ut år 2040 med hänsyn till etnicitet, demografi, socioekonomi och geografisk rörlighet?
3. Hur kommer de teologiska, ekonomiska och verksamhetsmässiga förutsättningarna att se ut för Svenska kyrkan i framtiden?
4. Hur påverkas det svenska samhällsbygget av det faktum att Svenska kyrkans medlemskår inte längre omfattar ett tvärsnitt eller ens en majoritet av befolkningen?
Ansvarig forskare är Jonas Bromander.