CV
Affilierad professor vid Teologiska Högskolan Stockholm (sedan 2020)
Ansvarig utgivare för Church of Sweden Research Series (sedan 2020)
Forskare på Svenska kyrkans kyrkokansli i Uppsala (sedan 2017)
Vice rektor vid Teologiska Högskolan Reutlingen (2013–2017)
Lärare i systematisk teologi vid Teologiska Högskolan Reutlingen (2005–2017)
Doctor of Philosophy vid Drew University (2005)
Master of Philosophy vid Drew University (2002)
Lärouppdrag vid Drew och Fordham University (2001–2002)
Pastorstjänst i Sverige och USA (1992–1998 och 2003–2005)
Teologie kandidatexamen vid Uppsala universitet (1992)
Studentexamen i Linz/Österrike (1983)
Om min forskning
Min forskning utmynnade i en bok med titeln ”En delaktighetens teologi” (Eine Theologie der Teilhabe, Leipzig 2020) där jag undersöker delaktighet i bred bemärkelse. Förankrad i en förståelse av frälsning som delaktighet i skapelsens förnyelse innehåller boken filosofisk-teologiska reflektioner om en deltagande Gud, analyser av delaktighet som en verklighet i den kyrkliga vardagen (diakoni, nattvard, bön, sång etc) och till sist teologiska perspektiv på social delaktighet i migrationssamhället.
En delaktighetens teologi i klimatkrisens tid
Delaktighetsperspektivet fortsätter att spela en nyckelroll i min forskning, men mitt fokus vidgas till att inkludera delaktighetens ekologiska dimensioner. Jag undersöker på vilket sätt teologin kan bidra till ett nödvändigt paradigmskifte när det gäller människans roll i skapelsen. Mitt intresse gäller inte minst frågan hur mänsklig subjektivitet förhåller sig till den övriga skapelsen. Kan naturen tillerkännas subjektivitet och därmed rättigheter? Hur förhåller sig människans participativa väsen i social och ekologisk bemärkelse till varandra? Och med tanke på planetens hotade framtid i antropocen, hur gestaltar sig delaktighetens tidsmässiga dimension? Vad är delaktighet utifrån ett eskatologiskt perspektiv och hur förhåller sig delaktighetens rumsliga och tidsliga dimensioner till varandra?
Publikationer i urval
Monografi
- Michael Nausner, Eine Theologie der Teilhabe. Reutlinger Beiträge zur Theologie Band 2. Leipzig: Theologische Verlagsanstalt 2020.
Utgiven bok
- Magnus Bodin, Jonas Ideström, Miriam Hollmer, Stig Linde, Michael Nausner (red), Vägledning för diakoni & teologiska resurser, Svenska kyrkan & Argument förlag 2020.
Artiklar i tidskrifter, böcker och online (i urval sedan 2018)
- “Der Mensch als Erdwesen. Theologische Reflexionen über einen notwendigen Paradigmenwechsel“. In: auge. Amt und Gemeinde. Zeitschrift für evangelisch-theologische Impulse & Diskurse, 72. Jahrgang, Heft 1, 2023, 28-38.
- “En jordad eskatologi. Om att se försoningens möjligheter i skapelsens gränsområden”. In: Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling. Svenska kyrkans forskningsserie band 50. Stockholm: Verbum 2023, 157–181. (Peer review)
- “Culture-Specific and Cosmopolitan Aspects of Christian Coexistence. A Postcolonial Perspective on Ecumenical Relations”. In: Religions 2022, 13, 896, online: https://doi.org/10.3390/rel13100896 (Peer review)
- “Eco-Justice as Mutual Participation? Towards a Theological Vision of the Mutual In-Dwelling of All Creation”. In: Doing Climate Justice. Theological Explorations, Paderborn/Leiden: Brill/Schöningh 2022, 101-120. Online: https://doi.org/10.30965/9783657795314_009 (Peer review)
- ”Människan i skapelsen. Teologiska utgångspunkter för reflektion kring klimatfrågor och naturens rättigheter, 1/10 2021, s. 1-25, i https://www.svenskakyrkan.se/filer/1374643/9935_SK21197_Rapport_M%c3%a4nniskan_i_skapelsen_Tillg.pdf
- ”Kulturspezifische und kosmopolitische Aspekte christlicher Koexistenz. Ein postkolonialer Blick auf ökumenische Beziehungen”, i Ökumenische Rundschau, 70. Jahrgang, Heft 1, 2021, 57-70.
- ”Vom Zusammenwirken alles Erschaffenen. Ein theologisches Plädoyer für die Weitung des politischen Raumes”, i Theologisches Gespräch, Jahrgang 45, Heft 1, 2021, 3-21. (peer review)
- ”Ökogerechtigkeit als gegenseitige Teilhabe. Versuch einer theologischen Vision der gegenseitigen Durchdringung alles Erschaffenen”, i Amt und Gemeinde, 70. Jahrgang, Heft 1, 2021, 12-22.
- ”Zur Rezeption postkolonialer Theorie in der deutschsprachigen Theologie. Ein Literaturüberblick”, i Jahrbuch für christliche Sozialwissenschaften Nr. 61/2020, 183-209. (peer review)
- “Sanning i pandemins tid: En teologisk reflexion under pågående kris”, i Tidens Tecken, Nr. 5/2020, 25-39.
- “Together Whole: A Participatory Understanding of Health from a Wesleyan Perspective”, i Wesley and Methodist Studies, The Pennsylvania State University Press, Vol. 12, Nr. 2, 2020, 179-189. (peer review)
- “Difference Without Domination. Listening for Religious Attunement in Times of Polarization” i Lia D. Shimada (red), Mapping Faith: Theologies of Migration and Community, London & Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers 2020, 124-134.
- “Wer darf dazugehören? Anstöße Postkolonialer Theologie im Kontext der Migration”, i Britta Konz, Bernhard Ortmann, Christian Wetz (red), Postkolonialismus, Theologie und die Konstruktion des Anderen. Erkundungen in einem Grenzgebiet, Leiden/Boston: Brill 2020, 23-44. (peer review)
Recensioner
- Johannes Ljungberg, Alexander Maurits & Erik Sidenvall (red.). Cultures in Conflict: Religion, History, and Gender in Northern Europe c. 1800-2000. Berlin: Peter Lang 2021. In: Svensk teologisk kvartalskrift 1/2022, 68–70.
- ”Henning Wrogemann, Intercultural Hermeneutics (Intercultural Theology vol. 1), Theologies of Mission (Intercultural Theology vol. 2), A Theology of Interreligious Relations (Intercultural Theology vol. 3), Downers Grove, IL: IVP Academic Press 2016-2019”, i Mission Studies vol. 38, 2021, 185-188.
- “Det heliga är inte kontrollerbart”. Recension av Mikael Kurkialas, När själen går i exil. Modernitet, teknologi och det heliga. Stockholm: Verbum 2019, i Svensk Kyrkotidning 2/2020, 53-54.
