Foto: Magnus Aronson /Ikon

Nya böcker från Svenska kyrkans forskningsenhet

Här har vi samlat information om nya böcker från Svenska kyrkans forskningsenhet. Det handlar bland annat om Svenska kyrkans identitet, om kallelse, gudstjänst och om samhällsreligionen.

Elisabeth Gerle. Passionate Embrace. Luther on Love, Body, and Sensual Presence. Cascade, Eugene, OR. 2017

I en tid som karaktäriseras av både kroppskult och kroppsförakt utforskar Elisabeth Gerle nya vägar. Protestantisk etik förknippas ofta med arbete och plikt. I den här boken undersöker hon vad som händer med sensualitet, lust och sexualitet. I dialog med samtida teologer, som menar att allt gott inom kristendomen skedde före reformationen, hävdar hon att sensualism och en positiv uppskattning av kroppen följer som en konsekvens av nådens centrala roll hos Luther. Då bryts den dualism eller hierarki mellan andligt och kroppsligt, som präglar t.ex. nyplatonsk spiritualitet. Men hjälp av erosteologi utmanas traditionella motsatspar mellan kärlekens olika uttrycksformer, liksom mellan ande och kropp.

Detta hade revolutionära konsekvenser i det medeltida Europa och innebär idag en utmaning gentemot samtida teologier med en nostalgisk längtan efter det förflutna, där varken mänskliga rättigheter eller jämlikhetsideal stör ordningen. Synen på kvinnan förändras när asketismens krav på kroppens underordning utmanas. Blomstring, födande och överflödande liv blir nya nyckelord. Gerle visar hur Luthers erotiska och könsöverskridande språk, som han delar med tidigare mystiker, blir en utmaning mot politiska strukturer som bygger på girighet och tävlan. En reviderad skapelseteologi och en djup känsla för inkarnationens mysterium blir, i en kritisk analys och diskussion med Luther, till resurser för samtida teologi och etik.

Boken är en delvis omarbetad upplaga av den svenska Sinnlighetens närvaro. Luther mellan kroppskult och kroppsförakt, Verbum 2015, i översättning av Stephen Donovan.

På förlagets hemsida finns det möjlighet att läsa några av de recensioner som boken har fått.

Cecilia Wejryd. Lagen, synden och väckelsen. Verbum förlag 2017.

I boken ”Lagen, synden och väckelsen” bearbetar kyrkohistorikern Cecilia Wejryd frågan om hur och varför svensk kristenhet under 1800-talet gick från en gemensam grundsyn på människans behov av Guds lag, till att det existerade flera olika föreställningar om lagens plats i människans liv. I fokus är åtta väckelseledare och deras förhållande till moderniteten.

Författaren diskuterar hur det i svensk kristenhet växte fram olika föreställningar om den kristna människans behov av Guds lag och vari dessa föreställningar bestod. Dessa uppfattningar sätts i relation till moderniteten i form av frågor om bland annat autonomi, individualitet, särhållandet av privat och offentligt, samt andligt och sekulärt.

Analysen lyfter fram väckelseledarnas syn på en teocentrisk autonomi som präglade deras tankar i meningen att människan inte behövde en yttre inomvärldslig auktoritet för att avgöra vad som var rätt eller fel, men såg sig i allt som beroende av Gud. Analysen lyfter också fram en teocentrisk optimism. Även om ingen av de studerade väckelseledarna hade en syn att människan var i grunden god, så var de på något område mer positiva än den samtida svenska kyrkan. Båda dessa aspekter om autonomi och optimism relaterar till moderniteten.

Boken bidrar med en historisk analys av en period som både direkt och indirekt påverkar den historiska utvecklingen av den svenska kyrkan. I närstudier av dessa ledare framträder både likheter och skillnader mellan dem, men också i relation till en kyrka under utveckling. Författarens perspektiv gör att nya berättelser får ta plats i framskrivningen av svensk historia, både de smärtsamma och kampfyllda men också de om framtidstro och trosvisst hopp.

Tone Stangeland Kaufman. A New Old Spirituality? Pickwick Publications 2017.

Hur ser prästers andliga liv ut? Hur kan deras spiritualitet beskrivas och förstås? I ”A New Old Spirituality?” analyserar den norska praktiska teologen Tone Stangeland Kaufman ett rikt material från djupintervjuer med norska präster. Med hjälp av teorier och perspektiv från olika discipliner ger hon en spännande och nyanserande tolkning och beskrivning av prästernas spiritualitet.

Stangeland Kaufman urskiljer tre olika källor och sammanhang ur vilka präster hämtar näring för sitt andliga liv: tjänsten som präst, det dagliga livet och andliga praktiker som finns i utkanterna av det vardagliga livet (till exempel retreater). Hon visar att deltagarna i studien är engagerade i klassiska kristna praktiker samtidigt som de närmar sig dem på ett subjektivt och delvis nytt sätt. Författaren drar därför slutsatsen att prästernas spiritualitet kan beskrivas som en ”ny-gammal spiritualitet”.

I boken diskuterar hon också med andra etablerade forskare som argumenterat för att organiserad religion ger vika för andra former av andlighet. Resultaten från den här studien visar att det kan vara en allt för enkel beskrivning av de förändringar vi ser av religiositet och andlighet i samtiden. Stangeland Kaufman visar på ett övertygande sätt att det inom traditionella uttryck för organiserad religion finns utrymme för nya mer subjektiva och ”andliga” uttryck.

Niclas Blåder och Kristina Helgesson Kjellin. Mending the world? Pickwick förlag augusti 2017

”Mending the World?” är en sammanställning av material från en konferens som forskningsenheten och policyenheten ordnade 13-15 oktober 2015. Konferensen bearbetade frågeställningar kring religion, kyrka och teologi i relation till samhällsförändringar i en globaliserad värld.

Religion och dess olika uttryck har spelat, och fortsätter att spela, en ofta avgörande roll både på den globala arenan, liksom i människors liv. Religioner kan både bidra på ett konstruktivt sätt i konfliktlösning och för samhällens utveckling, men bidrar också till extremism, ignorans och ökade konflikter. I ”Mending the World?” utforskar trettio forskare från hela världen vilken roll religion, kyrka och teologi har i relation till samhället. Exempel på fallstudier som aktualiseras i boken är Israel-Palestinakonflikten, luthersk identitet i Tanzania, relationen mellan religiös tillhörighet och ägande av vapen i USA, samt bibelläsning som metod för att hantera sexuellt våld och hiv/aids i Colombia.

Innehållet i boken är relevant i en tid då många samhällen med ärkebiskop Antje Jackeléns ord präglas av fyra farliga "P": polarisering, populism, protektionism och post-truth. Vilken roll spelar religionen i detta? Boken är också relevant med utgångspunkt i Act Svenska kyrkan. En tredje aspekt är det pågående reformationsåret; hur kan och bör kyrkan förändras för att vara en kyrka för världen?

Thidevall, Sven.  Kampen om samhällsreligionen. Dagens nyheters djävulskampanj 1909. Artos 2016

Djävulsstriden 1909 var den första verkligt moderna presskampanjen i Sverige. Kampanjen slutade med att Dagens Nyheter i maj 1909 kunde förklara djävulen vara avskaffad! För första gången hade pressoffentligheten avgjort en teologisk fråga.

Thidevalls studie förklarar Svenska kyrkans roll i den moderna tid vi fortfarande lever i. Kyrkan hade alltsedan den etablerades i Sverige utgjort samhällets främsta massmedium. Under 1800-talet började det bli tydligt att andra medier tog konkurrerande utrymme. Tidningspressen bildade plats för den nya sanning som kopplades samman med begreppet allmän opinion. Kyrkan började överlagras av nya medier och blev alltmer obegriplig för denna opinion. 

I denna process startades aldrig någon tidning som förmedlade Svenska kyrkans egen röst på sina egna premisser. Med 1909 års djävulsdebatt hade problemformuleringsprivilegiet definitivt flyttat från kyrka till pressoffentlighet.  Studien visar hur kyrkans kritiker och försvarare positionerade sig i olika läger, som fortfarande kan kännas igen. 

Studien är intressant i ljuset av vår samtids stora medieomvandling. Vi lever i en brytningstid som är omtumlande och liknar det tidigare genombrottet för dagspressen. Hur kommer svenska kyrkan klara av framtidens nya medielandskap? Historien om djävulsdebatten kan här erbjuda viktiga  perspektiv.  

Kristina Helgesson Kjellin. En bra plats att vara på - En antropologisk studie av mångfaldsarbete och identitetsskapande inom Svenska kyrkan. Artos 2016

Det svenska samhället präglas alltmer av kulturell och religiös mångfald. Svenska kyrkans tidigare position som majoritetskyrka är inte längre given, dels på grund av allt färre medlemmar, dels på grund av ett allt mer föränderligt religiöst landskap. Nätverket Framtiden bor hos oss, ett församlingsnätverk inom Svenska kyrkan, har under många år reflekterat kring Svenska kyrkans förändrade roll. De är församlingar som finns i förortsmiljöer som präglas av kulturell och religiös mångfald, liksom av social utsatthet. Vidare är de församlingar som har relativt få medlemmar, vilket gör att de redan befinner sig i den situation som Svenska kyrkan som helhet kommer befinna sig i framöver.

Baserat på antropologiska fältstudier beskriver och analyserar kulturantropologen Kristina Helgesson Kjellin det praktiska och reflekterande mångfaldsarbete som äger rum bland anställda och ideellt engagerade inom nätverket Framtiden bor hos oss, med ett särskilt fokus på Skärholmens församling. Kyrkan som ett rum för identitets- och meningsskapande, tillhörighet och gemenskap, inkludering och exkludering, öppenhet för mångfald kontra gränsdragningar, hur det lokala och det globala på ett självklart sätt hör ihop, där inte minst nätverksskapande och transnationella gemenskaper spelar en viktig roll, är teman som boken aktualiserar.  

Harald Askeland & Ulla Schmidt (eds), Church Reform and Leadership of Change. Eugene, Oregon: Pickwick 2016.

Reforms and processes of change have become an increasingly pervasive characteristic of European Protestant churches in the last fifteen to twenty years. Driven by perceptions of crises, such as declining membership rates, dwindling finances, decreasing participation in church rituals, and less support of traditional church doctrine, but also changes of governance of religion more generally, many churches feel compelled to explore new forms of operations, activities, and organizational structures. What is the inner dynamic and nature of these processes? This book explores this question by applying perspectives from organizational studies and bringing them into dialogue with ecclesiological categories, seeking to provide a richer understanding of the field of processes of change in churches. Among the questions asked are: What are the implications--organizationally and ecclesiologically--of viewing reform as a church practice, and how does this relate to much more comprehensive waves of public sector reforms? How is church leadership configured and exercised, how is democratic leadership related to the authority of ordained ministry, and how does leadership take on new forms in the context of churches? And how do churches incorporate organizational practices of planned change and renewal, such as social entrepreneurship?

Blåder, Niclas,  Lutheran Tradition as Heritage and Tool. An Empirical Study of Reflections on Confessional Identity in Five Lutheran Churches in Different Contexts. Church of Sweden Research Series, Volume 11. Eugene, Oregon: Pickwick Publications, 2015.

Alla medlemskyrkor i Lutherska världsförbundet (LVF) relaterar på ett eller annat sätt till luthersk teologi. Men det innebär inte att de handlar på samma sätt eller drar samma slutsatser i alla frågor som kommer upp. Snarare är det så att de lutherska kyrkorna i världen uppvisar stora skillnader mellan varandra. Den här boken har sin bakgrund i en studie av fem lutherska kyrkor: ILCO i Costa Rica, IECLB i Brasilien, ELCI i Island, FLM i Madagaskar och HKBP i Indonesien. Boken rör ämnen som: hur syns det lutherska arvet idag i olika lutherska kyrkor och vilken roll spelar den lutherska teologin när de hanterar de situationer de står i? Kyrkorna i studien delar – tillsammans med andra kyrkor – behovet att hantera dilemman som t.ex. relationen mellan mångfald och gemenskap, makt och tjänande, att vara kulturnära och att vara ett alternativ till kulturen och att vara riktad inåt och vara riktad utåt. När de hanterar dessa dilemman använder de sin kultur och historia – men också sitt lutherska arv som verktyg. Boken har intresse genom att den också kan läsas som en spegel mot Svenska kyrkans lutherska arv

Fahlgren, Sune och Ideström, Jonas (red.), Ecclesiology in the Trenches. Theory and Method Under Construction.
PickWick Publications 2015.

Den teologiska disciplinen ecklesiologi växer internationellt. Samtidigt utvecklas också ämnet då nya typer av material, metoder och frågeställningar utforskas. Utvecklingen och förändringen av ämnet föranleder att grundläggande frågor om ecklesiologin som teologisk disciplin behöver ställas och diskuteras. Boken Ecclesiology in the Trenches tar med läsaren till de byggarbetsplatser eller verkstäder där det faktiska arbetet utförs av forskaren (i amerikansk engelska är det detta perspektiv som åsyftas med uttrycket ”in the trenches”).

Författarna har alla det gemensamt att de är eller har varit verksamma inom ämnet kyrkovetenskap i Uppsala och bokens texter speglar utvecklingen av teorier och metoder under den tid då Sven-Erik Brodd har varit professor i ämnet. I bokens inledande kapitel redogör Brodd för ämnets utveckling i Uppsala men han diskuterar också teologiska förutsättningar för ecklesiologisk forskning. I bokens tre följande delar reflekterar sedan nio författare om kyrkovetenskap. I kapitlen får läsaren bland annat ta del av ecklesiologisk forskning som rör teologi i Sydafrika som är präglad av våldets apartheid, liturgisk teologi, diakonatet i en ekumenisk kontext, predikanskap och körskap i en frikyrklig kontext, kyrklig identitet i en svensk förort, medeltida kyrkliga praktiker, ritningar över kyrkorum som ecklesiologiska texter och ecklesiologi som en genuspräglad disciplin.

Cecilia Nahnfeldt. Luthersk kallelse, handlingskraft och barmhärtighet. Verbum 2016

I Luthersk kallelse diskuterar Forskningsenhetens chef docent Cecilia Nahnfeldt lutherska tolkningar av kallelse i dialog med vardagsutmaningens livspussel. Med kallelse som tolkningsnyckel är det möjligt att se dessa skärningspunkter som konkreta situationer där människor kan mogna när livsfrågorna som ställs tas på allvar. Ett allvar som öppnar för handlingskraft och barmhärtighet.

Samhällsteologi och feministisk teologi utgör utgångspunkt för studien.

Boken ingår i serien Luthersk teologi och etik - i ett efterkristet samhälle. Bokseriens övriga delar finns presenterade nedan på denna sida och utgör ett resultat av ett forskningssamarbete mellan Svenska kyrkans forskningsenhet och Uppsala universitet.

Gustavsson‚ Caroline. Delaktighetens kris – Gudstjänstens pedagogiska utmaning. Artos 2016.

Den religiösa socialisationen har förändrats och allt färre deltar regelbundet i Svenska kyrkans gudstjänster. I det perspektivet utgör gudstjänst-medverkande körsångare en intressant grupp som i motsats till många andra möter kyrkans budskap med viss regelbundenhet. Körsångarna är i det perspektivet en betydelse­ full grupp för att fördjupa förståelsen för hur kristen tro och gudstjänst idag upplevs. Vilken betydelse har gudstjänstdelta­ gandet för körsångarna själva och betraktar de överhuvudtaget gudstjänsten som ett sammanhang av betydelse för deras person­liga meningsskapande?Inom ramen för föreliggande studie har körsångare i en ålder mellan 19–40 år intervjuats för att på olika sätt belysa frågor av detta slag. I studien har också präster och kyrkomusiker i de aktuella församlingarna intervjuats. Samtalen med körsångarna har givit rum för reflektioner kring bland annat vad som sägs och hörs under en gudstjänst, hur körsångarna upplever utrymmet för »erfarenheter och livsfrågor« samt reflektioner kring meningsfullhet och närvaro. Frågan om förhållandet mellan att delta och vara delaktig har framträtt som en avgörande faktor.I kyrkliga sammanhang är delaktighet ett ofta använt begrepp och betraktas då vanligtvis som något a priori gott. Men vad betyder delaktighet och blir man delaktig genom att delta? Studien visar att det inte finns något självklart samband mellan att delta och vara delaktig i en gudstjänst. Resultaten pekar mot vad som i ett pedagogiskt perspektiv kan beskrivas som delaktig­hetens kris. 

Claesson, Urban. Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid stora Kopparberget 1689-1713. Pietism, program och praktik. Makadam 2015.

I samtiden återkommer ofta föreställningen om att nuet är sekulariserat, medan dåtiden var religiös. I en ny bok från Svenska kyrkans forskningsenhet: Kris och kristnande. Olof Ekmans kamp för kristendomens återupprättande vid Stora Kopparberget 1689-1713. Pietism, program och praktik kastar Urban Claesson nytt ljus på denna  "självklarhet".
Genom att fokusera på 1600-talsprästen Olof Ekman (1639-1713) blir det tydligt att kyrkans plats inte alls var så självklar i stormaktstidens Sverige som vi ofta föreställer oss. Ekman uppfattade tiden som avkristnad på grund av att de rika inte delade med sig till de fattiga. Ekman satte likhetstecken mellan kristendom och sammanhållande kärlek och skrev ett radikalt reformprogram för att upprätta social rättvisa och skapa skolor åt alla, där barnen skulle respekteras på sina egna villkor. I församlingen skulle medlemmarna göras myndiga i linje med Luthers ord om det allmänna prästadömet. I gruvstaden Falun hade många ställt sig  utanför församlingens  liv . Dessa försökte Ekman som kyrkoherde snarare  övertyga än straffa.

Studien kan erbjuda perspektiv på Svenska kyrkans läge idag. Kyrkans nutidsposition är inte är så unik. Vissa av kyrkans företrädare kunde i Sverige redan under 1600-talet tänka nytt för att skapa ett bättre samhälle.

Aurelius, Carl-Axel, Luther i Sverige. Den svenska Lutherbilden under fyra sekler. Artos 2015.

Luther i Sverige berättar om den svenska lutherbildens framväxt och förändring genom tiderna. Hur har man betraktat Luthers person och verk? Hur har man tolkat reformationens förlopp och innebörd? Svaren hämtas från de återkommande jubelfesterna till minne av reformationens födelse, men också från det folkliga fromhetslivet, där det lutherska arvet på olika sätt varit levande. I analysen av de varierande lutherbilderna fokuseras intresset på det som djupast präglat ifrågavarande tider, »det självklara i historien«. Det blir då uppenbart att Luthers skrifter haft en dubbel betydelse. Å ena sidan har de verkat bekräftande och bevarande och å andra sidan ifrågasättande och nyorienterande.

Denna bok är en reviderad och kompletterad nyutgåva av den text som tidigare begränsade sig till reformationsjubileerna under 1600-, 1700- och 1800-talen. I denna nya utgåva presenteras även reformationsjubileet 1917. Boken utgör ett led i Svenska kyrkans förberedelser inför reformationsjubileet 2017 genom att den belyser att varje tid har sin egen Lutherbild. Vilken Luther kommer vi att lyfta fram 2017?

Ideström, Jonas, Spåren i snön - att vara kyrka i norrländska glesbygder. Artos 2015.

Glesbygd präglar människors vardag på många håll i Sverige. Där läggs offentlig och privat verksamhet ner. Där minskar arbetstill­fällena och det är ofta långt till skola och sjukvård. Eftersom staden utgör norm och referens för samhällsutveckling och politiska beslut har glesbygder hamnat utanför tankekartan eller så uppfattas de en­ bart som ett problem. Att vara kristen församling i glesbygder utgör en konkret utma­ning för Svenska kyrkan. Hur kan man teologiskt beskriva, tolka och förstå hur kyrkan tar form i glesbygder? Vilken betydelse har och kan kyrkan ha i dessa delar av Sverige?I den här boken får läsaren följa med teologen och forskaren Jonas Ideström till Alsen och Offerdal i Jämtland och Arvidsjaur i Lappland för att söka svar på dessa frågor. En högmässa i Glommersträsk, ett samiskt musikspel i kyrkan i Alsen, en konstnär i Moskosel och en eldsjäl i Lauker är några exempel på sammanhang och personer som boken presenterar. Ideström söker mönster i de spår som relationer mellan människor lämnar efter sig. Han samtalar med företrädare för församlingarna om kyrkans identitet och uppdrag. I sin analys lyfter han fram flera centrala teman: Relationer mellan bygd och kyrka; Förhållandet mellan centrum och periferi; Närvaro som tecken på trohet; Skogen som rum för ekonomiska näringar och möten med det gudomliga. Även om boken speglar norrländska glesbygder handlar den också om att vara kyrka på en viss plats, i en viss tid. Därmed ger författaren en konstruktiv teologisk ansats som kan vara till hjälp för alla som ställer sig frågan: Hur ska vi vara kyrka här?

Modeus, Fredrik,  Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan. Ett studium av gudstjänstgemenskapens identitet och ställning i Svenska kyrkan. Verbum 2015.

Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan är Fredrik Modéus pastoralteologiska doktorsavhandling som handlar om gudstjänstgemenskapen inom Svenska kyrkan.Varje vecka firar ett stort antal människor gudstjänst i Svenska kyrkan. De som kommer till varje enskild gudstjänst utgör tillsammans en sorts gemenskap. Men vad är egentligen en gudstjänstgemenskap? I denna doktorsavhandling undersöker Fredrik Modéus gudstjänstgemenskapens identitet och ställning i Svenska kyrkan. Han föreslår öppenhet och varaktighet som två viktiga kännetecken för gudstjänstgemenskaper och visar hur svensk kyrkosynsdebatt under 1900-talet och det begynnande 2000-talet har lidit av en oförmåga att skilja mellan tillfällig, ledig, stabil och sluten gudstjänstgemenskap. I kritisk dialog med svensk kyrkouppfattning formulerar Fredrik Modéus sex kärnvärden och konstruerar med hjälp av dessa, samt i dialog med utvalda icke-svenska teologer, en ecklesiologi med gudstjänstgemenskapen som nav. I ett avslutande kapitel visar han hur gudstjänstgemenskapen, både teoretiskt och praktiskt, skulle kunna få en tydligare identitet och ställning i Svenska kyrkan.

Grenholm, Carl-Henrik Tro moral och uddlös politik. Verbum 2015.   

Tro, moral och uddlös politik granskar kritiskt den etik vi möter i de lutherska 1900-talsteologerna Helmut Thielicke, Gustaf Wingren och den amerikanske etikern Gilbert Meilaender.Har evangelium något att bidra med till etikens innehåll? Kan kristen tro tillföra något särskilt till en politisk etik? I luthersk tradition görs ofta en skarp skillnad mellan lag och evangelium. Detta bidrar till en uddlös politisk etik som saknar resurser för samhällskritik. I Tro, moral och uddlös politik undersöker Carl-Henric Grenholm hur etiken utformas hos Martin Luther och tre nutida lutherska teologer: Helmut Thielicke, Gustaf Wingren och Gilbert Meilaender. I sin kritik av dessa menar författaren att etiken bör förankras inte bara i skapelsetanken utan också i kristologin och eskatologin. Den självutgivande kärlek som uppenbaras i Kristus har betydelse också för den politiska etiken.

Grantén Eva-Lotta Utanför paradiset. Arvsyndsläran i nutida luthersk teologi och etik. Verbum 2013.

Vi människor har både gott och ont i oss. Vår sköna värld rymmer också ondska, lidande och död.

En kristen tolkning av denna tillvarons ambivalens har formulerats i den klassiska arvsyndsläran, en lära som präglat teologin kring frälsning och dop. I Utanför Paradiset diskuterar Eva-Lotta Grantén möjligheten att utforma en modern, luthersk teologi och etik kring arvsynden – och hur den i så fall skulle kunna se ut.
Författaren reflekterar kring vår syn på synd och moral idag bl a ur ett barnperspektiv och utifrån Martin Luther och teologerna Reinhold Niebuhr och Ted Peters. 

Vikdahl, Linda. Jag vill också vara en ängel. Artos 2014 

Det finns lite kunskap om vilken roll kyrkliga gemenskaper spelar hos personer med funktionshinder. Det beror på att deras egna röster sällan fått komma till tals i vare sig forskning eller kyrkliga sammanhang. Detta gäller särskilt personer med utvecklingsstörning. I denna avhandling studeras de upplevelser som personer med utvecklingsstörning har av delaktighet i Svenska kyrkan. Den identifierar vilka sociala processer som har betydelse för dessa upplevelser. Studien bygger på deltagande observationer och kvalitativa intervjuer med personer med utvecklingsstörning. Intervjumaterialet är tolkat utifrån symbolisk interaktionism.

Linda Vikdahl är religionsvetare vid Umeå universitet. Detta är hennes avhandling.

Sinnlighetens närvaro – Luther mellan kroppskult och kroppsförakt

En sinnlig, erotisk och humoristisk person som uppskattade livets goda och såg musik, god mat, vin och sexualitet som ett värn mot tvivel och missmod.
Forskaren, prästen och etikprofessorn Elisabeth Gerle ger i sin nya bok en bild av Martin Luther som vi inte möter så ofta.

I boken för Gerle ett kritiskt samtal med Luther och samtida teologer från olika delar av världen, som på olika sätt intresserar sig för synen på kropp och erotik.
Hennes bok är den fjärde i forskningsprojektet om Luthersk teologi och etik i en postkristen tid.

För mer information kontakta: elisabeth.gerle@svenskakyrkan.se, tel  0708-35 88 90, www.elisabethgerle.se

Göran Gunner & Robert O. Smith (Editors). Comprehending Christian Zionism: Perpectives in Comparison. Fortress press 2014. 

The issue of Christian Zionism is one that is fiercely debated within theology, the church, politics, and society. Comprehending Christian Zionism brings together an international consortium of scholars and researchers to reflect on the network of issues and topics surrounding this critical subject. The volume provides a lens on the history of Zionism within Christian theology and offers a constructive, multidimensional path for assessment and introspection around the meaning of Zionism to Christian faith and practice.

Carl-Henric Grenholm & Göran Gunner (Editors) Justification in a Post-Christian Society Pickwick Publications. Church of Sweden Research Series 8. Wipf and Stock 2014.

Since the Reformation in the sixteenth century, Lutheran traditions have had a great impact on culture and politics in many societies. At the same time Lutheran churches have impacted personal faith, basic morality, and ethics. Modern society, however, is quite different from the time of the Reformation.How should we evaluate Lutheran tradition in today's Western multicultural and post-Christian society? Is it possible to develop a Lutheran theological position that can be regarded as reasonable in a society that evidences a considerable weakening of the role of Christianity? What are the challenges raised by cultural diversity for a Lutheran theology and ethics? Is it possible to develop a Lutheran identity in a multicultural society, and is there any fruitful Lutheran contribution to the coexistence of different religious and nonreligious traditions in the future?

Lutheran Identity and Political Theology, Carl-Henric Grenholm, Göran Gunner (Editors)  Pickwick Publications. Church of Sweden Research Series 9. Wipf and Stock 2014.

Lutheran tradition has in various ways influenced attitudes to work, the economy, the state, education, and health care. One reason that Lutheran theology has been interpreted in various ways is that it is always influenced by surrounding social and cultural contexts.In a society where the church has lost a great deal of its cultural impact and authority, and where there is a plurality of religious convictions, the question of Lutheran identity has never been more urgent. However, this question is also raised in the Global South where Lutheran churches need to find their identity in a relationship with several other religions. Here this relationship is developed from a minority perspective.Is it possible to develop a Lutheran political theology that gives adequate contributions to issues concerning social and economic justice? What is the role of women in church and society around the world? Is it possible to interpret Lutheran theology in such a way that it includes liberating perspectives? These are some of the questions and issues discussed in this book.

Claesson, Urban & Neuhaus, Sinikka (red.) Minne och möjlighet. Kyrka och historiebruk från nationsbygge till pluralism. Göteborg: Makadam bokförlag.

Historiska berättelser skapar nationer, det är välbekant. De skapar också kyrkliga gemenskaper. Hur kyrkan i Sverige under modern tid legitimerats historiskt har ännu inte analyserats på ett samlat sätt. Med Minne och möjlighet etablerar forskare inom kyrko­historia, exegetik och etik ett nytt svenskt forskningsfält: »kyrkligt historiebruk«.Efter två inledande teoretiska kapitel tar boken sin startpunkt i den nationella mobiliseringens tidevarv under decennierna runt sekelskiftet 1900. Staten sökte då integrera sin befolkning med gemensamma berättelser om folk och kungamakt, medan Svenska kyrkan och dess församlingar strävade efter att legitimera sig som hela folkets kyrka. När folkhemmet sedan etable­rade sig som övergripande tolkningsram under 1930-talet kunde däremot kyrkan träda fram som motberättelse på ett tydligare sätt. I stället för den nationella historien betonades den universella kyrkans historia. Som ett tredje tema analyseras hur en ny fas av avreglering och allt svagare nationell integrationskraft påverkat kyrkligt historiebruk. Det svenska folkhemmet är från och med 1980-talet inte lika självklart. Vilka nya minnen lyfts här fram som nyckel till nya kyrkliga möjligheter?

Information: urban.claesson@svenskakyrkan.se

Johannesson, Karin. Helgelsens filosofi. Om andlig träning i luthersk tradition. Stockholm: Verbum.

I helgelsens filosofi behandlar Karin Johannesson luthersk spiritualitet och frågan om hur helgelsen kan förstås inom ramen för luthersk teologi och etik. I dagens efterkristna samhälle har kristna trosuppfattningar minskat i betydelse, samtidigt märks ett tilltagande intresse för andlighet i olika former. Syftet är att undersöka huruvida andlig träning och fördjupning kan anses vara uttryck för en luthersk tradition.
 
I helgelsens filosfi ingår i en serie om böcker om Luthersk teologi och etik - i ett efterkristet samhälle. Böckerna är resultat av ett projekt vid Uppsala universitet som genomdrivits i samverkan med Svenska kyrkans forskningsenhet. Verbum ger ut flera böcker i serien under 2014 och 2015.

Information: Karin.Johannesson@teol.uu.se

Stenström, Hanna (red.) Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag.

Religionerna spelar idag en tydlig roll i offentligheten, i Sverige och internationellt. Det är inte längre självklart att religion försvinner, kyrkorna krymper och tron blir något privat, i ett modernt samhälle. Utvecklingen tar sig i stället många andra uttryck. Ett  är exempelvis att kyrkor i Sverige offentligt tar ställning för en generös flyktingpolitik eller mot försämringar i den svenska välfärden, ett annat är pressdebatter om religiösa inslag vid skolavslutningar, omskärelse av pojkar och Guds existens. Ytterligare ett uttryck är religiöst legitimerat våld och terror, ett annat är den centrala roll muslimska föreställningar om människans värdighet spelade för demokratiaktivister under den arabiska våren. 

Religionens offentlighet. Om religionens plats i samhället behandlar denna utveckling och de frågor den väcker ur samhällsvetenskapliga, historiska, filosofiska och religionsvetenskapliga perspektiv. Med förankring i svensk och internationell forskning beskrivs utvecklingen och diskuteras utifrån konkreta exempel. Konstruktiva förslag ges till hur religiösa organisationer och individer kan delta i offentliga samtal och samhälleligt liv.  

Information: hanna.stenstrom@teol.uu.se

Nordquist, Kjell-Åke (ed.) Gods and Arms
On Religion and Armed Conflict. Eugene: Pickwick publications, 2013.

This book brings together a variety of perspectives on how religion can be related to violence and war—both in a destructive and constructive way. Religion can justify and mobilize violence—even terrorism or guerilla wars—just like political ideology. But how is such a link between religion and violent behavior established in the first place? How can we go further in understanding this possible connection between religion and war?

Is religious peace work just the flip side of religious support of war? Or can peace work be informed by knowing about how religion promotes violence and war? In the search for answers to the puzzle of religion and war, it is easy to focus on conflict and war situations, but maybe there is as much to learn from peace work as from war studies? Therefore, this book also analyses religious peace work from different contexts.

The multifaceted presence of religion in conflict situations—whether justifying violence or promoting peace—is illustrated in this book using a variety of situations, in an enlightening panorama of one of today's must puzzling social connections: religion and armed conflict.

Information: goran.gunner@svenskakyrkan.se@svenskakyrkan.se

Hegstad, Harald. The Real Church
An Ecclesiology of the Visible.
Eugene: Pickwick publications, 2013.

What does it mean to believe in the church? What is the relationship between the church we believe in and the church we experience? Is there an invisible church that is different from the visible?

This book is an argument for an ecclesiology of the visible. The only church, the real church, is a concrete reality made up of people, just like any other fellowship. What distinguishes it as church is the presence of the triune God among those who gather in the name of Jesus, making it a sign and anticipation of the fellowship of the kingdom of God.

From this premise Dr. Hegstad analyzes such issues as the relationship between church and world, mission and diakonia, church as fellowship and organization, ministries in the church, worship, and the unity of the church, as well as discussing the relationship between a sociological and a theological understanding of the church.

Information: goran.gunner@svenskakyrkan.se@svenskakyrkan.se

Anne-Louise Eriksson, Göran Gunner, & Niclas Blåder (eds), Exploring a Heritage. Evangelical Lutheran Churches in the North. Eugene: Pickwick publications, 2012.

From a historical perspective, similarities among the Lutheran churches in Denmark, Iceland, Norway, and Sweden are easily understood. But these previously homogeneous northern societies, built on a Lutheran tradition with close ties between church and state, are now considered to be among the most secular in the world, as well as being impacted by a growing presence of other religions. These changes present a major challenge to the churches concerning how to relate to the state and how to be a "folk church."

The goal of this volume is to explore how Lutheran identity presently shapes churches in the north. What are the burning issues engaging these churches at the beginning of the third millennium? Are there signs that they are affected by the global emergence of a theology and practice commonly known as Neo-Pentecostal or Charismatic? What is the situation for women in these churches embedded in societies ranked among the world's most egalitarian? In what ways does their Lutheran heritage influence how these churches shape themselves today?

The point of departure for this study is not a predetermined, normative understanding of what a Lutheran church is or should be, but the fact that the churches presented here represent what "Lutheranism" is today in this part of the world.

Information: goran.gunner@svenskakyrkan.se@svenskakyrkan.se

Eckerdal, Jan. Folkkyrkans kropp. Einar Billings ecklesiologi i postsekulär belysning. Artos 2012.

Ordet folkkyrka har under de senaste hundra åren varit ett mycket inflytelserikt begrepp inom Svenska kyrkan. Det har med tiden blivit ett av de mer framträdande orden i Svenska kyrkans beskrivning av sig själv. Men vad har folkkyrkobegreppet
fått för konsekvenser ifråga om hur Svenska kyrkan konkret tar sig uttryck i vår tid? Den här boken ger en analys av Einar Billings folkkyrkoteologi, I fokus står frågan om hur folkkyrkoteologin tänker sig att kyrkan rent faktiskt tar plats i världen, eller med andra ord: vad som är folkkyrkans sociala kropp. Med hjälp av ett antal nutida kyrkoteologiska tänkare, diskuteras sedan vad detta folkkyrkoteologiska arv får för konsekvenser i en ny och delvis mycket annorlunda
tid än den som Billings folkkyrkovision formulerades i.

Mer information: jan.eckerdal@svenskakyrkan.se

Anne-Louise Eriksson. Att predika en tradition. Om tro och teologisk literacy. Lund: Arcus, 2012.

Vad tror svenska kyrkan på? Hur formuleras denna tro idag? Och sker det på ett begripligt och trovärdigt sätt? Genom att använda begreppet ”literacy” (som handlar om att kunna uppfatta, tolka och kommunicera meningen med vad som sägs) behandlar Anne-Louise Eriksson hur Svenska kyrkans tro formuleras idag. Tro och tradition är inget en gång för alla givet. För att en tradition skall förbli levande måste den relateras till samtiden. Så hur utvecklar och kommunicerar dagens präster Svenska kyrkans tradition?

Mer information: goran.gunner@svenskakyrkan.se

Göran Gunner. Folkmordet på armenier. Sett med svenska ögon. Skellefteå: Artos & Norma, 2012.

Samtida svenska diplomater, missionärer, resenärer, politiker och författare har lämnat uppgifter om vad som hände under folkmordet 1915-1916 liksom under massakrerna 1894-1896 och om arbetet med att rädda överlevande och flyktingar. I boken använder Göran Gunner detta material för att få en tydlig bild av det folkmord som drabbade armenierna och andra kristna minoriteter i det dåvarande ottomanska imperiet.

Mer information: goran.gunner@svenskakyrkan.se

Johanna Gustafsson Lundberg. Medlem 2010. En teologisk kommentar. Svenska kyrkans forskningsenhet, 2012.

För drygt 10 år sedan ändrades relationerna mellan staten och Svenska kyrkan och kyrkan fick en ny roll. Men hur ser denna nya roll ut? För att söka svar gjordes en medlemsundersökning år 2004 som sedan har förnyats och byggts ut till en mycket omfattande enkätundersökning år 2010 – ”Medlem 2010”.

I boken" Medlem 2010. En teologisk kommentar" analyserar Johanna Gustafsson Lundberg de skrivna svar som var möjliga att ge i ”Medlem 2010”. Vad sägs i enkätsvaren om relationen mellan att bevara traditionen och förändra den? Hur kan enkätsvaren tolkas utifrån Luthersk tradition och antropologi. Vad är det att vara folkkyrka i Sverige idag? Är det möjligt att betrakta kristen tradition som en struktur för ”erkännande”? 

Mer information: johanna.gustafsson-lundberg@teol.lu.se


Matz Hammarström, Elisabeth Gerle och Peter Gärdenfors. Människan sedd - genom olika vetenskapliga prismor. Nora: NyaDoxa, 2011.

Vår tid beskrivs som postmetafysisk, men även som postsekulär. Detta öppnar för nya samtal mellan forskare från olika områden. Elisabeth Gerle tog därför tillsammans med Peter Gärdenfors initiativ till att bjuda in ett antal forskare från biologi, humaniora och teologi för att ge olika perspektiv på människan. I samband med att det 2009 var 200 år sedan Charles Darwin föddes och 150 år sedan hans bok On the Origin of Species publicerades ordnades ett symposium i Lund om Darwin och människosyn. I arbetsgruppen ingick Antje Jackelén, KG Hammar och Catharina Stenqvist. Denna antologi är ett resultat av symposiet .

I boken medverkar: Elisabeth Gerle, Alf Gornborg, Peter Gärdenfors, Matz Hammarström, Antje Jackelén, Mikael Stenmark, Catharina Stenqvist, Nils Uddenberg och Kristin Zeiler.

Mer information: elisabeth.gerle@svenskakyrkan.se

Cristina Grenholm. Motherhood and Love: Beyond the Gendered Stereotypes of Theology.
Grand Rapids: Eerdmans, 2011.

I denna bok ställer Cristina Grenholm frågan: Är det möjligt att nytolka de bibliska bilderna av moderskap så att de inte leder till fortsatt underordning av kvinnor? Många uppfattar att det föreligger en konflikt mellan feminism och teologi. I denna bok kombineras systematisk teologi, genusvetenskap och bibeltolkning så att ett tolkningsutrymme skapas bortom könsstereotyper och dogmatiska låsningar. Resultatet är att den som samtidigt förhåller sig kritiskt och konstruktivt till kristen tradition har mycket att hämta där. Det är den mänskliga sårbarheten som gör kärleken nödvändig.

Boken är en reviderad översättning av Moderskap och kärlek: schabloner och tankeutrymme i feministteologisk livsåskådningsreflektion, (Stockholm:Nya Doxa, 2005).

Mer information: cristina.grenholm@svenskakyrkan.se


Susanne Olsson och Hanna Stenström.Levande ord. Tolkningar av abrahamitiska
källtexter. Lund: Studentlitteratur, 2011.

Levande ord är ett fristående komplement till Hanna Stenströms Att tolka Bibeln och Koranen. Konflikt och förhandling. (Lund:Studentlitteratur, 2009). Även i Levande ord behandlas centrala texter ,och tolkningar av centrala texter, i judendom, kristendom och islam, men fokus ligger inte enbart på Bibeln och Koranen. Här behandlas också exempelvis litteratur om profeten Muhammed som är viktig i islam men inte ingår i Koranen samt evangelier som inte ingår i Nya testamentet. Några artiklar berör religionsdialog, i andra visas exempel på feministiska tolkningar i judendom, kristendom och islam, och avslutningsvis ges exempel på mystik från alla tre traditionerna.

I boken medverkar Mattias Dahlén, Christer Hedin, Göran Larsson, Susanne Olsson, Simon Sorgenfrei, Catharina Stenqvist, Hanna Stenström, Jesper Svartvik, Jonas Svensson och Johan Åberg.

Mer information: hanna.stenstrom@svenskakyrkan.se

Karin Jarnkvist. När jag gifter mig ska jag göra det på riktigt. Berättelser om barn, brudar och bröllop. Umeå: Umeå Universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2011.

Under 2000-talet har antalet vigslar stadigt ökat i Sverige. Varför väljer unga att gifta sig? Vilka föreställningar har de om sig själva som brudar och brudgummar? Vad avgör vilken vigselform ett par väljer?Vad kan vigseln betyda för brudpar?
  
Frågorna är centrala i den här studien, där män och kvinnor i åtta heterosexuella par intervjuas om sina bröllop. Några gifter sig borgerligt, andra enligt Svenska kyrkans ordning. 
  
I jämförelsen mellan borgerlig respektive svenskkyrklig vigsel synliggörs de intervjuades föreställningar om vad ett ”riktigt” bröllop är. Både kulturella, religiösa, ekonomiska och sociala faktorer har betydelse för vilken vigselform paret väljer. Normerna kring bröllop färgar de intervjuades föreställningar om hur brud och brudgum ska bete sig och framträda i bröllopssammanhanget. Bröllopet blir – visar det sig – i flera stycken ett undantag från parens vardagliga strävan efter jämställdhet.

Tidigare religionssociologisk forskning har i hög grad beskrivit riten som förmedlare av bestämda värderingar och normer. Här visas att vigseln lever med sin tid och får de innebörder som deltagarna själva lägger i den. Avhandlingen kan fungera som ett verktyg för den som vill förstå vad relationer och ritualisering kan betyda för unga i dagens Sverige.

Mer information: karin.jarnkvist@religion.umu.se

Göran Gunner & Kjell-Åke Nordquist (eds): An Unlikely Dilemma. Constructing a Partnership Between Human Rights and Peace-Buildning. Eugene, Oregon: Pickwick 2011.

I en värld där olika typer av konflikter är vanligt förekommande är mänskliga rättigheter och fredsbyggande nyckelbegrepp i såväl den globala som den lokala strävan efter fred och utveckling. Men en inte alltför ovanlig erfarenhet hos individer och stater är att begreppen ofta står i spänning till varandra. Rättvisa och försoning är de varandras motsatser eller…? Boken behandlar, med utgångspunkt i fem fallstudier, hur man lokalt och internationellt hanterar denna och liknande frågor.

Mer info: goran.gunner@svenskakyrkan.se

Niclas Blåder: Barnen i Svenska kyrkan. Teologiska reflektioner om en kyrklig praktik. Stockholm: Verbum, 2011.

Boken är en didaktisk studie i två församlingar. Anställda, förtroendevalda och föräldrar har i intervjuform svarat på frågorna vad, hur och varför man gör som man gör i den verksamhet församlingen bedriver för barn 0-13 år.

Underökningen visar att det finns olika motiv för den verksamhet som bedrivs. Även en och samma person använder olika motiv vid olika tillfällen. Motiven kan generellt förstås som ”religiösa” och ”sociala”. Det visar sig också att motiven kan ha olika karaktär ”formande” och ”frigörande”- Studien pekar på vikten av att motiven och karaktärerna inte skiljs åt utan hålls ihop. En kyrklig didaktik bör sträva efter att härbärgera helheten.

Mer info: niclas.blader@svenskakyrkan.se

Arne Fritzson: Omvänd dig och bli som ett barn och lägg bort det barnsliga. Systematiska teologiska reflektioner utifrån utvecklingspsykologiska perspektiv. Svenska kyrkan, forskningsenheten.
Boken kan laddas ned från www.svenskakyrkan.se/forskning/publikationer

I boken tar Arne Fritzson sin ansats i några av utvecklingspsykologins portalfigurer för att utifrån deras teorier om barnets utveckling diskutera hur en kristen gudstro kan utvecklas och förstås. Barn, mognad och tolkning är centrala begrepp. Barnen kan visa oss vägen till en andra naivitet där en mogen människa kan vara ”ansvarsfullt naiv” och på så sätt nå en djupare förståelse av tillvaron.

Mer info: niclas.blader@svenskakyrkan.se

Mikael Larsson: I begynnelsen var barnet. En läsning av 1 och 2 Mosebok. Svenska kyrkan, forskningsenheten.
Boken kan laddas ned från www.svenskakyrkan.se/forskning/publikationer

Bibelns texter ger uttryck för vitt skilda uppfattningar om barnets ställning i familjen eller i trosgemenskapen.  Å ena sidan representerar barnen Guds välsignelse och folkets framtid. Relationen mellan barn och förälder tillhör de vanligaste metaforerna för relationen mellan Gud och människa. Å den andra sidan får barnet också symbolisera bristande mognad i trosfrågor. Studien identifierar och reflekterar kritiskt över olika föreställningar och förhållningssätt gentemot barn i biblisk tradition.

Mer info. niclas.blader@svenskakyrkan.se

Niclas Blåder (red.): Och han tog dem i famnen. Texter om barn i kyrka och teologi. Svenska kyrkan, forskningsenheten.
Boken kan laddas ned från www.svenskakyrkan.se/forskning/publikationer

I boken finns sex bidrag om barn och teologi från Svenska kyrkans forskardagar 2009 publicerade. Texterna spänner över vitt skilda ämnen som till exempel barn och kommunion, fallgropar för ledaren vid barnverksamhet och barnens roll vid bröllop. Författarna består av såväl inhemska som internationella forskare.

Mer info. niclas.blader@svenskakyrkan.se

Ninna Edgardh: Gudstjänst i tiden. Gudstjänstliv i Svenska kyrkan 1968-2008. (Forskning för kyrkan 12) (Lund: Arcus 2010.)

I Gudstjänst i tiden skildras förändringarna i Svenska kyrkans gudstjänstliv 1968–2008, en period av stora omvälvningar i kyrkan, i samhället och i världen i stort. Boken skildrar ett gudstjänstliv som gått från enhetlighet till mångfald i utbud och uttrycksformer. Långt fler än tidigare tar idag aktiv del i gudstjänsternas förberedande och genomförande. Allt fler firar nattvard – och allt oftare. I hög grad håller människor också fast vid traditionella kyrkliga riter när det gäller livets stora händelser. Samtidigt minskar deltagandet i söndagens regelbundna gudstjänster. Är detta en nödvändig konsekvens av det vi kallar sekularisering? Vilka alternativ finns i diskussionen om gudstjänstlivet i framtiden? Dessa frågor diskuteras i boken. Samtidigt löper som en röd tråd genom skildringen den grundläggande frågan om varför den kristna kyrkan egentligen firar gudstjänst.

Mer info: ninna.edgardh@svenskakyrkan.se

Elisabeth Gerle:  Farlig förenkling - Om religion och politik utifrån Sverigedemokraterna och Humanisterna (Nora, Nya Doxa, 2010  s 223.)

Boken hävdar att vissa förenklingar är farliga. Dels förenklingar som ser människor utifrån en enda kategori som muslim, invandrare, kristen, ateist eller svensk, dels förenklingar som hävdar att upplysningsarvet är oberoende av religion och kultur. Utifrån en internationell forskningsdebatt hävdar författaren att religion och filosofi ömsesidigt påverkat varandra i västvärldens historia.

Boken utgår från att ord är viktiga. De påverkar hur vi tänker och handlar. De påverkas också av sitt sammanhang. Genom att studera vilka ord som framhävs och vilka som tonar bort, vilka som används ofta och i vilka sammanhang genomförs en retorikanalys av två olika grupper. Båda förhåller sig till religion. Det politiska partiet Sverigedemokraterna vill använda sig av Svenska kyrkan som ett värn gentemot islam. Den religionskritiska organisationen Humanisterna talar primärt om religion i samband med förtryck, inskränkning och ofrihet.  Båda dessa grupper, som är helt olika, bidrar till farliga förenklingar som riskerar att framställa det svenska som alltför enhetligt. Denna strategiska kommunikation riskerar med Habermas ord att utarma det offentliga samtalet istället för att se hur exempelvis talet om mänskliga rättigheter innebär räddande översättningar av ursprungligen religiösa tankar om människovärde, respekt och tolerans.

På spaning ... från Svenska kyrkans forskardagar 2009

Redaktör: Hanna Stenström
(Stockholm Verbum 2010, 383 s.)

Hur kan kyrkor och andra religiösa gemenskaper bidra till fred och försoning? Och vad kan ”försoning” innebära i ett politiskt sammanhang, när ett samhälle ska börja fungera efter en tid av krig eller diktatur? Hur besvarar kristna teologer frågan: Måste man vara kristen för att komma till himlen efter döden? Vad kan Luther säga oss om erotiken, politiken och etiken? Och vill vi ens lyssna?
I På spaning…från Svenska kyrkans forskardagar 2009 ställs och diskuteras en rad frågor om religionernas möjliga roller och uppgifter i en pluralistisk och konfliktfylld värld. Men även frågor om möjligheterna att skapa teologi, tolka verkligheten och hur man idag kan läsa de religiösa
traditionernas texter.

Boken innehåller 22 artiklar hämtade från föreläsningar och seminarier under Svenska kyrkans forskardagar 2009, och vänder sig till alla som vill få en inblick i delar av dagens teologiska forskning. Samtliga författare är verksamma som forskare, såväl i Sverige som internationellt.

Mer info: hanna.stenstrom@svenskakyrkan.se

For the Sake of the World. Swedish Ecclesiology in Dialogue with William T. Cavanaugh

Redaktör Jonas Ideström
(Eugene, Oregon: Pickwick Publications 2009, 145 s.)

The church exists for the sake of the world. The crucial ecclesiological question that this book raises is How? How does the church exist for the sake of the world? One can describe the theological reflections in this book as a form of concrete ecclesiology – critical theological reflections on the way the church is manifested in social and historical contexts as a social body. By using concepts like body, Queer, human rights, practices, social process, and space, the manifestations of the concrete church are critically and constructively analyzed from a theological perspective.

Mer info: goran.gunner@svenskakyrkan.se

Att tolka Bibeln och Koranen. Konflikt och förhandling.

Redaktör: Hanna Stenström
(Lund: Studentlitteratur 2009, 248 s.)

Denna bok är en vägledning för den som vill veta mer om och förstå dynamiken i islam, kristendom och judendom. I fokus är det faktum att dessa religioners heliga texter skrevs i förmodern tid men anses giltiga även i dag. Å ena sidan betraktar man texterna som heliga eller gudomligt inspirerade. De är en viktig del av religionernas inre och yttre liv. Å andra sidan sanktionerar texterna i vissa stycken förtryck och våld. Hur hanterar anhängarna detta? Boken vänder sig till studerande inom religionsvetenskap och religionshistoria på högskolenivå, samt till alla som är intresserade av judisk, kristen och muslimsk skrifttolkning samt av religionernas roll i samhället.

Mer info: hanna.stenstrom@svenskakyrkan.se

På spaning… från Svenska kyrkans forskardagar 2007

Redaktör: Anne-Louise Eriksson
(FORSKNING FÖR KYRKAN 8)
(Stockholm: Verbum 2008, 423 s.)

Svenska kyrkans forskardagar 2007 samlade mer än hundra forskare som presenterade aktuell kyrkorelevant forskning. I denna bok möter vi 24 av dessa presentationer. På spaning… från Svenska kyrkans forskardagar 2007 syftar till att förmedla kunskap till kyrkan, och erbjuder samtidigt forskarsamhället en översikt av aktuell forskning inom ett antal forskningsområden av relevans för kyrkan. Artiklarna har systematiserats under följande rubriker:

  • Aktuella etiska frågor: Miljö och samlevnad 
  • Systematiskteologiska och filosofiska perspektiv 
  • Folkkyrkor i förändring 
  • Internationella utblickar
  • Förändrade uttryck för tro och tillhörighet
  • Ungdomskultur och kristen tro
  • Kyrkohistoriska horisonter.

Mer info: Anne-Lousie.eriksson@svenskakyrkan.se

Non-Muslims in Muslim Majority Societies. With Focus on the Middle East and Pakistan

Redaktörer: Kajsa Ahlstrand & Göran Gunner
(Eugene, Oregon: Pickwick Publications 2009, 166 s.)

Idag är praktiskt taget alla samhällen multireligiösa och multietniska. I vissa samhällen har denna ”mångkultur” gamla anor i andra är mötet mellan religioner och kulturer ett mer sent påkommet faktum. En viktig fråga rör hur relationen mellan majoritet och minoritet tar sig uttryck i ett mångkulturellt samhälle. Denna bok – som är resultatet av en konferens med såväl kristna som muslimska företrädare – diskuterar frågor som religionsfrihet, sekulär och religiös lagstiftning, interreligiös dialog m.m. i muslimska majoritetssamhällen.

Mer info: goran.gunner@svenskakyrkan.se  

Vulnerability, Churches, and HIV

Redaktör: Göran Gunner
(Eugene, Oregon: Pickwick Publications 2009, 104 s.)

HIV-pandemin har medfört enorma lidanden för individer, familjer och samhället. I denna kontext behöver kyrkan lyssna och lära och inte minst reflektera kring sitt eget handlande och sin framtid. Denna bok har till syfte att möjliggöra för kyrkan att vara mer HIV- och AIDS-kompetent. Boken inkluderar två slags bidrag. Först presenterar forskare från Botswana, USA, Sydafrika och Sverige sina tankar om teologi, kyrka och HIV. Därefter följer Svenska kyrkans biskopsbrev om HIV i ett globalt perspektiv.

Mer info: Goran.Gunner@svenskakyrkan.se

Böcker för nedladdning

Här publiceras löpande böcker och material från Svenska kyrkans forskningsenhet som är anpassat för nedladdning.