Nu finns vitboken om kyrkans förtryck mot samer digitalt

– Jag tror att vitboken kan vara början på en försoningsprocess mellan kyrka och samer, säger Sylvia Sparrok, ordförande i samiska rådet i Svenska kyrkan. Hon berättar att det var mycket skrämmande att läsa om kyrkans bidrag till rasbiologin.

Kyrkan bidrog till rasforskningen

– Samiska kvarlevor grävdes upp i sina gravar och forslades iväg, trots kyrkans griftefrid. Kyrkan öppnade dörrarna här för rasforskningen.

Nomadskolorna segregerade familjer

– Ett annat exempel var alla de samiska barn som skickades bort från sina hem till nomadskolor, där de kunde pryglas för att de talade samiska. Det som hände då påverkar många samer än i dag, säger Sylvia Sparrok.

Representanter för kyrkan tog initiativ till nomadskolereformen. Det var en segregerande skolpolitik som fördes i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet med speciella nomadskolor för endast renskötande samer som följd.

-    Detta var en nationell mobilisering av svenskarna som ett folk och där passade samerna inte in i och med att de betraktades som en lägre stående ras, menar Urban Claesson, forskare vid Svenska kyrkans forskningsenhet i Uppsala.

Religiöst förtryck blev också ett etniskt förtryck

– Det religiösa förtrycket av samerna som hade sin början på 1600-talet ersattes nu av ett etniskt förtryck.  Att kyrkliga företrädare som biskop Olof Bergkvist i Luleå hyste rasistiska tankar och bidrog till rasbiologins genomslag var svårsmält och sorgligt att läsa, säger Claesson.

Under den äldre epoken tilläts dock samerna att behålla sitt språk och ambitionen var att i Luthers efterföljd erbjuda samer att utveckla ett skriftspråk, ett folkspråk. Men kyrkans mission tvingade samerna att omvända sig till den lutherska tron. De samiska gudarna beskrevs av präster som djävlar och präster försökte i stor omfattning förstöra samiska trummor och heliga platser.

Tuff samisk motståndskultur

– Vitboken visar också att det fanns en samisk motståndskultur och en respekt för samisk kultur. Samerna var tuffa och bjöd motstånd mot övergrepp, som när präster skulle förstöra deras trummor. De var inte bara offer och undersåtar.  I Trettioåriga kriget (1618-1648) gick det rykten om att svenskarna använde sig av samisk magi och att de var oövervinneliga, berättar Urban Claesson.

Vitboken ett steg för framtida samtal

Ett första steg för framtida samtal är vitboken ”De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna: En vetenskaplig antologi”(Artos förlag). Antologin innehåller fördjupande artiklar av de främsta experterna på fältet och kommer att bli ett nytt vetenskapligt standardverk, menar Urban Claesson.

Både Sylvia Sparrok och Urban Claesson betonar att vitboken är viktig i sin helhet. Nu finns aktuell forskning samlad på ett ställe och underlättar för framtida forskare.  Förhoppningsvis ska än fler samer inspireras att själva forska.

Samer har förväntan på mer

Sylvia Sparrok bär också på en önskan om att vitboken och boken om nomadskolorna startar en process där samer bekräftas som urfolk med sin kultur och historia.

– Det är viktigt att Svenska kyrkans relation till samerna i historien kommer upp på agendan och blir tillgänglig för flera, både för majoritetssvenskar och samer. Jag vet att många samer har en förväntan om att det blir en fortsättning. Att Svenska kyrkan initierar staten att upprätta en sannings- och försoningskommission för att återställa sitt förtroende, säger Sylvia Sparrok.

Roland Asplund