Föreställningar om Israel och tidens slut
Israel är en stat precis som alla andra, men ändå inte. Ibland kan det te sig ytterst svårt att greppa hela Israel-Palestina frågan, speciellt när motsättningarna hos konfliktparterna karakteriseras av disperata teman. Religionsvetaren kan då med hjälp av valda teoretiska tillvägagångssätt i sammanhanget belysa hur människor på olika platser genom tiderna förklarat livsfrågor, formulerat frågor och svar i förhållande till en klassisk tankefigur som omfattar tidens, rummets och varandets dimensioner.
Utveckling som tankefigur
Vad har 1700-talets upplysningsideal med församlingsarbete att göra? Inom Svenska kyrkans verksamheter, liksom inom många andra typer av samhällsorganisationer, formuleras tankar kring utveckling och vilka strategier som är nödvändiga för att uppnå de mål man har med verksamheten. Den här texten av Kristina Helgesson Kjellin vill utmana tanken på utveckling som linjär och istället lyfta fram det oförutsägbara som en viktig källa till utveckling.
Försoningens praktiker
Vad har 1600-talets disciplinära kyrkotukt gemensamt med vår tids försoningsprocesser? Ingenting alls, skulle förmodligen de flesta svara. Pågående forskning om nutida försoningsprocesser visar att det finns intressanta samband som hittills inte synliggjorts. I denna text tar Carola Nordbäck hjälp av Johan Asplunds teori om tankefigurer för att sammanföra föreställningar som hon funnit lagrade i historiskt källmaterial från 1600-talet med dagsaktuella processer i vår egen tid. Resultatet är rekonstruktionen av en betydelsefull tankefigur som betonar bekännelse, ånger och gottgörelse som nödvändiga aspekter av en försoning mellan Gud och människa – men också människor emellan.
Dialogen som tankefigur
Begreppet "dialog" förknippar många människor med något gott och önskvärt som skapar gemensam förståelse. I detta ljus framträder aggressivitet och fientlighet, fördomar och konflikter som dialogens motsats. I denna text behandlas användningen av begreppet "dialog" och hur denna tankefigur fungerar i Svenska kyrkans olika sammanhang. Betraktad som en tankefigur har dialog, i likhet med andra tankefigurer, ett särskilt tvingande sätt att skapa mening och riskerar därför att dölja frågor om makt och tolkningsutrymme, frågor som jag menar det vara av betydelse att lyfta.
Andligt och kroppsligt
Det finns en tankefigur om en skarp motsättning mellan det andliga och det kroppsliga som haft stort inflytande i kristendomens historia. Denna kontrastering har levt vidare trots att det i trosbekännelser tidigt var viktigt att markera att Gud skapat både himmel och jord, ande och materia.I denna text problematiseras tankefigurens aktualitet.
Marknadstänkandets svarta och röda siffror
Svenska kyrkan lever i en värld påverkad av ett marknadstänkande. Den här texten handlar inte om det goda eller mindre goda med ett marknadstänkande i största allmänhet, den handlar om att den tankefiguren ofta också förstås som den enda tankefiguren – även i förståelsen av kyrkan.
Helheten är mer än summan av delarna - eller?
Helheten är mer än summan av delarna. Så kan en inflytelserik tankefigur sammanfattas som används för att beskriva och analysera förhållandet mellan individ och kollektiv. Men tänk om det är precis tvärtom. Att helheten alltid är mindre än summan av delarna.
Privat tro kontra folkkyrklighet?
Att ställa det enskilda och allmänna mot varandra är typiskt för västerländska samhällen. I denna text analyseras hur man i Svenska kyrkan ofta tänkt sig relationen mellan privat och offentligt.