Teologi i tiden är en podd om olika samtidsteologiska frågor från Svenska kyrkans enhet för forskning och analys.
På vilka sätt präglar teologi, religion och samhälle varandra? I den här podden resonerar forskare om aktuella samhällsteologiska frågor så som exempelvis, identitet och meningsskapande, migration och integration, diakoni och välfärd, samt uttryck för teologi i film och litteratur.
Ulrica Fritzson samtalar med Karin Sarja om försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket. I rapporten Försoning, förlåtelse och ansvar - följeforskningsrapport från försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna gör Ulrica inledande reflektioner. Som stiftsteolog har Ulrica haft uppdraget att följeforska processen, vilket hon nu avslutat då hon tillträtt som biskop i Skara stift.
Vad är en icke-territoriell församling och hur skiljer de sig från övriga församlingar inom Svenska kyrkan? Och innebär en höjning av kyrkoavgiften att fler lämnar Svenska kyrkan?
Andreas Sandberg samtalar med Filippa Åhman och Gustav Svärdhagen om två artiklar i årets utgåva av Nyckeln till Svenska kyrkan.
I mellankrigstidens politiska landskap fanns partier som ville förena nationalsocialism med kristen tro. Hur tänkte de och vad ville de åstadkomma? Och hur förhåller man sig som forskare till ett djupt antisemitiskt tankegods? Kyrkohistorikern Gustaf Forsell berättar om sin avhandling Blodet och korset. Tankefigurer i kristen nationalsocialism i Sverige 1924–1945. I ett samtal med Maria Södling.
Maria Wingård samtalarmed Sara Fransson om konfirmationens betydelse för människors attityder till Svenska kyrkan och den kristna tron. Vilken roll spelar konfirmanders bakgrund och hur förändras tron på Gud när människor blir äldre? Forskningen finns publicerad i Nyckeln till Svenska kyrkan 2024.
Hur kan predikoprocessen förstås i relation till begreppet teologisering och vad är egentligen predikans krux? Clara Nystrand berättar i detta avsnitt om sin doktorsavhandling i praktisk teologi i ett samtal med Carola Nordbäck.
Vad innebär panenteistiska föreställningar för hur vi föreställer oss relationen mellan Gud och världen? Och vilka praktiska konsekvenser får sådana föreställningar? Lina Langby berättar om sin avhandling ”Gud och världen”, i ett samtal med Michael Nausner.
Hur fungerar lärandet i församlingars digitala samtalsgrupper? Och vilka utmaningar och möjligheter finns det med att forska tillsammans med praktiker?
Simon Hallonsten berättar om sin avhandling i ett samtal med Sara Fransson
Frågor om ämbetet och dess innebörd är en del av kyrkans fortgående självreflektion. Lyssna till Karin Rubenson och Karin Tillberg som berättar om den nya boken “Vigd till tjänst – Om ämbetet i Svenska kyrkan” (Verbum). I ett samtal med Jenny Ehnberg.
Mikael Larsson berättar om sin reflektion över psaltarpsalm 51. Den ingår i en unik antologi om Psaltaren, utgiven av bibelvetarna Athalya Brenner-Idan och Gale A. Yee. Antologin speglar exegeters personliga relation till valda psalmer, och är del av serien “Texts@Contexts”. I ett samtal med Michael Nausner.
Vad tänker ungdomar som har konfirmerats om konfirmandundervisningen? Caroline Klintborg berättar om sin bok ”Var är Jesus? Ungas röster om konfirmandundervisning” (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Vad får vi syn på när fokuset förflyttas från liturgin till de liturgiska praktikerna, de som deltar i gudstjänsten? På vilket sätt kan gudstjänstfirare vara teologiska aktörer?
I det här avsnittet berättar Elin Lockneus om hennes avhandling i praktisk teologi i ett samtal med Sara Fransson.
Hur hänger kropp och språk ihop i firandet av nattvard?
Karin Tillberg berättar om sitt kapitel i den nyligen publicerade antologin ”Som spridda sädeskornen. Perspektiv på nattvardens levda teologi” (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Runtom i landet firas det varje vecka nattvard i Svenska kyrkans församlingar. Varför är det viktigt med en mångfald av perspektiv på nattvarden? Och vad kan levd teologi bidra med i vår förståelse av nattvarden? Teresia Derlén och Frida Mannerfelt berättar om den nya boken “Som spridda sädeskornen. Perspektiv på nattvardens levda teologi” (Verbum). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Hur hänger arbete, finanskapitalism och religion egentligen ihop och hur påverkar det arbetsplatser som identifierar sig som kristna?
Maria Ledstam berättar om sin avhandling i etik i samtal med Sara Fransson.
Varför väljer människor att träda ur Svenska kyrkan och hur ser de på frågor om kristen tro, tradition och Svenska kyrkans roll i samhället? Josephine Ganebo Skantz berättar om resultatet av en enkätundersökning riktad till befintliga och tidigare medlemmar i Svenska kyrkan.
Hur kan vi odla ett hopp i ett prestationssamhälle präglat av kortsiktighet och individualism? Och varför är leken och riten viktig för oss människor för att hantera vår samtid?
Hör Mikael Kurkiala berätta som sin nya bok ”Där pendeln har sitt fäste. Om det eviga i människan”. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Johanna Gustafsson Lundberg och Bengt Kristensson Uggla berättar om det nya samtalsdokumentet Teologisk bildning. En utmaning för Svenska kyrkan, som är framtaget av Svenska kyrkans teologiska kommitté. I ett samtal med Maria Södling.
Hur kan vi förstå liturgen som en kreativ hantverkare i dopgudstjänster när de samtidigt har att förhålla sig till kyrkohandboken?
I det här avsnittet berättar Joel Appelfeldt om sin avhandling i praktisk teologi i samtal med Sara Fransson.
Hur går insamlingen av Svenska kyrkans gudtjänststatistik till och vad säger statistiken om förändringar i gudstjänstutbud och deltagande under det senaste decenniet?
Jonas Bromander berättar om sitt kapitel i den nyutkomna Nyckeln till Svenska kyrkan 2023.
Biskop Karin Johannessons bok ”Térèse och Martin” har våren 2023 kommit ut på engelska. I detta avsnitt samtalar hon med Michael Nausner om vikten av att lyssna på andra traditioner (receptiv ekumenik) och hur karmelitisk spiritualitet kan berika luthersk spiritualitet.
I det här avsnittet samtalar Sara Fransson med Lenita Törning som forskar om ungas erfarenheter av interreligiöst arbete i Storbritannien och Sverige.
Vad driver unga att engagera sig i interreligiösa frågor och vilka utmaningar möter de i sitt arbetet? Hur försöker de påverka sina egna församlingar?
Elise Lindkvist och Karin Rubenson samtalar om dop, delaktighet och sändning utifrån sina bidrag i forskningsrapporten Konfirmation i förändringens tid. Vad är egentligen viktigt att lära sig?
Hur har motiven till att bli konfirmand förändrats? Vilka gemensamma utmaningar i rekryteringen av ungdomar står Svenska kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer inför?
I ett samtal med Maria Wingård berättar Sara Fransson om den aktuella forskningsrapporten ”Konfirmation i förändringens tid”.
Vad sker vid gränser? Och varför är det viktigt att försöka se försoningens möjligheter vid tillvarons gränser?
Michael Nausner berättar om sitt kapitel i den nyligen publicerade antologin ”Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling” (Verbum)
Kan teologiska perspektiv som eskatologi ge hopp i dagens utmaningar, som klimatkrisen eller kriget i Ukraina?
Lovisa Nyman berättar om den nya antologin ”Tro, hopp och strävan. Gudsriket som tröst och motiv för handling” (Verbum), i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Hur utbredd är matfattigdom i Sverige idag? Vilken roll spelar Svenska kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer för människor som behöver ekonomiskt stöd för att ha råd med mat?
Elinn Leo Sandberg, doktorand vid Lunds universitet, berättar om sin aktuella forskning i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Upplevs gudstjänster som viktiga för dagens barn och ungdomar? Vad avgör om en gudstjänst uppfattas positivt? Forskaren Caroline Klintborg berättar om aktuell forskning i ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Vad kan vi egentligen veta om Gud utifrån kristen och muslimsk teologi? Vad säger de teologiska texterna och vilken roll spelar uppenbarelsen för hur vi förstår vem Gud är?
Utifrån de föreläsningar som Thomas Ekstrand och Mohammad Fazlhashemi höll vid konferensen Gudsbilder i förändring 27-28 oktober 2022 berättar de om kristna och muslimska gudsbilder och vad respektive tradition kan lära av den andre. I ett samtal med Maria Södling.
Hur påverkar bilder och språk våra föreställningar om Gud? Utifrån sin föreläsning som Linn Marie Tonstad höll vid konferensen Gudsbilder i förändring 27-28 oktober 2022 beskriver hon varför det är viktigt att traditionella gudsbilder utmanas, liksom hur queer teologi kan bidra med perspektiv som öppnar för andra och mer komplexa sätt att föreställa sig hur och vem Gud är. I ett samtal med Jenny Ehnberg.
Hur växte det ideella arbetet fram inom Svenska kyrkan? Hur möjliggjorde det för kvinnligt ledarskap? Erik Sidenvall berättar om utvecklingen som förändrade Svenska kyrkan som organisation. Vad kan kyrkan idag lära av det ideella arbetets framväxt under 1900-talet?
I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin utifrån boken ”Medarbetare. En historia om organisation och lekfolksuppdrag i Svenska kyrkan” (Verbum)
Teorier om sociala nätverk kan hjälpa oss att förstå hur ideellt arbete i församlingar kan främjas, berättar forskaren Sara Fransson. Hon förklarar även hur det långsiktiga engagemanget kan värnas. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Hur har digitala samtalsgrupper anordnade av församlingar fungerat under pandemin? Hur sker ett lärande i dessa grupper? Skiljer sig lärandet i digitala samtalsgrupper från lärandet i fysiska samtalsgrupper? Simon Hallonsten berättar om den forskning han har bedrivit inom ramen för forskningsprojektet Kyrka i digitala rum. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Jonas Ideström berättar om forskningsprojektet Kyrka i digitala rum som har genomförts i några församlingar i Stockholms stift. Vilka är erfarenheterna av att ha arbetat med digitala medier under pandemirestriktionerna? Vilka lärdomar finns det för kyrkan att dra av dessa erfarenheter? Och varför är det viktigt att se hur teologi och kommunikation hör ihop, undrar Kristina Helgesson Kjellin som samtalar med Jonas Ideström.
Vilket inflytande hade den högkyrkliga rörelsen på Svenska kyrkans liv under 1900-talet ? Hur växte rörelsen fram? Vilka spänningsförhållanden gällande den egna självförståelsen och omgivningens reaktioner fanns, mellan att uppfatta sig själv som traditionell och av andra ses som kontroversiell ? Karin Rubenson samtalar med Carl Sjösvärd Birger om hans avhandling ”Den katolicerande riktningen i vår kyrka – Högkyrklig rörelse och identitet i Svenska kyrkan 1909-1946”.
Varför är kunskapen om den missionsverksamhet som bedrivits viktig? Är den ett arv för kyrkorna att vara stolta över? Vilka lärdomar finns det att dra? Och är ordet ”mission” ett önskvärt och relevant begrepp att använda sig av idag? Kristina Helgesson Kjellin samtalar med professor Kajsa Ahlstrand om antologin ”Svensk mission och kyrkorna som växt fram” (red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas).
Sara Fransson samtalar med ärkebiskop emeritus Anders Wejryd om hans avhandling ”Lutherhjälpen som försvann”. Vad gick förlorat i frivilligengagemang när Lutherhjälpen och Svenska kyrkans mission försvann om begrepp? Vad hände när arbetet integrerades in i Svneska kyrkans organisation? Vilken roll hade forskaren själv i processen som ledde fram till att Lutherhjälpen försvann? Samtalet aktualiserar även vikten av att kyrkan är global i sitt uppdrag.
Vilka föreställningar om kvinnor, män och barn kommer till uttryck i de bibliska texterna? Hur har feministiska perspektiv och maskulinitetsforskning påverkat bibelforskningen? Och vilken roll spelar Bibeln i samtidskulturen? I avsnittet samtalar Kristina Helgesson Kjellin med Mikael Larsson om hans forskning gällande bibelbruk och bibeltolkning.
Sara Fransson och Frida Mannerfelt, doktorand i praktiskt teologi på Enskilda Högskolan samtalar om studien ”Svensk frikyrklighet i pandemin”. Hur har delaktigheten förändrats i både Svenska kyrkan och i fyra jämförande frikyrkosamfund? Och hur har Svenska kyrkan förändrat sin digitala närvaro under nästan två år av restriktioner? Därtill – vad kan Svenska kyrkan lära av frikyrkorna inför framtiden?
Hur ser det ideella engagemanget ut inom Svenska kyrkan? Hur har det påverkats av pandemin? Vilka är motiven till att engagera sig ideellt? Och vilken roll spelar de ideellas sociala bakgrund och religiositet? Forskaren Sara Fransson i samtal med Jan-Olof (Jolle) Nordström, Ideellt forum, om en ny forskningsrapport. Rapporten har titeln ”Av fri vilja på fri tid - Ideellt arbete i Svenska kyrkans barn- och ungdomsverksamhet på 2020-talet.”
I avsnittet samtalar Johannes Zeiler och Kristina Helgesson Kjellin om antologin Svensk mission och kyrkorna som växt fram. I fokus är frågan hur svensk mission i olika länder har bidragit till framväxten av teologiska utbildningsinstitutioner. Hur gick det till när dessa utbildningar växte fram? Hur har relationer mellan olika aktörer, både lokalt och globalt, tagit sig uttryck? Och har teologisk utbildning bidragit till att stärka kvinnors ställning runtom i världen?
Svensk mission och kyrkorna som växt fram, red. Ahlstrand, Kajsa, Alvarsson, Jan-Åke, Janzon, Göran och Lundström, Klas.
Andreas Sandberg och Kristina Helgesson Kjellin berättar utifrån rapporten ”En ”riktig” begravning? Förändring i begravningsseden inom Svenska kyrkan 2010-2020” om några av de förändringar i begravningsseden som har accelererat under det senaste decenniet. Varför ökar antalet borgerliga begravningar? Vad vet vi om det som brukar kallas för ”direktbegravningar”? Hur har coronapandemin påverkat begravningsseden? Och vilken roll kan Svenska kyrkans spela framöver när begravningspraktiker förändras?
Intervju med Andreas Sandberg och Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Sara Fransson.
Vad innebär det att ”göra teologi”? Och varför är det viktigt? I avsnittet berättar Jonas Ideström om sin nyligen utgivna bok (Ikoniska kartor, Verbum 2021), där han utforskar teologi som något som görs i församlingars vardag. Han beskriver hur bibliska berättelser kan användas som ”ikoniska kartor”, liksom varför den franske antropologen och sociologen Bruno Latours perspektiv kan hjälpa oss att bli medvetna om ”den moderna blickens tudelningar” och hur det påverkar hur vi förstår vad teologi är och kan vara.
Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.
Caroline Klintborg berättar utifrån sin nya bok ”Avstånd Delaktighet Längtan. Gudstjänst i en tid av religiös förändring” (Artos förlag) om den gudstjänstsatsning i Asarums pastorat som hon som forskare har följt under två års tid. Satsningen gjordes med tanke på att öka antalet gudstjänstdeltagare, liksom deras upplevda delaktighet. Satsningen gav inte de effekter som man hoppades på i pastoratet, men hur blev det istället? Och vad kan församlingar som bär på liknande funderingar lära sig av den process som Asarums pastorat har gått igenom?
Intervju med Caroline Klintborg, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.
Frida Mannerfelt och Alexander Maurits berättar utifrån boken ”Kallelse och erkännande – berättelser från de första prästvigda kvinnorna i Svenska kyrkan” (Makadam förlag) om det unika källmaterial med 34 av de första prästvigda kvinnorna som de har fått tillgång till och som har lett fram till den här boken. I breven framkommer berättelser om vägen fram till prästvigning och de första åren i församlingstjänst. Boken handlar om dessa kvinnors egna berättelser om kallelse och erkännande.
Cecilia Nahnfeldt berättar utifrån den nya antologin ”Contemporary Christian-Cultural Values. Migration Encounters in the Nordic Region” (redaktörer Cecilia Nahnfeldt och Kaia Rønsdahl Schulz, Routledge) om lokala exempel som visar på integration i praktiken, om maktdimensioner i gästfrihetspraktiker och hur begreppet dialogisk gästfrihet kan utmana rådande makthierarkier.
Intervju med Cecilia Nahnfeldt, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.
Jan Grimell berättar om sin postdoktorforskning i institutionssjälavård mot bakgrund av de två nyligen publicerade böckerna ”Uniformer, identiteter och militära själavårdare” och ”De osynliga krigarna i fredssamhället” (Artos). I avsnittet ger Jan glimtar från böckerna och beskriver bland annat de särskilda utmaningar som det innebär att verka som själavårdare i en militär kontext, samt hur begreppen moralisk skada och andlig skada kan bidra till förståelsen av veteraner som lider av PTSD.
Intervju med Jan Grimell, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.
Redaktörerna Johanna Gustafsson Lundberg och Frida Mannerfelt berättar om antologin ”Människa och kristen idag”. Vad är skapelseteologi? Och hur kan den skapelseteologiska traditionen bidra med perspektiv på nutida utmaningar så som digitalisering, polarisering och pandemier? Antologin bjuder på kapitel som både knyter an till den skapelseteologiska traditionen, men som också utmanar den, vilket beskrivs närmare i samtalet.
Johanna Gustafsson Lundberg är docent i teologisk etik vid Lunds universitet och Frida Mannerfelt är doktorand i praktisk teologi med kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan Stockholm, samt präst. De intervjuas av Kristina Helgesson Kjellin.
Ett samtal om delaktighet som nyckelbegrepp för teologi och samhälle. Trons liv är ett liv i delaktighet både i skapelsens vånda och förnyelse. Teologins roll i några av vår tids stora utmaningar reflekteras: pandemi, klimatkris och migration. Med utgångspunkt i en ny bok om en delaktighetens teologi (”Eine Theologie der Teilhabe” Leipzig 2020) samtalar Jakob Wirén med Michael Nausner, systematisk teolog och forskare vid kyrkokansliet i Uppsala.
Sara Fransson berättar utifrån den nyss publicerade forskningsrapporten ”Svenska kyrkan online” om de möjligheter och utmaningar som digitaliseringen innebär för Svenska kyrkan både nu och framöver. Coronapandemin har påskyndat denna process och Sara berättar om hur den svenska situationen skiljer sig från andra länder. Studien är en del av det internationella och ekumeniska forskningsprojektet Churches Online In Time Of Corona (CONTOC).
Intervju med Sara Fransson, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin
Jakob Wirén ger några inblickar i sin stora bok ”Att ge plats för den andre? Religionsdialog, ersättningsteologi och Muhammed som profet”. I denna bok ger Jakob en uppdaterad överblick över den religionsteologiska diskursen, för en kritisk diskussion om kristendomens förhållande till judendom och islam och undersöker hur religionsmöten fungerar i några av Sveriges interreligiösa råd.
Jakob Wirén är docent i systematisk teologi och teologisk sekreterare till ärkebiskopen. Han intervjuas av Michael Nausner.
Karin Johannesson, biskop i Uppsala stift, berättar om sitt intresse för ledarskapsfrågor, där hon ser likheter mellan att coacha skidåkare och att vara biskop. I ett samtal utifrån antologin ”Så är det inte hos er. Kyrkligt ledarskap i organisationsteoriernas värld” (Verbum 2020) förklrara hon varför ett andligt ledarskap även är ett teologiskt ledarskap.
Intervju med Karin Johannesson, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin
Utifrån sin nyligen publicerade artikel (DN 19 juni 2020) reflekterar Mikael Kurkiala över den rådande coronapandemin och dess konsekvenser. Innebär pandemin en möjlighet att förändra hur vi lever våra liv och hur vi relaterar till varandra? Eller kommer vi, när pandemin klingar av, att återgå till samma livsmönster som innan? Går det att känna hopp i den situation som vi befinner oss i? Och vilken roll kan kyrkan spela?
Intervju med Mikael Kurkiala, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.
Utifrån fältstudier som har genomförts i en svenskkyrklig församling dit det kommer många kristna från Irak och Syrien berättar Kristina Helgesson Kjellin om olika förståelser av och uttryck för gästfrihet. Måltidens viktiga betydelse, kyrkans rum som ett möjligheternas rum men också som ett sårbart rum, liksom vikten av att positionerna ”gäst” och ”värd” får variera, är teman som lyfts i samtalet.
Intervju med Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Jan Grimell.
Kristina Helgesson Kjellin samtalar med Jan Grimell om när identiteter förändras. De diskuterar vad identiteter kan vara, hur de kan ta sig uttryck och hur de kan förändras i övergångsprocesser, kriser eller existentiella konflikter. Detta illustreras med exempel tagna både ifrån det levda livet och ifrån Bibelns berättelser. Jan menar bland annat att Bibelns karaktärer kan levandegöras genom att betrakta dem ur ett identitetsperspektiv. De diskuterar bland annat hur detta kan användas i själavård.
Intervju med Jan Grimell, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.
Samtalet handlar om pågående forskning om prästers professionella lärande i Sverige, Norge och Danmark. Samtalet belyser bland annat hur man kan förstå lärande och om skillnader mellan de tre olika folkkyrkokontexterna.
Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Cecilia Nahnfeldt.
Samtalet handlar om pågående forskning om social innovation i Svenska kyrkan. Vad är social innovation och hur ser det ut i Svenska kyrkan?
Intervju med Cecilia Nahnfeldt, intervjuare Jonas Ideström.
Ninna Edgardh berättar i denna podd om sin bok Diakonins kyrka. Teologi, kön och omsorgens utmattning (Verbum 2019). Kyrkans omsorgsansvar beskrivs som en central del av evangeliet och att det behöver uppvärderas. Det är ett ansvar som blir än viktigare i en tid som präglas av en ”omsorgens utmattning”. Ett led i att kunna bli en ”diakonins kyrka” är också att uppmärksamma ett underordningsmönster vad gäller kön.
Intervju med Ninna Edgardh, intervjuare Michael Nausner.
Vårt samhälle är bättre på att tillgodose våra biologiska behov än våra andliga. Med sekularisering har ett gemensamt existentiellt språk allt mer nedmonterats och människans meningsskapande förvisats till samhällets marginaler och privata rum. Med utgångspunkt i boken När själen går i exil: modernitet, teknologi och det heliga (Verbum 2019) kretsar detta samtal kring människoblivandets villkor i en tid präglad av växande andlig språkförbistring.
Intervju med Mikael Kurkiala, intervjuare Jonas Ideström.
Ett samtal om hur nation, stat och världsmedborgarskap förhåller sig till varandra. Om det en gång fanns tvång till tro har det nu bytts mot krav på icke-tro. I ett pluralistiskt samhälle blir det viktigt att sträva efter porösa gränser och ifrågasätta egocentrisk etno-nationalism. Luther kan här läsas mot Luther för att betona en pågående skapelse och alla människors helighet, som en framtidsvision för större delaktighet.
Här blir skapelsens och gudsrikets överflöd något som bryter in och utmanar människors instängdhet. Eftersom globala skeenden, som klimat, handel och migration påverkar oss lever vi glokalt med flera olika tillhörigheter
Intervju med Elisabeth Gerle, intervjuare Michael Nausner.
Vad är samhällsteologi och vad är samhällsteologisk forskning? I det här avsnittet samtalar Jenny Ehnberg (redaktör) och Mikael Larsson om vad det innebär att bedriva forskning i skärningspunkten mellan akademi, samhälle och kyrka. Och om vad det betyder att samhälle, religion och teologi kan förstås som ”sammanvävda”.
Intervju med Jenny Ehnberg, intervjuare Mikael Larsson.
Det här samtalet handlar om bruket av religiösa traditioner i Lars von Triers film Nymphomaniac (2014). Den samhällsteologiska problematiken gäller religionens fortlevnad i en ”post-sekulär” värld och fokus ligger på samspelet mellan religion och föreställningar om kön och sexualitet. Samtalet berör bland annat varför det är viktigt att granska också anstötliga delar av kulturarvet och landar i en övergripande reflektion över de förhållningssätt mellan ”kultur” och ”religion” som filmen aktualiserar.
Intervju med Mikael Larsson, intervjuare Jonas Ideström.
Michael Nausner och Jenny Ehnberg pratar om hur migrationen påverkar den allmänna förståelsen av kulturella gränser och hur den utmanar vår förståelse av delaktighet. Gränser beskrivs här som orter där identitet formas och förhandlas snarare än absoluta skiljelinjer. I samband därmed måste delaktighet förhandlas gång på gång på nytt. Kan kyrkan så som en del i den vidare skapelsegemenskapen vara en gemenskap vars gränser möjliggör öppenhet?
Intervju med Michael Nausner, intervjuare Jenny Ehnberg.
Samtalet handlar om hur det vi talar om som samhället framträder i praktiken. Med utgångspunkt i erfarenheter från samverkan mellan Svenska kyrkan och socialtjänsten i Mölndal diskuterar vi hur religiöst, sekulärt, tro, övertygelser och en mängd andra faktorer och aktörer samverkar i täta och komplexa nätverk. Med hjälp av exemplet och antropologen Bruno Latour diskuterar vi problem och utmaningar med att begreppet samhälle ofta används på sätt som inte förmår göra rättvisa åt de praktiska erfarenheterna. Det skapar problem när vi vill tänka och prata konstruktivt om kyrkan som välfärdsaktör.
Intervju med Jonas Ideström, intervjuare Urban Claesson.
Ett samtal om att arbeta samhällsteologiskt utifrån teologen Emilia Fogelklou, som i många sammanhang reflekterade över aktuella samhällsfrågor. Ett exempel som lyfts är Fogelklous bok ”Hat och människomekanisering” där hon skriver om hat och rädslor som fanns kvar efter andra världskriget. Trots att texten är över sjuttio år gammal känns den aktuell än idag.
Intervju med Cecilia Nahnfeldt, intervjuare Kristina Helgesson Kjellin.
Kristina Helgesson Kjellin och Michael Nausner diskuterar erfarenheter av makt och maktlöshet i relation till samhällsteologi. Utifrån fyra individers livsberättelser, dels i Sydafrika, dels i Sverige, synliggörs hur den religiösa erfarenheten och den personliga tron är intimt sammanvävt med ett samhälles olika strukturer och sammanhang. Hur kan strukturer utmanas? Och hur kan motstånd uttryckas? Och vad har det med teologi att göra?
Intervju med Kristina Helgesson Kjellin, intervjuare Michael Nausner.
Ett samtal om centrala lutherska teologiska begrepp som har haft relevans i nordisk historia. Syftet är att bidra till vidare samhällsteologisk analys av nordiska samhällsbyggen, där den teologiska dimensionen ofta varit osynliggjord. I får vi även exempel på hur nordiska länder blivit lutherska på olika sätt.
Intervju med Urban Claesson, intervjuare Cecilia Nahnfeldt.
I det här samtalet lyfts frågan om hur forskning kan vara samhällskritisk och hur det hänger ihop med samhällsteologi. Andra frågor som diskuteras är vilken roll luthersk politisk etik kan spela i samhällsdiskussioner idag. Dessutom: vad är egentligen ”svenska värderingar” — och varför är de problematiska inom det politiska samtalet i dagens samhälle?
Intervju med Jenny Ehnberg, intervjuare Mikael Larsson.