Beslutsfattande för beslutande och verkställande organ enligt kyrkoordningen

​

Beslutande organ

Kyrko- och stiftsfullmäktige

I 3 kap. kyrkoordningen finns bestämmelser om närvaro och beslutsfattande vid samman­räden i kyrkofullmäktige. Genom hänvisningar i 7 kap. gäller motsvarande bestämmelser för stiftsfullmäktige.

Sammanträde med kyrko- respektive stiftsfullmäktige ska enligt huvudregeln hållas när fullmäktige har bestämt. Sammanträde ska också hållas när kyrkorådet eller stiftsstyrelsen, eller minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det behövs (3 kap. 9 § och 7 kap. 6 §).

Ordföranden utfärdar kungörelse om när fullmäktige ska sammanträda. Kungörelsen ska innehålla uppgifter om tid och plats för sammanträdet samt uppgifter om de ärenden som ska behandlas. Den ska anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på den officiella anslagstavlan och inom samma tid lämnas till varje ledamot och ersättare på lämpligt sätt (3 kap. 11 och 12 §§ samt 7 kap. 6 §). Om ett ärende är så brådskande att det inte hinner kungöras på detta sätt, ska kungörelsen med uppgifter om ärendet anslås senast vardagen före sammanträdesdagen. Kungörelsen ska på lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare så att den kan antas nå dem inom samma tid (3 kap. 13 § och 7 kap. 6 §).

För att fullmäktige ska kunna handlägga ett ärende krävs att mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Med närvarande avses den som är fysiskt närvarande eller som anses närvarande enligt bestämmelserna om deltagande i beslutsfattande på distans. Möjligheten till det senare måste dock i förväg ha aktiverats av fullmäktige för att det ska finnas en sådan möjlighet. (3 kap. 17 och 17 a §§ samt 8 kap. 6 §). 

Om en ledamot är jävig i ett ärende, får fullmäktige handlägga detta även om antalet deltagande ledamöter på grund av jävet inte uppgår till mer än hälften. (3 kap. 17 § och 7 kap. 6 §). Med ledamöter avses även tjänstgörande ersättare. Begreppet ”handlägga” innefattar såväl deltagande i överläggningen i ärendet som deltagande i själva beslutsfattandet, vilket innebär att fullmäktige måste vara beslutsfört under hela den tid som ett ärende behandlas i fullmäktige.

En ledamot får som huvudregel inte delta i handläggningen av ett ärende om jäv föreligger (3 kap. 18 § och 7 kap. 6 §). Om fråga om jäv har uppkommit mot någon ledamot och någon ersättare inte har trätt i hans eller hennes ställe, ska fullmäktige snarast besluta i jävsfrågan. Den som jävet gäller får endast delta i prövningen av jävsfrågan om fullmäktige inte är beslutsfört utan honom eller henne och man inte tillräckligt snabbt kan tillkalla någon annan (3 kap. 19 § och 7 kap. 6 §).

Kyrkoherden, respektive biskopen, har rätt att delta i överläggningarna men inte i besluten vid fullmäktiges sammanträden och att få en särskild mening antecknad i protokollet (3 kap. 20 § första stycket och 7 kap. 6 §). Begravningsombudet har vidare, enligt 10 kap. 4 § begravningslagen (1990:1144), rätt att närvara, ställa frågor och göra påpekanden vid sammanträden hos den kyrkliga huvudmannen när frågor om begrav­nings­verksamheten behandlas. 

Utöver ledamöter, inklusive tjänstgörande ersättare, kyrkoherden (i kyrkofullmäktige), biskopen (i stiftsfullmäktige) och i vissa fall begravningsombudet i kyrkofullmäktige har ingen annan rätt att delta i fullmäktiges överläggningar. Fullmäktige får dock bestämma att andra ska ha rätt att delta i överläggningarna, men inte i besluten (3 kap. 20 § och 7 kap. 6 §). Vilka som har denna rätt att yttra sig kan vara reglerad i en eventuell arbetsordning för fullmäktige. Rätten kan då exempelvis avse icke-tjänstgörande ersättare i fullmäktige, ordföranden och/eller vice ordföranden i kyrkorådet, revisorer, nämndsordförande, kanslichef eller annan sakkunnig (jfr även avsnitt 4 avseende 5 kap. 40 § kommunallagen).

Fullmäktiges sammanträden är offentliga, vilket innebär att allmänheten har rätt att närvara (3 kap. 28 § och 7 kap. 6 §).

Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden samt ansvarar för ordningen vid sammanträdena och får visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse (3 kap. 29 §).

Om samtliga närvarande ledamöter beslutar det får fullmäktige avgöra ett brådskande ärende även om det inte har kungjorts (3 kap. 30 §). Om ett ärende inte har beretts i föreskriven ordning, kan fullmäktige avgöra ärendet ändå om samtliga närvarande ledamöter är ense om beslutet (3 kap. 24 §).

När överläggningen i ett ärende är avslutad lägger ordföranden fram förslag till beslut. Varje förslag ska vara utformat så att det kan besvaras med ja eller nej. Ordföranden redovisar sin uppfattning om vad som har beslutats och befäster detta med ett klubbslag, om inte någon ledamot begär omröstning. Om omröstning begärs, ska den ske öppet utom i ärenden som gäller val. Vid en omröstning gäller den mening som mer än hälften av ledamöterna är ense om. Vid lika antal röster är ordförandens röst utslagsgivande, utom i valärenden där beslut fattas genom lottning. Den som har deltagit i avgörandet får reservera sig mot beslutet (3 kap. 31–35 §§ och 7 kap. 6 §).

Bestämmelserna överensstämmer huvudsakligen med vad som gäller för fullmäktige enligt kommunallagen.

Interimsdelegerade

Enligt kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2001:3) med närmare bestämmelser om interims­­­delegerade och interimsstyrelse bestämmer interimsdelegerade när ordinarie sammanträden ska hållas. Sammanträden ska också hållas när interimsstyrelsens eller minst en tredjedel av delegerades ledamöter begär det eller när ordföranden anser att det behövs (3 §).

Kungörelser om sammanträden med interimsdelegerade ska innehålla tid och plats för sammanträdet och uppgifter om de ärenden som ska behandlas och anslås minst en vecka före sammanträdesdagen på anslagstavlan i varje församling och pastorat som berörs. Inom samma tid ska den på lämpligt sätt lämnas till varje ledamot och ersättare (4 §).

Rätt att delta i överläggningarna, men inte i besluten har ordföranden eller vice ordföranden i interimsstyrelsen, den präst som utsetts till ledamot i interimsstyrelsen eller dennes ersättare och ordföranden eller vice ordföranden i kyrko­rådet­/församlings­rådet för den församling eller pastorat som berörs.

I övrigt tillämpas för indelningsdelegerade bl.a. bestämmelserna i 3 kap. 17 § om beslutsförhet, 17 a § om beslutsfattande på distans, 18 och 19 §§ om jäv, 22 och 24–26 §§ om beredning av ärenden, 28 och 29 §§ om offentlighet och ordning vid sammanträdena och 30–40 §§ om hur ärendena avgörs och protokollet.

Begravningsdelegerade

Enligt kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2016:8) med närmare bestämmelser om begravnings­­­­­samfälligheten i Göteborg tillämpas på begravningsdelegerade bl.a. bestämmel­serna i kyrkoordningen för kyrkofullmäktige i 3 kap. 9–13 §§ om sammanträden, 17 § om beslutsförhet, 17 a § om beslutsfattande på distans, 18 och 19 §§ om jäv, 23–26 §§ om beredning av ärenden, 28 och 29 §§ om offentlighet och ordningen vid sammanträdena och 30–40 §§ om hur ärenden avgörs och protokollet. Rätt att delta i över­läggningarna, men inte i besluten, har också den kyrkoherde som är ordförande i begravningsstyrelsen och vice ordföranden i begravningsstyrelsen. När kyrkoherden som är ordförande är förhindrad har även kyrkoherdens ersättare rätt att delta i samman­trädena. 

Begravningsombudet har vidare, enligt 10 kap. 4 § begravningslagen (1990:1144), rätt att närvara, ställa frågor och göra påpekanden vid sammanträden hos den kyrkliga huvudmannen när frågor om begravningsverksamheten behandlas.

Församlingsdelegerade

Enligt kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2005:1) om Samfälligheten Gotlands kyrkor tillämpas bestämmelserna om i 3 kap. 7–40 §§ om kyrkofullmäktige på församlings­delegerade.

Övrigt

Det kan noteras att Hovförsamlingen får ha kyrkostämma som beslutande organ, trots att denna möjlighet från och med den 1 januari 2010 avskaffades för övriga församlingar. Kyrkoordningens tidigare bestämmelser om kyrkostämma gäller fortsatt för denna församling. (se p. 3 i övergångsbestämmelserna till SvKB 2007:5)

Kyrkoråd

I 4 kap. kyrkoordningen finns bestämmelser om beslutsfattande och närvaro vid sammanträden i kyrkoråd.

Enligt huvudregeln bestämmer kyrkorådet tid och plats för sina sammanträden. Sammanträde ska dock även hållas när minst en tredjedel av rådets ledamöter eller kyrko­herden begär det eller när ordföranden anser att det behövs (4 kap. 13 §). Sammanträdena är slutna och ingen utomstående har enligt kyrkoordningen närvaro­rätt. Ersättarna får dock närvara vid rådets sammanträden (4 kap. 14 § andra stycket), men detta har inte automatiskt ansetts innebära att de har yttranderätt. Det är en fråga för kyrkorådet att besluta om. Detsamma gäller möjligheten för utomstående att närvara.[1]

Rådet får bara handlägga ärenden om mer än hälften av ledamöterna är närvarande (4 kap. 15 §). Med närvarande avses den som är fysiskt närvarande eller som anses närvarande enligt bestämmelserna om deltagande i beslutsfattande på distans. Möjligheten till det senare måste dock i förväg ha aktiverats av fullmäktige för just det aktuella organet för att det ska finnas en sådan möjlighet.(4 kap. 15 a §)

En ledamot får inte delta i handläggningen av ett ärende om det föreligger jäv för honom eller henne. Samma ordning som gäller för fullmäktige enligt 3 kap. 19 § gäller för kyrko­rådet, se ovan (4 kap. 16 §). 

För ärendenas avgörande tillämpas bestämmelserna i 3 kap. 31–35 §§ om full­mäktige. Vid tillsättning av en befattning tillämpas bestämmelserna om sluten omröst­ning och lottning enligt 3 kap. 32 och 34 §§ (4 kap. 18 §). 

Begravningsombudet har vidare, enligt 10 kap. 4 § begravningslagen (1990:1144), rätt att närvara, ställa frågor och göra påpekanden vid sammanträden hos den kyrkliga huvudmannen när frågor om begravningsverksamheten behandlas.

Bestämmelserna överensstämmer till stora delar med vad som gäller för kommunala nämnder.

Församlingsråd

Enligt 4 kap. 27 § kyrkoordningen gäller de ovan redovisade bestämmelserna för kyrkoråd även för församlingsrådet.

Begravningsstyrelsen

Enligt kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2016:8) med närmare bestämmelser om begravnings­­­­­samfälligheten i Göteborg tillämpas på begravningsstyrelsen kyrkoordningens följande bestämmelser om kyrkoråd: 4 kap. 3 § om styrelsens uppgifter, 4 kap. 8 § om mandatperiod, 4 kap. 10 § om fyllnadsval, 4 kap. 12 § första stycket om tillfällig ordförande, 4 kap. 13 § om tid och plats för sammanträdena, 4 kap. 14 § om ersättarnas tjänstgöring, 4 kap. 15 § om beslutsförhet, 4 kap. 15 a § om deltagande på distans, 4 kap. 16 och 17 §§ om jäv, och 4 kap. 18 § om ärendenas avgörande och protokollet.

Valnämnd

Enligt 38 kap. 5 § kyrkoordningen gäller de ovan redovisade bestämmelserna för kyrkoråd även för valnämnden.

Tillsättningsnämnd

Enligt 34 kap. 12 § kyrkoordningen gäller de ovan redovisade bestämmelserna för kyrkoråd även för tillsättningsnämnden. För tillsättningsnämnden gäller dock en särskild ordning för att aktivera möjligheten till att låta ledamöter delta på distans.

Interimsstyrelse

Enligt 12 § kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2001:3) med närmare bestämmelser om interimsdelegerade och interimsstyrelse gäller de ovan redovisade bestämmelserna för kyrkoråd även för interimsstyrelsen.

Stiftsstyrelse

Enligt 7 kap. 15 § kyrkoordningen gäller de ovan redovisade bestämmelserna för kyrko­råd även för stiftsstyrelsen.

Nämnd i ett stift

Enligt 7 kap. 15 § kyrkoordningen gäller de ovan redovisade bestämmelserna för kyrko­råd även för stiftets nämnder.

Kyrkostyrelsen

För kyrkostyrelsen gäller enligt 12 kap. 12 § kyrkoordningen bestämmelserna i 4 kap. 13 § om när sammanträden ska hållas och enligt 12 kap. 13 § bestämmelserna i 3 kap. 31–35 §§ om hur beslut fattas.

Enligt 5 § kyrkomötets beslut (SvKB 1999:4) om Instruktion för kyrkostyrelsen är kyrkostyrelsen beslutsför när ordföranden eller, vid för hinder för honom eller henne, en vice ordförande och minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande. Kyrkomötet har också gett kyrkostyrelsen rätt att sammanträda med ledamöter närvarande på distans.

Beslutsformer