Parallellt fortsätter utvecklingen av gemensamma administrativa tjänster. Ett nytt lönesystem, som lanseras i höst, ska ge chefer bättre överblick och förenkla lönehanteringen för både medarbetare och förtroendevalda. Samtidigt breddas ekonomitjänsten, och under våren erbjuds valbara tjänstepaket för att bättre möta församlingarnas behov. Redan nu är över 260 församlingar och pastorat anslutna till dessa tjänster.
Men vad har denna samverkan inneburit i praktiken, och hur ser framtiden ut? Två stiftsdirektorer, Jonas Ransgård från Göteborgs stift och Karin Björk från Linköpings stift, som ingått i arbetet med de gemensamma tjänsterna, delar sina perspektiv.
Vilka ser du som de största vinsterna med en utökad samverkan?
- Det handlar om kvalitet, kontinuitet och trygghet, säger Jonas. Gemensamma tjänster underlättar också för små enheter och enheter som har svårt att rekrytera. Att de kan vara kvar främjar gudstjänstlivet, som så klart är vår kärna.
- Jag tycker att det har utvecklats ett positivt relationsbygge mellan nationell nivå, stift och församlingar, säger Karin. Med de gemensamma arbetssätten och systemen blir vi kvalitetssäkrade och får en närhet till kollegor i andra delar av organisationen på ett sätt som vi inte haft förut. Att vi enkelt kan gå in och täcka upp för varandra är inte bara en trygghet utan bidrar också en jämn och hög kvalitet för Svenska kyrkan som helhet.
Vad tror du om den fortsatta utvecklingen?
- Jag tror att vi behöver fortsätta den här utvecklingen, säger Karin. Vi har som kyrka en tradition av att det ska vara väldigt mycket lokalt. Den grundläggande uppgiften ska även fortsättningsvis ligga hos församlingen, men det utesluter inte gemensamma stödfunktioner.
- Jag tror att vi kommer att se fler samverkanslösningar framöver, säger Jonas, men det är viktigt att fundera över den geografiska logiken. En del saker går alldeles utmärkt att sköta gemensamt från en plats, medan annat behöver vara geografiskt nära, så det kan komma att se olika ut.