Lyssna

Direkta val

Inom kyrkan väljs människor till olika förtroendeuppdrag och för att överlägga och fatta beslut på hela gemenskapens vägnar. Så har det varit genom kyrkans hela historia.

I mycket har kyrkans beslutsordningar knutit an till men även påverkat vad som har gällt i det samhälle där kyrkan har verkat.

Svenska kyrkan har den ordningen att de kyrkotillhöriga väljer sina företrädare i beslutande organ genom demokratiska val. Därigenom ger de kyrkliga valen var och en som tillhör kyrkan en möjlighet att ta ansvar för hur församlingen ska fullgöra sin grundläggande uppgift och hur stiftet och den nationella nivån ska främja den uppgiften. Denna breda delaktighet i kyrkans styrelse har också sin grund i kristen människosyn och i Guds folks gemensamma ansvar på dopets grund för kyrkans alla angelägenheter.

Valsystemet kan utformas på olika sätt så länge grundläggande värden tas till vara. Dit hör rätten till fria val som ger möjlighet för var och en att med lika rösträtt välja enligt sin egen övertygelse. Valhandlingen har också betydelse som ett uttryck för samhörighet med kyrkan. (Inledningen till nionde avdelningen: Val i kyrkoordningen).

Kyrkoordningen bestämmelser om direkta val utarbetades i ursprungligen med grund i den vallag som gällde för allmänna val när relationsändringen genomfördes (vallagen [1997:157] och lagen om kyrkofullmäktigval [1972:704]). Bestämmelserna har vid flera tillfällen sedan de tillkom revideras med anledning av förändringar i vallagen, bl.a. i samband med införandet av den nya vallagen (2005:837). ​Den senaste anpassningen till vallagen skedde vid 2015 års kyrkomöte, då bl.a. möjligheten att förtidsrösta till och med valdagen infördes och vid 2017 års kyrkomöte, där krav på styrkt identitet infördes samt 2018 då skyddet för väljarens valhemlighet stärktes ytterligare. Vid 2015 års kyrkomöte anpassades även kyrkoordningens terminologi avseende lokaler till att motsvara vad som gäller enligt vallagen (läs mer om lokaler för röstning i kyrkovalet).

Bestämmelser om direkta val finns i

  • 38 kap. i kyrkoordningen (direkta val)
  • Kyrkostyrelsens beslut (SvKB 2019:17) med närmare bestämmelser om direkta val

Du hittar kyrkoordningen och gällande bestämmelser på svenskakyrkan.se/kyrkoordningen.

Mer information om kyrkovalet finns på kyrkovalets sidor.

Stödmaterial

Efterträdarval

När en ledamot eller ersättare i ett direktvalt beslutande organ av något skäl avgår ska efterträdarval genomföras.

 

Hur ny ledamot utses i kyrkofullmäktige

När en ledamot av något skäl avgår under mandatperioden ska stiftsstyrelsen, efter initiativ från kyrkofullmäktiges ordförande, utse en ny ledamot i stället för den som avgått. Ordföranden kan dock uppdra till någon annan anställd i församlingen eller pastoratet att på hans eller hennes vägnar göra en sådan anmälan till stiftsstyrelsen. När en ny ledamot utses blir det den som står först i ordningen bland ersättarna som utses.

Om det inte finns någon ersättare som kan utses till ledamot ska en ny sammanräkning göras av stiftsstyrelsen. Det är oftast den som står näst i tur bland nomineringsgruppernas kandidater på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen som utses till ledamot.

Om nomineringsgruppen inte har någon kandidat som kan utses till ledamot i kyrkofullmäktige kommer mandatet att i stället vara obesatt (vakant) under resten av mandatperioden (38 kap. 70 § kyrkoordningen).

Hur ny ersättare utses i kyrkofullmäktige

Om en ersättare lämnat sitt uppdrag genom att ha blivit ledamot, eller av någon annan orsak, ska stiftsstyrelsen utse en ny ersättare. Liksom när en ny ledamot ska utses är det kyrkofullmäktiges ordförande som ska anmäla detta till stiftsstyrelsen. En ny ersättare utses på samma sätt som när ersättare utses när valet först räknas samman (38 kap. 66 § kyrkoordningen).

Hur ny ledamot utses i stiftsfullmäktige och kyrkomötet

I stor utsträckning gäller samma bestämmelser om hur en ny ledamot utses vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet som gäller vid val till kyrkofullmäktige. Det är i båda fallen ordföranden i det beslutande organet som ska begära att en ny ledamot utses.

Vad det gäller ny ledamot i stiftsfullmäktige ska denne utses i första hand bland ersättarna i valkretsen eftersom en sådan ersättare inträder i tjänst vid en ledamots frånvaro. Finns ingen ersättare som kan utses till ledamot ska en ny sammanräkning göras. Finns vid denna nya sammanräkning ingen kandidat kvar i valkretsen, dvs. att alla som finns kvar på grupp- och kandidatförteckningen har utsetts till ledamöter, hämtas en kandidat från en annan valkrets. Detta görs på samma sätt som när utjämningsmandat och överskjutande mandat tilldelas. Om det inte finns någon kandidat överhuvudtaget som inte redan utsetts till ledamot blir mandatet obesatt (vakant) under resten av mandatperioden.

Till skillnad mot vad som gäller för stiftsfullmäktige kan inte en ny ledamot i kyrkomötet hämtas från en annan valkrets än den avgående ledamotens. Finns inte några kandidater för den aktuella nomineringsgruppen att utse från en valkrets kommer mandatet bli obesatt under resten av mandatperioden (vakant).

Hur ny ersättare utses vid stiftsfullmäktige och kyrkomötet

Bestämmelserna om hur nya ersättare utses i stiftsfullmäktige och kyrkomötet överensstämmer med vad som gäller vid kyrkofullmäktigeval. Det är ordföranden som ska anmäla att en ny ersättare ska utses och den nya ersättaren utses på samma sätt som när ersättare först utses i samband med sammanräkningen av valet.

Mandatfördelning

Platserna, eller mandaten, i kyrkovalen fördelas proportionerligt mellan nomineringsgrupperna. Den grupp som får flest röster får också flest mandat. Mandaten fördelas genom en på förhand bestämd beräkningsmodell, den jämkade uddatalsmetoden. I kyrkovalet finns det, till skillnad från i allmänna val, inte någon procentspärr för att få ett mandat.

När du röstar i kyrkovalet så kan du rösta i tre olika typer av val. Det är val till kyrkofullmäktige i den församling eller det pastorat där du bor, stiftsfullmäktige i det stift där du bor och kyrkomötet.

I varje beslutande organ finns det ett visst på förhand bestämt antal ledamotsplatser och ersättarplatser (så kallade mandat). Det är dessa platser som fördelas mellan olika nomineringsgrupper i samband med valet. Det är bara de nomineringsgrupper som har registrerat sig på förhand och anmält kandidater för det aktuella valet, som kan få några platser.

Hur många platser som en nomineringsgrupp får i ett organ beror på hur många röster som nomineringsgruppen har fått i respektive val. Platserna fördelas proportionerligt mellan grupperna enligt en på förhand bestämd beräkningsmodell där den så kallade jämkade uddatalsmetoden används. Beräkningsmodellen är ungefär densamma som används i allmänna val.

I kyrkovalet finns det, till skillnad från i allmänna val, inte någon procentspärr för att få en plats. Om en nomineringsgrupp har fått tillräckligt många röster i relation till andra nomineringsgrupper, för att få ett mandat i en valkrets som de ställer upp i, så får gruppen också ett mandat/en plats i det aktuella organet (kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige eller kyrkomötet).

När det gällen val till kyrkofullmäktige finns det bara en valkrets.

När det gäller valen till stiftsfullmäktige och kyrkomötet finns det flera valkretsar.

En valkrets är en indelning i geografiska områden. Syftet med att ha flera valkretsar är att säkerställa att personer från varje stift blir representerade i kyrkomötet och att personer från olika delar av ett stift blir representerade i stiftsfullmäktige. Till varje valkrets finns det knutet ett visst antal fasta platser (fasta mandat). I och med att de fasta mandaten fördelas mellan valkretsarna kan detta leda till att en nomineringsgrupp som fått många röster i en valkrets ändå blir utan ett fast mandat. För att kompensera nomineringsgrupper som totalt sett fått många röster sett till hela stiftet när det gäller val till stiftsfullmäktige eller hela landet när det gäller kyrkomötet, finns så kallade utjämningsmandat. Utjämningsmandat finns för att skapa en bättre proportionell fördelning mellan nomineringsgrupperna i ett val med flera valkretsar. Det man gör när man fördelar utjämningsmandaten är att man ser hela stiftet som en valkrets vid val till stiftsfullmäktige och hela landet som en valkrets vid val till kyrkomötet. Vid beräkningen jämför man hur många mandat en nomineringsgrupp skulle ha fått om hela stiftet respektive hela landet varit en valkrets och jämför detta tal med hur många fasta mandat gruppen totalt sett fått då mandaten fördelats i respektive valkrets. Om en nomineringsgrupps beräknade mandat överstiger deras totala antal fasta mandat, tilldelas gruppen lika många utjämningsmandat som skillnaden.

För exempel på hur beräkningen går till, se tabellen nedan. 

Den jämkade uddatalsmetoden

Det beräkningssätt som används vid mandatfördelning i kyrkovalen, kallas för den jämkade uddatalsmetoden. Det är den metod som används även vid allmänna val sedan mitten av 1950-talet. Syftet med beräkningen är att fördela mandaten proportionellt mellan de olika nomineringsgrupperna. Det görs genom att olika,  jämförelsetal beräknas. Den grupp med högst jämförelsetal i varje beräkningsrunda tilldelas ett mandat. Sedan görs en ny beräkning med ett nytt jämförelsetal, till dess att samtliga mandat är fördelade.

Beräkningen går till på följande sätt:

Det första jämförelsetalet fås genom att varje nomineringsgrupps röstetal (totala antalet röster) delas med 1,4*. Den nomineringsgrupp som har högsta jämförelsetalet får det första mandatet i valkretsen. Därefter beräknas ett nytt jämförelsetal fram för den grupp som fått ett mandat. Det sker genom att röstetalet divideras med det tal som man får genom att multiplicera antalet erhållna mandat med 2 och lägga till 1. Den grupp som har det största jämförelsetalet som ännu inte utgjort underlag för tilldelning av ett mandat får nästa mandat. Divisorserien blir alltså 1, 2, 3, 5, 7 osv. När en nomineringsgrupp exempelvis har fått sitt andra mandat delas röstetalet med 5 för nästa jämförelsetal. Efter tredje mandatet delas röstetalet med 7 osv. Övriga nomineringsgrupper behåller sina jämförelsetal tills de fått ett mandat.

 

Bestämmelser

Bestämmelser om hur mandatfördelningen går till finns i 38 kap. 62-87 §§ kyrkoordningen.

Om lokaler för röstning i kyrkovalet

Om lokaler för röstning i kyrkovalet

En lokal där väljare kan rösta kallas för vallokal och där en väljare kan förtidsrösta kallas för förtidsröstningslokal (formellt bara röstningslokal):

  • I en vallokal röstar väljaren bara på valdagen och i det valdistrikt som väljaren tillhör. Bara den som bor i valdistriktet kan rösta i en vallokal.
  • I en förtidsröstningslokal förtidsröstar väljaren antingen före valdagen eller på valdagen. För detta kan väljaren göra i vilken förtidsröstningslokal som helst.

Det bästa är om en väljare röstar i sin vallokal på valdagen. 

Vem ansvarar för dessa lokaler?

Det är församlingen/pastoratet som genom sin valnämnd ansvarar för att bestämma vilka lokaler som ska få vara vallokal och förtidsröstningslokal. De ansvarar även för möblering, skyltning samt övrig organisation och material som behövs för att genomföra röstning.

Vad är det för skillnad mellan en vallokal och en förtidsröstningslokal?

Varje väljare är knuten till ett specifikt geografiskt område som kallas valdistrikt. Det är kyrkobokföringsadressen (vanligen densamma som folkbokföringsadressen) som styr vilket valdistrikt väljaren tillhör. Det är i det valdistriktet som väljaren finns med i röstlängden och det är också i det valdistriktet som väljarens röst blir räknad. Röstlängden finns bara på papper och på valdagen endast i väljarens vallokal.

Vallokal

I varje valdistrikt finns en vallokal som endast har öppet på valdagen. Valdistrikt och vallokal står tryckt på väljarens röstkort. En väljare kan inte rösta i någon annan vallokal på valdagen än den han eller hon hör till, eftersom väljaren bara finns upptagen på den röstlängd som finns i den vallokal som ligger i väljarens valdistrikt. 

En väljare kan bara rösta genom bud i den vallokal där väljaren finns upptagen i röstlängden, det vill säga den som står på röstkortet.

Röstningslokal (förtidsröstningslokal)

En förtidsröstningslokal (formellt röstningslokal) är en lokal där väljaren kan rösta i förtid (på annan plats än vallokalen) om han eller hon inte kan ta sig till sin vallokal på valdagen. Den kan ha öppet från och med 13 dagar före valdagen och även på valdagen.

Förtidsröstningslokaler finns i alla församlingar/pastorat (valnämndens område). Det ska alltid finnas en förtidsröstningslokal öppen på valdagen i varje församling/pastorat som har öppet mellan kl. 18 och 20 och minst fyra timmar mellan 9 och 18. 

En väljare kan rösta i vilken förtidsröstningslokal han eller hon vill i hela landet. Detta kallas för att förtidsrösta, även om det sker på valdagen. De röster som tas emot i en sådan lokal skickas sedan i de flesta fallen till vallokalen i det valdistrikt där respektive väljare är kyrkobokförd eller till stiftsstyrelsen som gör den slutliga rösträkningen.

En väljare kan bara före och under valdagen rösta genom bud i en förtidsröstningslokal som hör till församlingen/pastoratet där väljaren bor.

Den viktigaste skillnaden mellan en vallokal och en förtidsröstningslokal är att i en vallokal får bara de väljare som hör till valdistriktet rösta.

​Skillnad mellan att rösta i vallokal och i en förtidsröstningslokal

Om du röstar i en förtidsröstningslokal är det alltid fråga om förtidsröstning.

När du förtidsröstar så läggs dina valsedlar som ligger i var sitt valsedelskuvert tillsammans med ditt röstkort i ett särskilt kuvert. Detta särskilda kuvert kommer att skickas till vallokalen där du bor. Det är där röstlängden finns. Det särskilda kuvertet öppnas där och valförrättarna markerar i röstlängden att du har röstat samtidigt som dina valkuvert läggs ner i valurnan. Dina röster kommer då att räknas i vallokalen tillsammans med alla andra röster som andra väljare har lämnat där eller som kommit från förtidsröstningslokaler. En preliminär sammanräkning görs så snart som vallokalen stänger klockan 20 på valdagen. I vissa fall skickas kuvertet med förtidsröster i stället direkt till stiftsstyrelsen och räknas bara vid den slutliga rösträkningen. Det sker efter valdagen, men går till på ett motsvarande sätt. Detta är till exempel fallet när kuvertet med dina röster inte har hunnit fram till din vallokal innan klockan 20 på valdagen, om du röstat i en förtidsröstningslokal som ligger utanför din församling/pastorat eller om du röstat via post.

Om du röstar i vallokal (bara på valdagen och bara i den vallokal som står på ditt röstkort) kommer dina valkuvert med röster att läggas direkt ner i valurnan i din närvaro. Din röst ingår då alltid i den preliminära sammanräkningen som görs i vallokalen på valdagen.

Sammanfattning - var väljare rösta

En väljare kan

  • på valdagen rösta i sin vallokal
  • ​före eller på valdagen förtidsrösta i en förtidsröstningslokal (formellt röstningslokal) 
  • på valdagen brevrösta genom bud i sin vallokal 
  • före eller på valdagen brevrösta genom bud i en förtidsröstningslokal inom den egna valnämndens område
  • före fredagen innan valdagen brevrösta genom post. 

Samma ordning som i allmänna val

Den ordning som gäller lokaler för röstning vid kyrkoval motsvarar huvudsakligen vad som gäller vid allmänna val.