Direkta val

Hur ny ledamot utses i kyrkofullmäktige

När en ledamot av något skäl avgår under mandatperioden ska stiftsstyrelsen, efter initiativ från kyrkofullmäktiges ordförande, utse en ny ledamot i stället för den som avgått. Ordföranden kan dock uppdra till någon annan anställd i församlingen eller pastoratet att på hans eller hennes vägnar göra en sådan anmälan till stiftsstyrelsen. När en ny ledamot utses blir det den som står först i ordningen bland ersättarna som utses.

Om det inte finns någon ersättare som kan utses till ledamot ska en ny sammanräkning göras av stiftsstyrelsen. Det är oftast den som står näst i tur bland nomineringsgruppernas kandidater på grupp- och kandidatförteckningen för valkretsen som utses till ledamot.

Om nomineringsgruppen inte har någon kandidat som kan utses till ledamot i kyrkofullmäktige kommer mandatet att i stället vara obesatt (vakant) under resten av mandatperioden (38 kap. 70 § kyrkoordningen).

Hur ny ersättare utses i kyrkofullmäktige

Om en ersättare lämnat sitt uppdrag genom att ha blivit ledamot, eller av någon annan orsak, ska stiftsstyrelsen utse en ny ersättare. Liksom när en ny ledamot ska utses är det kyrkofullmäktiges ordförande som ska anmäla detta till stiftsstyrelsen. En ny ersättare utses på samma sätt som när ersättare utses när valet först räknas samman (38 kap. 66 § kyrkoordningen).

Hur ny ledamot utses i stiftsfullmäktige och kyrkomötet

I stor utsträckning gäller samma bestämmelser om hur en ny ledamot utses vid val till stiftsfullmäktige och kyrkomötet som gäller vid val till kyrkofullmäktige. Det är i båda fallen ordföranden i det beslutande organet som ska begära att en ny ledamot utses.

Vad det gäller ny ledamot i stiftsfullmäktige ska denne utses i första hand bland ersättarna i valkretsen eftersom en sådan ersättare inträder i tjänst vid en ledamots frånvaro. Finns ingen ersättare som kan utses till ledamot ska en ny sammanräkning göras. Finns vid denna nya sammanräkning ingen kandidat kvar i valkretsen, dvs. att alla som finns kvar på grupp- och kandidatförteckningen har utsetts till ledamöter, hämtas en kandidat från en annan valkrets. Detta görs på samma sätt som när utjämningsmandat och överskjutande mandat tilldelas. Om det inte finns någon kandidat överhuvudtaget som inte redan utsetts till ledamot blir mandatet obesatt (vakant) under resten av mandatperioden.

Till skillnad mot vad som gäller för stiftsfullmäktige kan inte en ny ledamot i kyrkomötet hämtas från en annan valkrets än den avgående ledamotens. Finns inte några kandidater för den aktuella nomineringsgruppen att utse från en valkrets kommer mandatet bli obesatt under resten av mandatperioden (vakant).

Hur ny ersättare utses vid stiftsfullmäktige och kyrkomötet

Bestämmelserna om hur nya ersättare utses i stiftsfullmäktige och kyrkomötet överensstämmer med vad som gäller vid kyrkofullmäktigeval. Det är ordföranden som ska anmäla att en ny ersättare ska utses och den nya ersättaren utses på samma sätt som när ersättare först utses i samband med sammanräkningen av valet.

När du röstar i kyrkovalet så kan du rösta i tre olika typer av val. Det är val till kyrkofullmäktige i den församling eller det pastorat där du bor, stiftsfullmäktige i det stift där du bor och kyrkomötet.

I varje beslutande organ finns det ett visst på förhand bestämt antal ledamotsplatser och ersättarplatser (så kallade mandat). Det är dessa platser som fördelas mellan olika nomineringsgrupper i samband med valet. Det är bara de nomineringsgrupper som har registrerat sig på förhand och anmält kandidater för det aktuella valet, som kan få några platser.

Hur många platser som en nomineringsgrupp får i ett organ beror på hur många röster som nomineringsgruppen har fått i respektive val. Platserna fördelas proportionerligt mellan grupperna enligt en på förhand bestämd beräkningsmodell där den så kallade jämkade uddatalsmetoden används. Beräkningsmodellen är ungefär densamma som används i allmänna val.

I kyrkovalet finns det, till skillnad från i allmänna val, inte någon procentspärr för att få en plats. Om en nomineringsgrupp har fått tillräckligt många röster i relation till andra nomineringsgrupper, för att få ett mandat i en valkrets som de ställer upp i, så får gruppen också ett mandat/en plats i det aktuella organet (kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige eller kyrkomötet).

När det gällen val till kyrkofullmäktige finns det bara en valkrets.

När det gäller valen till stiftsfullmäktige och kyrkomötet finns det flera valkretsar.

En valkrets är en indelning i geografiska områden. Syftet med att ha flera valkretsar är att säkerställa att personer från varje stift blir representerade i kyrkomötet och att personer från olika delar av ett stift blir representerade i stiftsfullmäktige. Till varje valkrets finns det knutet ett visst antal fasta platser (fasta mandat). I och med att de fasta mandaten fördelas mellan valkretsarna kan detta leda till att en nomineringsgrupp som fått många röster i en valkrets ändå blir utan ett fast mandat. För att kompensera nomineringsgrupper som totalt sett fått många röster sett till hela stiftet när det gäller val till stiftsfullmäktige eller hela landet när det gäller kyrkomötet, finns så kallade utjämningsmandat. Utjämningsmandat finns för att skapa en bättre proportionell fördelning mellan nomineringsgrupperna i ett val med flera valkretsar. Det man gör när man fördelar utjämningsmandaten är att man ser hela stiftet som en valkrets vid val till stiftsfullmäktige och hela landet som en valkrets vid val till kyrkomötet. Vid beräkningen jämför man hur många mandat en nomineringsgrupp skulle ha fått om hela stiftet respektive hela landet varit en valkrets och jämför detta tal med hur många fasta mandat gruppen totalt sett fått då mandaten fördelats i respektive valkrets. Om en nomineringsgrupps beräknade mandat överstiger deras totala antal fasta mandat, tilldelas gruppen lika många utjämningsmandat som skillnaden.

För exempel på hur beräkningen går till, se tabellen nedan. 

Den jämkade uddatalsmetoden

Det beräkningssätt som används vid mandatfördelning i kyrkovalen, kallas för den jämkade uddatalsmetoden. Det är den metod som används även vid allmänna val sedan mitten av 1950-talet. Syftet med beräkningen är att fördela mandaten proportionellt mellan de olika nomineringsgrupperna. Det görs genom att olika,  jämförelsetal beräknas. Den grupp med högst jämförelsetal i varje beräkningsrunda tilldelas ett mandat. Sedan görs en ny beräkning med ett nytt jämförelsetal, till dess att samtliga mandat är fördelade.

Beräkningen går till på följande sätt:

Det första jämförelsetalet fås genom att varje nomineringsgrupps röstetal (totala antalet röster) delas med 1,4*. Den nomineringsgrupp som har högsta jämförelsetalet får det första mandatet i valkretsen. Därefter beräknas ett nytt jämförelsetal fram för den grupp som fått ett mandat. Det sker genom att röstetalet divideras med det tal som man får genom att multiplicera antalet erhållna mandat med 2 och lägga till 1. Den grupp som har det största jämförelsetalet som ännu inte utgjort underlag för tilldelning av ett mandat får nästa mandat. Divisorserien blir alltså 1, 2, 3, 5, 7 osv. När en nomineringsgrupp exempelvis har fått sitt andra mandat delas röstetalet med 5 för nästa jämförelsetal. Efter tredje mandatet delas röstetalet med 7 osv. Övriga nomineringsgrupper behåller sina jämförelsetal tills de fått ett mandat.

Bestämmelser

Bestämmelser om hur mandatfördelningen går till finns i 38 kap. 62-87 §§ kyrkoordningen.