När nyvalda fullmäktige senast ska ha förrättat val

Det nyvalda kyrkofullmäktige ska senast den 31 december valåret sammanträda för att välja personer till de uppdrag inom församlingen eller pastoratet som avser tiden efter valåret (3 kap. 10 §).

Särskilt för kyrkofullmäktige som ska genomföra val till kyrkliga samfälligheter för särskilda uppgifter

Val av ledamöter och ersättare till begravningsdelegerade i Göteborgs begravnings­samfällighet ska hållas av respektive nyvalt kyrkofullmäktige som ingår i samfällig­heten senast den 30 november valåret (2 kap. 5 § kyrkostyrelsens beslut [SvKB 2016:8] med närmare bestämmelser om begravningssamfälligheten i Göteborg).

Begravningsdelegerade ska i sin tur förrätta sina val senast den 31 december valåret (2 kap. 17 § nämnda bestämmelser och 3 kap. 10 § kyrkoordningen). Till bestämmelserna finns också en beslutad kommentar som kan ge närmare ledning vid tillämpningen.

Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade i Samfälligheten Gotlands kyrkor ska hållas av respektive kyrkofullmäktige som ingår i samfälligheten i sådan tid så att det i samfälligheten finns församlingsdelegerade från den 1 januari året efter valåret (9 § kyrkostyrelsens beslut [SvKB 2005:1] om Samfälligheten Gotlands kyrkor). Även nyvalda församlingsdelegerade behöver sammanträda för att genom­föra val till samfällighetens verkställande organ.

Vilka val som ska förrättas i dessa samfälligheter framgår av de närmare bestämmelser som reglerar respektive samfällighet.

Inga val i indelningsdelegerade

En del enheter har blivit föremål för förändringar av den lokala strukturen, indelningsändringar och pastoratsbildningar, som träder i kraft den 1 januari året efter valåret. Om indelningsdelegerade har utsetts har dessa övertagit de gamla beslutande organens befogenheter när det gäller beslut som har sin verkan efter indelningsändringens ikraftträdande, exempelvis budgeten och kyrkoavgiftens storlek för det kommande året (se mer om detta under rubriken Strukturfrågor på intranätet Juridik och kyrkorätt). Valfrågorna ska hanteras av de nyvalda ordinarie organen i de nybildade församlingarna och pastoraten.​

Mandatperiodens längd

Kyrkofullmäktige, kyrkoråd och valnämnd

De förtroendevaldas mandatperiod är fyra år, räknat från den 1 januari året efter valåret. Detta gäller för såväl kyrkofullmäktige (3 kap. 7 §) och kyrkoråd (4 kap. 8 §) som valnämnd (38 kap. 4 §). Det bör dock noteras att sittande fullmäktige, kyrkoråd och nämnder har kvar sina mandat till dess mandatperioden för dessa löper ut, dvs. året ut. Detta betyder bl.a. att det är det “gamla” kyrkofullmäktige som ska besluta om budget och kyrkoavgift för året efter valåret. De nyvaldas befogenhet att fatta beslut före årsskiftet begränsar sig till att förrätta de val som avser tiden efter valåret (3 kap. 10 §).

Församlingsråd

Kyrkofullmäktige ska besluta för vilken tid församlingsrådet ska väljas. Mandatperioden är densamma för alla som ska väljas till församlingsrådet. Valet får dock inte avse längre tid än fyra år och det ska alltid ske nyval till församlingsrådet i samband med att en ny mandatperiod börjar för kyrkofullmäktige, vilket är den 1 januari året efter valåret (4 kap. 25 §). Att kyrkofullmäktige själv kan bestämma mandat­periodernas längd öppnar möjligheten för t.ex. studenter som inte avser att bo på orten i flera år att kunna åta sig uppdraget att vara ledamot i ett församlingsråd. Huvudregeln bör dock vara att församlings­rådets ledamöter utses för fyra år. Det nyvalda församlingsrådet får sammanträda under valåret för att välja personer till de uppdrag inom församlingen som avser tiden efter valåret (4 kap. 27 § i kombination med 4 kap. 13 §).

Revisorer

Mandatperioden för auktoriserade revisorer är längst fyra år och för övriga revisorer alltid fyra år.

Kyrkvärdar

Kyrkvärdar utses för mandatperioden. Med detta får förstås den mandatperiod som gäller för det organ som ska välja kyrkvärdar.

Valnämnd och valberedning – vad är skillnaden?

Valnämnd

Valnämnden är vid sidan av kyrkorådet och, i församlingar som ingår i pastorat, församlingsrådet det enda verkställandet organet på lokal nivå. En valnämnds uppgift är att ansvara för de direkta val som genomförs i september.

Valberedning

En valberednings uppgift är att utifrån valresultatet förbereda de indirekta val som kyrkofullmäktige har att förrätta. Kyrkoordningen innehåller inga bestämmelser om valberedning. Detta innebär dels att det inte är obligatoriskt att utse valberedning, dels att det, om sådan utses, inte finns några regler om vare sig storlek och sammansättning eller de former under vilka valberedningen ska arbeta. Har fullmäktige däremot i arbetsordningen tagit in bestämmelser om valberedning gäller dessa och ska följas.

Om fullmäktige tillsätter en valberedning kan valen äga rum på i huvudsak två sätt.

• Det ena sättet innebär att fullmäktige vid sitt första sammanträde utser en valberedning. Ett nytt sammanträde hålls därefter före årsskiftet. Under mellantiden har då valberedningen haft tid på sig att förbereda de olika valen.
• Det andra sättet är att det nyvalda fullmäktige vid ett och samma sammanträde utser såväl valberedning som kyrkoråd samt, för det fall det är frågan om ett pastorat, församlingsråd. En lämplig ordning kan då vara att fullmäktige ajournerar sig sedan valberedningen utsetts. Förhandlingarna återupptas när valberedningen är klar med sitt förslag och kan lägga fram detta i fullmäktige.

En valberednings arbete syftar till att förbereda valen så att dessa kan förrättas i fullmäktige utan en omfattande omröstnings­procedur. Vägledande för valbered­ningen blir därför reglerna om proportionellt valsätt. Det finns anledning att notera att det naturligtvis är möjligt att genomföra valen även om det inte finns någon formell valberedning utsedd. Informella kontakter under hand med exempelvis företrädare för de olika nomineringsgrupperna kan vara ett alternativt sätt att bereda val­frågorna.

Vem kallar till det första sammanträdet med de nyvalda?

Principen om ålderspresident

Kyrkoordningen innehåller ingen bestämmelse om vem som kallar till det första sammanträdet med det nyvalda fullmäktige. Det är i stället sådant som bör vara reglerat i arbetsordningen. Regelmässigt brukar denna uppgift anförtros den s.k. ålderspresidenten. Om en reglering om detta inte finns i arbetsordningen, kan principen om ålderspresident ändå till­ämpas.

Ålderspresidenten är den som varit ledamot längst tid eller, om två eller flera varit det lika länge, den äldste av dessa. Ålderspresidenten utövar ordförandeskapet vid det första sammanträdet till dess ordförande och vice ordförande utsetts.

Vid indelningsändring

För nyinrättade organ, där det funnits indelningsdelegerade, kan lämpligen delegerade fatta beslut om vem som svarar för kallelsen till det nyinrättade kyrkofullmäktiges första sammanträde (jfr KsSkr 2012:5 Strukturfrågor).

Ett annat alternativ är att den som stiftsstyrelsen har utsett att vara sammankallande i indelningsdelegerade också är den som kallar till det första kyrko­fullmäktigesammanträdet.

Det är också möjligt att efterlikna principen om ålderspresident (se ovan under rubriken Principen om ålderspresident) genom att den av indelningsdelegerades ledamöter som har blivit invald i det nya kyrkofullmäktige och som har haft ordinarie plats längst i sitt tidigare kyrkofullmäktige sammankallar det första samman­trädet.

Ändring av antal ledamöter

Ett beslut om ändring av antalet ledamöter eller ersättare i kyrkorådet, valnämnd eller församlingsråd behöver inte beredas (3 kap. 25 §). Det innebär att fullmäktige kan ta upp ett ärende av detta slag och fatta beslut om ändringen vid det sammanträde då valen ska förrättas. Även om ett sådant ärende inte behöver beredas, måste det kungöras. En lämplig ordning kan därför vara att i kungörelse till valsammanträdet alltid ta med punkten ”Bestämmande av antal ledamöter och ersättare i [det eller de organ som ska väljas]”.

Termen förtroendevald

Termen ”förtroendevald” är definierad i kyrkoordningen som ”de personer som vid kyrkliga val har utsetts till ledamöter, ersättare och ordförande i beslutande och verkställande organ inom Svenska kyrkan” (33 kap. 1 §). Inga andra uppdrag än dessa omfattas av definitionen ”förtroendevald”. Det har betydelse för vilka regler som gäller för valbarhet, valbarhetshinder och förutsättningar för uppdragets upphörande. Uppdrag som exempelvis revisor eller kyrkvärd omfattas inte av definitionen förtroendevald och för dessa uppdrag gäller alltså inte reglerna om valbarhet för förtroendevalda, utan det finns särskilda regler. Uppdrag i olika arbetsgrupper eller utskott, som utses av ett verkställande organ (exempelvis ett utskott som utses av kyrkoråd), är inte heller att betrakta som ett uppdrag som förtroendevald (se Överklagandenämndens [ÖN] beslut 6/2005). Det finns som en konsekvens av detta inte heller några specialreglerade valbarhetskrav, vilket har betydelse när personer väljs till uppdrag i dessa organ.

Valbarhet i kyrkoråd, valnämnd och församlingsråd

Vem är valbar som förtroendevald?

Det finns inte något krav på att kyrkorådets, valnämndens eller församlingsrådens ledamöter eller ersättare ska väljas bland dem som sitter i fullmäktige. Vem som helst som uppfyller de grundläggande kraven för valbarhet kan väljas. Det betyder att personen senast den dag då fullmäktige förrättar sina val måste:

• tillhöra Svenska kyrkan,
• vara döpt,
• vara minst 18 år gammal samt
• vara kyrkobokförd i församlingen om det gäller val i en församling eller i en församling i pastoratet om det gäller val i pastoratet (33 kap. 4 §). När det gäller val till församlingrådet, se dock avsnittet Särskilt om församlingsråd.

Kyrkobokförd i en församling är i praktiken den som är folkbokförd på en adress inom församlingen (35 kap. 1 a­ och b §§).

Det bör noteras att kravet på dop i vissa fall kan vara uppfyllt även om det inte är ett dop i Svenska kyrkans ordning.

Dopkravet gäller dock inte den som senast vid tidpunkten för relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten den 1 januari 2000 hade, eller dessförinnan hade haft, ett uppdrag som förtroendevald enligt de regler som då gällde, se punkten 19 i övergångs­­­bestämmelserna till SvKB 1999:1.

Särskilt om församlingsråd

Den som tillhör någon av församlingarna i pastoratet är valbar till ett församlingsråd i pastoratet. Det innebär att en medlem som är bosatt i församling A kan bli vald till församlingsrådet i församling B i samma pastorat (33 kap. 4 § andra punkten). Avsikten är att det i första hand är personer som är aktiva i församlingslivet i den aktuella församlingen som bör komma i fråga. Om församlingen har ansvar för uppgifter för hela pastoratet, t.ex. konfirmationsundervisning eller sjukhuskyrka, kan det dock finnas anledning att se till att pastoratets övriga församlingar är representerade i församlingsrådet (KsSkr 2012:5 s.97).

Vem är inte valbar som förtroendevald?

I kyrkoordningen finns även valbarhetshinder upptagna. Ett valbarhetshinder innebär att den som uppfyller de grundläggande kraven för valbarhet ändå inte är valbar till uppdraget därför att någon särskild omständighet föreligger. (33 kap. 5–6, 9 §§).

Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling eller i ett pastorat är inte den som

• är anställd som biskop,
• är anställd som kyrkoherde i församlingen,
• har utsetts att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i ett församlingsråd, eller
• är anställd i församlingen eller det pastorat där församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

Ingen får vara förtroendevald i mer än en församling samtidigt (33 kap. 5 §). Det får till följd att det t.ex. inte är möjligt att sitta i flera församlingsråd samtidigt. Det är däremot möjligt för en ledamot eller ersättare i församlingsrådet att också sitta i t.ex. kyrkorådet och valnämnden, eftersom detta är uppdrag i pastoratet.

Till detta kommer en ytterligare begränsning av valbarheten vilket innebär att den som är anställd i en församling eller pastorat med en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid, beräknat för en period för fem månader, inte är valbar till kyrkorådet, valnämnden eller församlingsrådet (33 kap. 9 §). Motivet till denna regel är att det är olämpligt att vara anställd i en församling och samtidigt som förtroendevald vara representant för arbetsgivaren. Risken för intressekollisioner och lojalitets­­konflikter är uppenbar i en sådan situation.

Bestämmelserna om valbarhetshinder för anställda tillämpas på motsvarande sätt för den som är uppdragstagare.

Den begränsade valbarheten för anställda gäller för förtroendeuppdrag hos den egna arbets­givaren. Detta innebär att valbarhetshindret gäller för den som är anställd av en församling. Ingår församlingen i ett pastorat är pastoratet arbetsgivare för alla anställda oberoende av i vilken eller vilka församlingar de arbetar. Detta betyder att en person som är anställd av pastoratet inte är valbar till kyrkorådet, valnämnden eller något församlingsråd i pastoratet.

Om valbarhet saknas vid valtillfället eller upphör därefter

Det finns ingen möjlighet att besluta om undantag från kyrkoordningens krav på valbarhet. Om någon inte var valbar som förtroendevald vid tidpunkten då valet genomfördes saknar uppdraget giltighet (33 kap. 10 § i kombination med Överklagandenämndens beslut 48/2001, se även Valprövningsnämndens beslut 3/2002). Om en förtroendevald upphör att vara valbar efter att valet genomförts, upphör uppdraget automatiskt (33 kap. 10 § första stycket). I båda dessa fall måste fullmäktige förrätta nya val för återstoden av aktuell mandatperiod.

Bestämmelsen, som överförts från kyrkolagen, har i rättspraxis tolkats i enlighet med ordalydelsen. Till och med en felaktig folkbokföring, som senare rättats till, har medfört ett automatiskt upphörande av uppdraget (se rättsfallet RÅ 1976 ref. 74). I sammanhanget bör det också framhållas att kommunala beslut har upphävts som olagliga, då en obehörig ledamot fått delta i beslutsfattandet (se rättsfallet RÅ 1974 ref. 44).

Bestämmelsen i 33 kap. 10 § tar enligt sin ordalydelse sikte på situationer där den valde uppfyllt valbarhetsvillkoren vid valtillfället och först därefter upphört att vara valbar. Överklagandenämnden har i beslut 48/01, se länk ovan, funnit att bestämmelsen är tillämplig också i situationer där någon som vid valtillfället inte uppfyller valbarhetsvillkoren blir vald (jfr även Valprövningsnämndens beslut dnr VN 3/2002, se länk ovan). I en sådan situation saknar uppdraget giltighet och det ankommer på stiftsstyrelsen att efter anmälan vidta lämpliga åtgärder.​ (ÖN 15/2006)

Om valbarheten upphör endast därför att en förtroendevald flyttar kan en ledamot eller en ersättare i ett kyrkoråd i en församling eller i ett församlingsråd behålla sitt uppdrag under återstoden av mandatperioden om personen kan fortsätta att fullgöra sitt uppdrag och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling eller pastorat (33 kap. 10 § andra stycket 2). Det finns inte några undantagsmöjligheter för kyrkofullmäktige, kyrkoråd i pastorat eller valnämnden.

Valen i kyrkofullmäktige

Allmänt om de två valsätten för indirekta val

Ett indirekt val kan genomföras på två olika sätt. Antingen kan majoritetsvalbestämmelsen tillämpas, vilket är det vanliga, eller så kan det proportionella valsättet i vissa fall tillämpas.

Det vanligaste sättet som indirekta val genomförs på är i form av majoritetsval.

Inför ett val har grupperna i organet som ska förrätta valet oftast fört samtal om hur platserna som väljs ska fördelas mellan dem. En sådan överenskommelse brukar ofta baseras på teoretiskt uppskattat utfall av ett proportionellt val där grupperna antingen var för sig eller i samverkan med andra grupper gått ihop i en form av valteknisk samverkan. När exempelvis fullmäktige efter ett kyrkoval genomför val till kyrkoråd, valnämnd och församlingsråd så genomförs dessa i formell mening oftast som ett majoritetsval, även om platserna i praktiken fördelas proportionellt. Det finns inte några bestämmelser i kyrkoordningen som reglerar hur grupperna kan eller får samverka inför dessa val, men det kan finnas bestämmelser i det väljande organets egen arbetsordning som ger ledning.

Kyrkoordningens bestämmelser om proportionellt valsätt finns för att säkerställa ett slags minoritetsskydd till grupperingar inom fullmäktige och kan säkerställa att en proportionell fördelning av mandaten i det organ som väljs sker. Det är mindre vanligt att bestämmelserna tillämpas formellt, men de utgör ofta en grund för en hur mandaten kan fördelas inför ett inför ett majoritetsval. När ett val däremot formellt genomförs med det proportionella valsättet är det viktigt att följa bestämmelserna noga, då bestämmelserna kan uppfattas något komplicerade. Tänk exempelvis på att detta valsätt vid beräkningar utgår från det antal ledamöter som faktiskt närvarar och deltar i beslutsfattandet i sammanträdet när de aktuella valen förrättas. Om en ledamot är frånvarande, kan detta alltså påverka både möjligheten att genomföra ett val med det proportionella valsättet och/eller utfallet av ett val.  

Bestämmelser om indirekta val finns i 39 kap. kyrkoordningen.​

Majoritetsval

För indirekta val gäller de allmänna bestämmelserna om beslutsfattande enligt kyrkoordningen. Det innebär att utgången av ett val bestäms genom relativ majoritet om inte något annat är särskilt föreskrivet (39 kap. 1 §). Relativ majoritet föreligger då en person eller ett förslag har fått fler röster än något annat alternativ, men inte nödvändigtvis fler än övriga tillsammans.

Om det i samband med att det organ som ska förrätta ett indirekt val inte begärs proportionella val genomförs alla val efter majoritets­principen (39 kap. 1 §).

Proportionellt valsätt

Ett val ska vara proportionellt om det begärs av ett visst antal närvarande ledamöter. Hur många ledamöter som måste begära ett proportionellt val beror på antalet personer som ska väljas, se vidare nedan (33 kap. 4 §).

I det stora flertalet fall brukar kyrkoordningens bestämmelser om proportionellt valsätt endast tjäna som hjälpmedel då valen ska förberedas. Valberedningens förslag till ledamöter i exempelvis kyrkorådet kan räknas fram med utgångspunkt från dessa bestämmelser. När sedan kyrkofullmäktige går till val genomförs detta i praktiken som ett vanligt acklamationsbeslut.

Reglerna om proportionella val skyddar i första hand de grupper som är berättigade till en eller flera platser vid en proportionell fördelning och som annars skulle löpa risken att bli utan mandat.

Det proportionella valsättet kan användas vid val som görs av beslutande och verkställande organ på lokal nivå. Det innebär att valsättet är tillämpligt även när kyrkoråd inom sig förrättar val, t.ex. val till utskott. Det kan noteras att även församlingsrådet är ett verkställande organ.

När ett proportionellt val genomförs ska det ske med slutna sedlar och det ska finnas en gruppbenämning på valsedeln (39 kap. 5 §). Det är dock inte detsamma som en gruppbeteckning enligt 38 kap. kyrkoordningen. Valsedlar med samma grupp­benämning bildar en valsedelsgrupp (39 kap. 8 §). En valsedelsgrupp kan naturligtvis i praktiken utgöras av de valsedlar som ledamöterna från en nomineringsgrupp lämnat, men kan också bestå av valsedlar från olika nomineringsgruppers ledamöter som enats kring en valsedel.

På intranätet finns en webbapplikation till hjälp för att fördela mandat enligt det proportionella valsättet (se nedan).

Obesatta platser i fullmäktige m.m.

Om en nomineringsgrupp vid det direkta valet har fått fler platser än vad nomineringsgruppen har kandidater till på sin lista, innebär detta att de platser, som nomineringsgruppen saknar kandidater till, kommer att stå obesatta under mandatperioden (38 kap. 70 § tredje stycket). Detta, liksom andra former av frånvaro bland ledamöter vid ett valsammanträde, påverkar i praktiken utfallet av ett proportionellt val.

Resultatet av ett proportionellt val är, som nämnts ovan, beroende av hur många valsedlar som en valsedelsgrupp får i samband med det faktiska valet i fullmäktige. Det är alltså inte valresultatet från det direkta valet som beräkningen ska ta sin utgångspunkt i, utan resultatet av den omröstning som genomförs i fullmäktige vid valet till t.ex. kyrkorådet. Se exempel nedan.

Minimikrav för proportionellt val

För att kunna begära proportionellt val krävs (39 kap. 4 §) ett visst antal röster i fullmäktige. Hur många röster som krävs beror på två saker:

1. Hur många röstande finns det i fullmäktige? D.v.s. antalet närvarande ledamöter vid sammanträdet då valet görs.
2. Hur många ska väljas till kyrkorådet?

Den matematiska formeln för att beräkna om bestämmelsen om proportionellt valsätt (39 kap. 3 §) är tillämplig är följande:

Antal närvarande ledamöter i fullmäktige / antal som ska väljas + 1.

Exempel: Val till kyrkorådet i G församling

I nyvalda kyrkofullmäktige sitter 25 ledamöter. De ska välja sex ordinarie ledamöter och sex ersättare till kyrkorådet. (Dessutom sitter kyrkoherden som självskriven ledamot i kyrkorådet, men honom eller henne kan vi bortse från i detta sammanhang.) Det finns fyra olika grupper i kyrko­fullmäktige. Det är den borgerliga samlingslistan Kyrkans Väl, Social­demokraterna, POSK samt en obunden grupp med beteckningen Levande Församling. Mandaten i fullmäktige fördelar sig på följande sätt:

Störst är Kyrkans Väl med tio ledamöter i fullmäktige. Sedan kommer Socialdemokraterna med sju ledamöter. Levande Församling har sex ledamöter. Minst blev POSK med två ledamöter. Vid ett majoritetsval skulle Kyrkans Väl och Socialdemokraterna kunna dela på alla sex mandaten i kyrkorådet. För att undvika detta begär Levande Församling proportionellt val.

I dess fullmäktige sitter 25 ledamöter. De ska välja sex ordinarie ledamöter till kyrkorådet.

 25 / (6+1) = 3, 6

I G församling krävs det alltså att minst fyra ledamöter i fullmäktige begär proportionellt val för att det ska kunna genomföras.

Avrundning ska alltid ske till närmast högre hela tal, även om kvoten t.ex. skulle bli 3,2 (39 kap. 3 § andra stycket).

Så fördelas mandaten

Nästa steg blir att räkna ut hur mandaten ska fördelas. Principen är ganska enkel, men den kräver att vi räknar mandat för mandat. Varje grupp får ett jämförelsetal, som i utgångsläget är lika med antalet närvarande ledamöter i fullmäktige från den gruppen.

Varje gång en grupp tilldelas ett nytt mandat i kyrkorådet, förändras jämförelsetalet.

Det nya jämförelsetalet räknas fram med följande formel:

Antalet närvarande ledamöter från Xgrupp / antal mandat som Xgrupp tilltills tilldelats + 1 = nytt jämförelseta.

Det bör noteras att jämförelsetalen i vissa situationer kan bli lika. I sådana fall får dessa skiljas åt genom lottning. Om lottning måste ske vid fördelningen av det sista mandatet kan detta försvåra för valberedningen att komma med ett förslag som kan accepteras av samtliga i fullmäktige.

Exempel: Proportionellt valsätt

Proportionellt valsätt innebär att platserna i till exempel kyrkorådet fördelas efter de olika gruppernas storlek. Bestämmelserna finns i 39 kap. kyrkoordningen.

Från och med den 1 januari 2014 ska det i varje församling som ingår i ett pastorat finnas ett församlingsråd som styrelse. Församlingsrådets ledamöter och ersättare ska väljas av kyrkofullmäktige. Inför valet av församlingsråd ska genomföras ett församlingsmöte, eller annat öppet nomineringsmöte, i syfte att säkerställa församlingens inflytande.