Lyssna

Indirekta val

När kyrkovalet har ägt rum och väljarna har sagt sitt, återstår att göra indirekta val till verkställande organ inom Svenska kyrkan.

De nyvalda ledamöterna i beslutande organ ska före årsskiftet sammanträda för att förrätta dessa val. På dessa sidor finns ett informationsmaterial som beskriver valen på lokal nivå och kyrkoordningens två valsätt; majoritetsval och proportionellt valsätt.

Det handlar om val av kyrkoråd och valnämnd samt revisorer. Kyrkofullmäktige i pastorat ska också välja församlingsråd. Inför val av församlingsråd finns, till skillnad från övriga val, ett krav på att nyvalda fullmäktige genomför församlingsmöten eller annat öppet nomineringsmöte (se särskilt informationsmaterial ”Nominering av församlingsråd”.

När fullmäktige har förrättat sina val ska i sin tur de nya kyrkoråden och, i församlingar som ingår i pastorat, även församlingsråden sammanträda för att välja ytterligare personer till vissa uppdrag. Det handlar då om att inom sig besluta om t.ex. arbetsutskott och att välja kyrkvärdar.

I detta material behandlas bara vad som gäller för den lokala nivån, dvs. Svenska kyrkans församlingar och pastorat.

Samtliga hänvisningar till bestämmelser i detta material avser kyrkoordningen enligt dess lydelse den 1 januari 2021 om något annat inte framgår uttryckligen.

Allmänna förutsättningar

När nyvalda fullmäktige senast ska ha förrättat val

Det nyvalda kyrkofullmäktige ska senast den 31 december valåret sammanträda för att välja personer till de uppdrag inom församlingen eller pastoratet som avser tiden efter valåret (3 kap. 10 §).

Särskilt för kyrkofullmäktige som ska genomföra val till kyrkliga samfälligheter för särskilda uppgifter

Val av ledamöter och ersättare till begravningsdelegerade i Göteborgs begravnings­samfällighet ska hållas av respektive nyvalt kyrkofullmäktige som ingår i samfällig­heten senast den 30 november valåret (2 kap. 5 § kyrkostyrelsens beslut [SvKB 2016:8] med närmare bestämmelser om begravningssamfälligheten i Göteborg).

Begravningsdelegerade ska i sin tur förrätta sina val senast den 31 december valåret (2 kap. 17 § nämnda bestämmelser och 3 kap. 10 § kyrkoordningen). Till bestämmelserna finns också en beslutad kommentar som kan ge närmare ledning vid tillämpningen.

Val av ledamöter och ersättare i församlingsdelegerade i Samfälligheten Gotlands kyrkor ska hållas av respektive kyrkofullmäktige som ingår i samfälligheten i sådan tid så att det i samfälligheten finns församlingsdelegerade från den 1 januari året efter valåret (9 § kyrkostyrelsens beslut [SvKB 2005:1] om Samfälligheten Gotlands kyrkor). Även nyvalda församlingsdelegerade behöver sammanträda för att genom­föra val till samfällighetens verkställande organ.

Vilka val som ska förrättas i dessa samfälligheter framgår av de närmare bestämmelser som reglerar respektive samfällighet.

Inga val i indelningsdelegerade

En del enheter har blivit föremål för förändringar av den lokala strukturen, indelningsändringar och pastoratsbildningar, som träder i kraft den 1 januari året efter valåret. Om indelningsdelegerade har utsetts har dessa övertagit de gamla beslutande organens befogenheter när det gäller beslut som har sin verkan efter indelningsändringens ikraftträdande, exempelvis budgeten och kyrkoavgiftens storlek för det kommande året (se mer om detta under rubriken Strukturfrågor på intranätet Juridik och kyrkorätt). Valfrågorna ska hanteras av de nyvalda ordinarie organen i de nybildade församlingarna och pastoraten.​

Mandatperiodens längd

Kyrkofullmäktige, kyrkoråd och valnämnd

De förtroendevaldas mandatperiod är fyra år, räknat från den 1 januari året efter valåret. Detta gäller för såväl kyrkofullmäktige (3 kap. 7 §) och kyrkoråd (4 kap. 8 §) som valnämnd (38 kap. 4 §). Det bör dock noteras att sittande fullmäktige, kyrkoråd och nämnder har kvar sina mandat till dess mandatperioden för dessa löper ut, dvs. året ut. Detta betyder bl.a. att det är det “gamla” kyrkofullmäktige som ska besluta om budget och kyrkoavgift för året efter valåret. De nyvaldas befogenhet att fatta beslut före årsskiftet begränsar sig till att förrätta de val som avser tiden efter valåret (3 kap. 10 §).

Församlingsråd

Kyrkofullmäktige ska besluta för vilken tid församlingsrådet ska väljas. Mandatperioden är densamma för alla som ska väljas till församlingsrådet. Valet får dock inte avse längre tid än fyra år och det ska alltid ske nyval till församlingsrådet i samband med att en ny mandatperiod börjar för kyrkofullmäktige, vilket är den 1 januari året efter valåret (4 kap. 25 §). Att kyrkofullmäktige själv kan bestämma mandat­periodernas längd öppnar möjligheten för t.ex. studenter som inte avser att bo på orten i flera år att kunna åta sig uppdraget att vara ledamot i ett församlingsråd. Huvudregeln bör dock vara att församlings­rådets ledamöter utses för fyra år. Det nyvalda församlingsrådet får sammanträda under valåret för att välja personer till de uppdrag inom församlingen som avser tiden efter valåret (4 kap. 27 § i kombination med 4 kap. 13 §).

Revisorer

Mandatperioden för auktoriserade revisorer är längst fyra år och för övriga revisorer alltid fyra år.

Kyrkvärdar

Kyrkvärdar utses för mandatperioden. Med detta får förstås den mandatperiod som gäller för det organ som ska välja kyrkvärdar.

Valnämnd och valberedning – vad är skillnaden?

Valnämnd

Valnämnden är vid sidan av kyrkorådet och, i församlingar som ingår i pastorat, församlingsrådet det enda verkställandet organet på lokal nivå. En valnämnds uppgift är att ansvara för de direkta val som genomförs i september.

Valberedning

En valberednings uppgift är att utifrån valresultatet förbereda de indirekta val som kyrkofullmäktige har att förrätta. Kyrkoordningen innehåller inga bestämmelser om valberedning. Detta innebär dels att det inte är obligatoriskt att utse valberedning, dels att det, om sådan utses, inte finns några regler om vare sig storlek och sammansättning eller de former under vilka valberedningen ska arbeta. Har fullmäktige däremot i arbetsordningen tagit in bestämmelser om valberedning gäller dessa och ska följas.

Om fullmäktige tillsätter en valberedning kan valen äga rum på i huvudsak två sätt.

  • Det ena sättet innebär att fullmäktige vid sitt första sammanträde utser en valberedning. Ett nytt sammanträde hålls därefter före årsskiftet. Under mellantiden har då valberedningen haft tid på sig att förbereda de olika valen.
  • Det andra sättet är att det nyvalda fullmäktige vid ett och samma sammanträde utser såväl valberedning som kyrkoråd samt, för det fall det är frågan om ett pastorat, församlingsråd. En lämplig ordning kan då vara att fullmäktige ajournerar sig sedan valberedningen utsetts. Förhandlingarna återupptas när valberedningen är klar med sitt förslag och kan lägga fram detta i fullmäktige.

En valberednings arbete syftar till att förbereda valen så att dessa kan förrättas i fullmäktige utan en omfattande omröstnings­procedur. Vägledande för valbered­ningen blir därför reglerna om proportionellt valsätt. Det finns anledning att notera att det naturligtvis är möjligt att genomföra valen även om det inte finns någon formell valberedning utsedd. Informella kontakter under hand med exempelvis företrädare för de olika nomineringsgrupperna kan vara ett alternativt sätt att bereda val­frågorna.

Vem kallar till det första sammanträdet med de nyvalda?

Principen om ålderspresident

Kyrkoordningen innehåller ingen bestämmelse om vem som kallar till det första sammanträdet med det nyvalda fullmäktige. Det är i stället sådant som bör vara reglerat i arbetsordningen. Regelmässigt brukar denna uppgift anförtros den s.k. ålderspresidenten. Om en reglering om detta inte finns i arbetsordningen, kan principen om ålderspresident ändå till­ämpas.

Ålderspresidenten är den som varit ledamot längst tid eller, om två eller flera varit det lika länge, den äldste av dessa. Ålderspresidenten utövar ordförandeskapet vid det första sammanträdet till dess ordförande och vice ordförande utsetts.

Vid indelningsändring

För nyinrättade organ, där det funnits indelningsdelegerade, kan lämpligen delegerade fatta beslut om vem som svarar för kallelsen till det nyinrättade kyrkofullmäktiges första sammanträde (jfr KsSkr 2012:5 Strukturfrågor).

Ett annat alternativ är att den som stiftsstyrelsen har utsett att vara sammankallande i indelningsdelegerade också är den som kallar till det första kyrko­fullmäktigesammanträdet.

Det är också möjligt att efterlikna principen om ålderspresident (se ovan under rubriken Principen om ålderspresident) genom att den av indelningsdelegerades ledamöter som har blivit invald i det nya kyrkofullmäktige och som har haft ordinarie plats längst i sitt tidigare kyrkofullmäktige sammankallar det första samman­trädet.

Ändring av antal ledamöter

Ett beslut om ändring av antalet ledamöter eller ersättare i kyrkorådet, valnämnd eller församlingsråd behöver inte beredas (3 kap. 25 §). Det innebär att fullmäktige kan ta upp ett ärende av detta slag och fatta beslut om ändringen vid det sammanträde då valen ska förrättas. Även om ett sådant ärende inte behöver beredas, måste det kungöras. En lämplig ordning kan därför vara att i kungörelse till valsammanträdet alltid ta med punkten ”Bestämmande av antal ledamöter och ersättare i [det eller de organ som ska väljas]”.

Termen förtroendevald

Termen ”förtroendevald” är definierad i kyrkoordningen som ”de personer som vid kyrkliga val har utsetts till ledamöter, ersättare och ordförande i beslutande och verkställande organ inom Svenska kyrkan” (33 kap. 1 §). Inga andra uppdrag än dessa omfattas av definitionen ”förtroendevald”. Det har betydelse för vilka regler som gäller för valbarhet, valbarhetshinder och förutsättningar för uppdragets upphörande. Uppdrag som exempelvis revisor eller kyrkvärd omfattas inte av definitionen förtroendevald och för dessa uppdrag gäller alltså inte reglerna om valbarhet för förtroendevalda, utan det finns särskilda regler. Uppdrag i olika arbetsgrupper eller utskott, som utses av ett verkställande organ (exempelvis ett utskott som utses av kyrkoråd), är inte heller att betrakta som ett uppdrag som förtroendevald (se Överklagandenämndens [ÖN] beslut 6/2005). Det finns som en konsekvens av detta inte heller några specialreglerade valbarhetskrav, vilket har betydelse när personer väljs till uppdrag i dessa organ.

Valbarhet i kyrkoråd, valnämnd och församlingsråd

Vem är valbar som förtroendevald?

Det finns inte något krav på att kyrkorådets, valnämndens eller församlingsrådens ledamöter eller ersättare ska väljas bland dem som sitter i fullmäktige. Vem som helst som uppfyller de grundläggande kraven för valbarhet kan väljas. Det betyder att personen senast den dag då fullmäktige förrättar sina val måste:

  • tillhöra Svenska kyrkan,
  • vara döpt,
  • vara minst 18 år gammal samt
  • vara kyrkobokförd i församlingen om det gäller val i en församling eller i en församling i pastoratet om det gäller val i pastoratet (33 kap. 4 §). När det gäller val till församlingrådet, se dock avsnittet Särskilt om församlingsråd.

Kyrkobokförd i en församling är i praktiken den som är folkbokförd på en adress inom församlingen (35 kap. 1 a­ och b §§).

Det bör noteras att kravet på dop i vissa fall kan vara uppfyllt även om det inte är ett dop i Svenska kyrkans ordning.

Dopkravet gäller dock inte den som senast vid tidpunkten för relationsändringen mellan Svenska kyrkan och staten den 1 januari 2000 hade, eller dessförinnan hade haft, ett uppdrag som förtroendevald enligt de regler som då gällde, se punkten 19 i övergångs­­­bestämmelserna till SvKB 1999:1.

Särskilt om församlingsråd

Den som tillhör någon av församlingarna i pastoratet är valbar till ett församlingsråd i pastoratet. Det innebär att en medlem som är bosatt i församling A kan bli vald till församlingsrådet i församling B i samma pastorat (33 kap. 4 § andra punkten). Avsikten är att det i första hand är personer som är aktiva i församlingslivet i den aktuella församlingen som bör komma i fråga. Om församlingen har ansvar för uppgifter för hela pastoratet, t.ex. konfirmationsundervisning eller sjukhuskyrka, kan det dock finnas anledning att se till att pastoratets övriga församlingar är representerade i församlingsrådet (KsSkr 2012:5 s.97).

Vem är inte valbar som förtroendevald?

I kyrkoordningen finns även valbarhetshinder upptagna. Ett valbarhetshinder innebär att den som uppfyller de grundläggande kraven för valbarhet ändå inte är valbar till uppdraget därför att någon särskild omständighet föreligger. (33 kap. 5–6, 9 §§).

Valbar till uppdrag som förtroendevald i en församling eller i ett pastorat är inte den som

  • är anställd som biskop,
  • är anställd som kyrkoherde i församlingen,
  • har utsetts att i kyrkoherdens ställe vara ledamot i ett församlingsråd, eller
  • är anställd i församlingen eller det pastorat där församlingen ingår och som på grund av sina uppgifter har en ledande ställning bland de anställda.

Ingen får vara förtroendevald i mer än en församling samtidigt (33 kap. 5 §). Det får till följd att det t.ex. inte är möjligt att sitta i flera församlingsråd samtidigt. Det är däremot möjligt för en ledamot eller ersättare i församlingsrådet att också sitta i t.ex. kyrkorådet och valnämnden, eftersom detta är uppdrag i pastoratet.

Till detta kommer en ytterligare begränsning av valbarheten vilket innebär att den som är anställd i en församling eller pastorat med en tjänstgöringsgrad över 20 procent av heltid, beräknat för en period för fem månader, inte är valbar till kyrkorådet, valnämnden eller församlingsrådet (33 kap. 9 §). Motivet till denna regel är att det är olämpligt att vara anställd i en församling och samtidigt som förtroendevald vara representant för arbetsgivaren. Risken för intressekollisioner och lojalitets­­konflikter är uppenbar i en sådan situation.

Bestämmelserna om valbarhetshinder för anställda tillämpas på motsvarande sätt för den som är uppdragstagare.

Den begränsade valbarheten för anställda gäller för förtroendeuppdrag hos den egna arbets­givaren. Detta innebär att valbarhetshindret gäller för den som är anställd av en församling. Ingår församlingen i ett pastorat är pastoratet arbetsgivare för alla anställda oberoende av i vilken eller vilka församlingar de arbetar. Detta betyder att en person som är anställd av pastoratet inte är valbar till kyrkorådet, valnämnden eller något församlingsråd i pastoratet.

Om valbarhet saknas vid valtillfället eller upphör därefter

Det finns ingen möjlighet att besluta om undantag från kyrkoordningens krav på valbarhet. Om någon inte var valbar som förtroendevald vid tidpunkten då valet genomfördes saknar uppdraget giltighet (33 kap. 10 § i kombination med Överklagandenämndens beslut 48/2001, se även Valprövningsnämndens beslut 3/2002). Om en förtroendevald upphör att vara valbar efter att valet genomförts, upphör uppdraget automatiskt (33 kap. 10 § första stycket). I båda dessa fall måste fullmäktige förrätta nya val för återstoden av aktuell mandatperiod.

Bestämmelsen, som överförts från kyrkolagen, har i rättspraxis tolkats i enlighet med ordalydelsen. Till och med en felaktig folkbokföring, som senare rättats till, har medfört ett automatiskt upphörande av uppdraget (se rättsfallet RÅ 1976 ref. 74). I sammanhanget bör det också framhållas att kommunala beslut har upphävts som olagliga, då en obehörig ledamot fått delta i beslutsfattandet (se rättsfallet RÅ 1974 ref. 44).

Bestämmelsen i 33 kap. 10 § tar enligt sin ordalydelse sikte på situationer där den valde uppfyllt valbarhetsvillkoren vid valtillfället och först därefter upphört att vara valbar. Överklagandenämnden har i beslut 48/01, se länk ovan, funnit att bestämmelsen är tillämplig också i situationer där någon som vid valtillfället inte uppfyller valbarhetsvillkoren blir vald (jfr även Valprövningsnämndens beslut dnr VN 3/2002, se länk ovan). I en sådan situation saknar uppdraget giltighet och det ankommer på stiftsstyrelsen att efter anmälan vidta lämpliga åtgärder.​ (ÖN 15/2006)

Om valbarheten upphör endast därför att en förtroendevald flyttar kan en ledamot eller en ersättare i ett kyrkoråd i en församling eller i ett församlingsråd behålla sitt uppdrag under återstoden av mandatperioden om personen kan fortsätta att fullgöra sitt uppdrag och inte samtidigt har något förtroendeuppdrag i en annan församling eller pastorat (33 kap. 10 § andra stycket 2). Det finns inte några undantagsmöjligheter för kyrkofullmäktige, kyrkoråd i pastorat eller valnämnden.

Vilka val ska förrättas?

Valen i kyrkofullmäktige

  • Ordförande och vice ordförande i kyrkofullmäktige
  • Revisorer
  • Kyrkorådet
  • Ev. församlingsråd
  • Valnämnden  

Valen i kyrkoråd och församlingsråd

  • Kyrkvärdar
  • Ledamöter och eventuella ersättare i utskott

Valen i kyrkoråd och församlingsråd

Valen som görs av kyrko- och församlingsråd

De nyvalda kyrkorådet och de nyvalda församlingsråden måste sammanträda före årsskiftet för att förrätta vissa val. (Se 4 kap. 13 § tredje stycket och 4 kap. 27 §). Till dessa hör val av kyrkvärdar och val av eventuella utskott.

Val av kyrkvärdar

Kyrkvärdar omfattas inte av kyrkoordningens definition av förtroendevald (se 33 kap. 1 §) vilket innebär att det finns särskilda bestämmelser som reglerar valbarhet m.m. till sådana uppdrag.

Vilket organ utser kyrkvärdar?

Uppdraget som kyrkvärd är ett uppdrag i församlingen. Det är därför församlingens styrelse som beslutar vilka som ska vara kyrkvärdar. Det betyder att det i en församling som inte ingår i ett pastorat är kyrkorådet som ska utse kyrkvärdar, medan det i en församling som ingår i ett pastorat är församlings­rådet som ska utse kyrk­värdar (4 kap. 19 § första stycket).

Mandatperiod

Kyrkvärdarna ska utses för mandatperioden. Med detta får förstås den mandatperiod som gäller för det organ som ska välja kyrkvärdar (se angående mandatperiodens längd).

Valbarhet och antal

Till kyrkvärd får den väljas som tillhör Svenska kyrkan, är döpt, och har fyllt 16 år (4 kap. 19 § första stycket).

Hur många kyrkvärdar som ska utses är oreglerat. Minst en av dessa måste dock vara ledamot eller ersättare i det kyrko- eller församlingsråd som ska välja kyrkvärdarna (4 kap. 19 § andra stycket).

För övriga kyrk­värdar krävs inte att de måste vara folkbokförda i församlingen. Ingen får emellertid vara kyrkvärd i mer än en församling sam­tidigt (4 kap. 19 § andra stycket).

En kyrkvärd är dock inte att hänföra till termen ”förtroendevald” enligt kyrkoordningens definition (se 33 kap. 1 §). Detta innebär t.ex. att kyrkoordningens övergångsbestämmelse punkt 19 inte gäller för kyrkvärdarna. En kyrkvärd måste således vara döpt oberoende av om han eller hon har eller tidigare innehaft sådant uppdrag.

Kopplingen i kyrkoordningen till rösträtten och inte till valbarheten medför att även den som fyllt 16 år kan utses till kyrkvärd. Eftersom minst en av kyrkvärdarna måste utses bland det väljande rådets ledamöter eller ersättare gäller dock 16-årsgränsen endast den eller de kyrkvärdar som väljs utanför denna krets.

En inventarieansvarig kyrkvärd

Kyrkoherden och en kyrkvärd ska ansvara för kyrko­byggnadernas inventarier i enlighet med bestämmel­­­­serna i kulturmiljölagen (40 kap. 2 § tredje stycket i kyrkoordningen). Kyrkorådet eller församlingsrådet ska, i samband med att kyrkvärdarna utses bestämma vem av dessa som ska ha detta ansvar. Endast kyrkvärdar som är ledamöter eller ersättare i kyrkorådet eller församlingsrådet får utses till inventarieansvarig kyrkvärd. Observera att länsstyrelsen ska informeras om vem som har utsetts till detta.

Eventuella utskott

Kyrkoordningen innehåller inte några bestämmelser om t.ex. arbetsgrupper eller utskott tillsatta av verkställande organ. Sådana organ är trots det möjliga att inrätta. De blir dock inte att hänföra till ett sådant beslutande eller verk­ställande organ som avses i den inledande bestämmelsen i 33 kap. kyrkoordningen (33 kap. 1 §). Det finns därför inte några bestämmelser om valbarhet eftersom uppdragen inte blir att betrakta som ett uppdra gom förtroendevald. Det är brukligt att ett utskotts ledamöter utses bland t.ex. kyrkorådets ledamöter eller ersättare, men det finns inget som hindrar att kyrkoherden, andra anställda eller helt utomstående ingår som ledamöter eller ersättare i ett utskott.

Eftersom det inte finns några bestämmelser om utskott i kyrkoordningen, finns inte heller några bestämmelser om hur lång mandatperiod ett utskott ska ha eller när mandat­perioden ska påbörjas. Det är därför upp till kyrkorådet att besluta om vilka utskott som ska finnas samt vilka arbetsuppgifter och arbetsformer i övrigt som ska gälla för utskotten. Detta görs lämpligen i den arbetsordning som kyrkorådet ska fastställa (4 kap. 3 § andra stycket).

Notera dock bestämmelsen som ger kyrkoherden rätt att närvara vid ett utskotts sammanträden och att delta i överläggningarna (4 kap. 7 §). Denna bestämmelse blir aktuell bara i de fall kyrkoherden inte väljs in som ledamot i utskottet.

Det bör också noteras att bestämmelsen om proportionellt valsätt (39 kap. 3 §) är tillämplig även på val av utskott.

Valen i kyrkofullmäktige

Valen som görs av fullmäktige

Kyrkofullmäktige kan förrätta följande val: Val av ordförande och vice ordförande i kyrkofullmäktige, val av revisorer, val av kyrkoråd, val av valnämnd och, i förekommande fall, val av församlingsråd.

Val av ordförande och vice ordförande i kyrkofullmäktige

Kyrkofullmäktige ska bland sina ledamöter välja en ordförande och en eller flera vice ordförande samt bestämma tiden för uppdragen. Om fullmäktige så beslutar kan alltså även en andre vice ordförande utses, men det är inte ett krav enligt kyrkoordningen (3 kap. 8 §).

När det gäller tiden för uppdragen torde det vanliga vara att uppdragen varar hela mandatperioden. Frågan kan vara reglerad i en arbetsordning för kyrkofullmäktige. Det finns därför anledning att kontrollera om, och i så fall på vilket sätt, frågan är reglerad där.

Ordföranden tillsammans med en eller två vice ordförande brukar kallas presidium. Presidiet är inget organ i formell mening vilket medför att de olika personerna utses var för sig. Med en ordinarie och två vice ordförande blir det alltså tre val som ska förrättas.

Val av revisorer

Regler om revisorer för den lokala nivån finns i 48 kap. kyrkoordningen.

Om en församling ingår i ett pastorat gäller det som sägs i 48 kap. om församlingar i stället pastoratet (48 kap. 1 §). Revisorer ska således inte utses av församlingarna som ingår i ett pastorat, utan av pastoratet.

Två olika typer av revisorer ska väljas; en auktoriserad/ett revisionsbolag och två övriga revisorer. För dessa gäller delvis olika förutsättningar.

Mandatperiod för en auktoriserad revisor

För en församling (som inte ingår i ett pastorat) eller ett pastorat ska en auktoriserad revisor utses av kyrkofullmäktige för att granska verksamheten i församlingen/pastoratet och dess dotterföretag under en tidsperiod om längst fyra år (48 kap. 2 § första stycket).

Att en auktoriserad revisor kan väljas för en tidsperiod som är längst fyra år, innebär att val kan göras även för kortare period. Det kan t.ex. vara lämpligt om en indelningsändring planeras eller om församlingen önskar utvärdera en ny revisor under ett antal år. Möjlighe­ten med flexibel mandatperiod infördes även för att ge församlingarna möjlighet att förskjuta den auktoriserade revisorns mandatperiod så att denne inte väljs vid samma tidpunkt som övriga revisorer. För att möjliggöra en sådan ordning kan församlingen t.ex. första året välja revisor på ett eller två år för att därefter återgå till att välja revisor på fyra år. Många församlingar har sannolikt större kapacitet att genomföra upphandlingar andra år än valår. Inför val av auktoriserad revisor är det därför viktigt att säkerställa när mandatperioden för den auktoriserade revisorn löper ut.

Till auktoriserad revisor kan även ett registrerat revisionsbolag utses. Valet behöver då inte bestämmas till en viss person men revisionsbolaget ska utse en huvudansvarig för uppdraget.

Valbarhetskrav för en auktoriserad revisor

En auktoriserad revisor behöver inte tillhöra Svenska kyrkan eller vara döpt (48 kap. 3 § andra meningen) för att vara valbar. Däremot får inte valbarhetshinder föreligga (48 kap. 4 §, se nedan).

Mandatperiod m.m. för övriga revisorer

Utöver att en auktoriserad revisor ska väljas, se ovan, ska också utses två ytterligare revisorer för att granska verksamheten de kommande fyra åren (48 kap. 2 § andra stycket). Trots ordalydelsen torde det vara möjligt att utse fler än två av dessa revisorer.

När det gäller mandatperioden för övriga revisorer finns ingen valfrihet. Den ska alltid vara fyra år.

Valbarhetskrav för en övrig revisor

Valbar till uppdrag som revisor i en församling eller ett pastorat är den som senast vid tidpunkten då fullmäktige förrättar sitt val

- tillhör Svenska kyrkan,

- är döpt, och

- har fyllt 18 år.

Notera att dessa valbarhetskrav inte gäller för den auktoriserade revisorn. (48 kap. 3 §). Däremot får inte valbarhetshinder föreligga (48 kap. 4 §, se nedan).

Valbarhetshinder för uppdrag som revisor (auktoriserade och övriga)

Det finns särskilda valbarhetshinder för den som ska väljas till ett uppdrag som revisor (48 kap. 4 §). Dessa hinder gäller för såväl auktoriserade som övriga revisor. Valbarhetshinder innebär att det inte är möjligt att välja någon till uppdraget, trots att övriga förutsättningar är uppfyllda.

Till uppdrag som revisor i en församling/pastorat är inte den som

  1. är ledamot eller ersättare i kyrkofullmäktige, kyrkorådet eller valnämnden i församlingen/pastoratet eller i ett församlings­råd inom pastoratet,
  2. är ledamot eller ersättare i domkapitlet i det stift som församlingen eller pastoratet ligger i, eller
  3. är ledamot eller ersättare i Svenska kyrkans överklagandenämnd.

Val av kyrkoråd

Ledamöter och ersättare i kyrkorådet

Kyrkofullmäktige ska välja ledamöter och ersättare i kyrkorådet till ett antal som fullmäktige bestämmer. Antalet valda ledamöter får inte vara mindre än sex (se nedan om kyrkoherden).

Kyrkoherden är ”självskriven” ledamot i kyrkorådet och ska alltså inte väljas. Kyrkoherden är därmed inte att räkna till någon av de valda ledamöterna för vilket ett antal ska fastställas. Om kyrkorådet ska bestå av sex valda ledamöter, innebär detta alltså att kyrkorådet kommer att bestå av totalt sju ledamöter.

Antalet ersättare måste vara minst hälften av antalet valda ledamöter (4 kap. 5 §). Det vanliga torde dock vara att det utses lika många ersättare som antalet valda ledamöter. Valet avser hela mandatperioden och mandatperioden löper från den 1 januari året efter valåret (4 kap. 8 §).

Om valet inte sker proportionellt utan som ett majoritetsval ska fullmäktige också bestämma i vilken ordning som ersättarna ska inkallas till tjänstgöring. Detta ska framgå av protokollet. Om beslut om inkallelseordning saknas blir följden att den ersättare som står överst i valprotokollet alltid ska inkallas först (4 kap. 14 § i kombination med 3 kap. 14­–16 §§ och 39 kap. 2 §). Om valet sker med proportionellt valsätt fastställs ersättarinträdesordningen i den ordning som gäller vid proportionella val (se 39 kap. 23 §).

​Vem som är valbar till kyrkorådet framgår av avsnittet allmänna förutsättningar.

Ordförande och en eller två vice ordförande i kyrkorådet

Kyrkofullmäktige ska bland kyrkorådets valda ledamöter välja en ordförande och en eller två vice ordförande för kyrkorådet. Eftersom dessa ska väljas bland kyrkorådets valda ledamöter kan inte kyrkoherden väljas till vare sig ordförande eller vice ordförande.

Fullmäktige ska också bestämma tiden för uppdragen, som regel fyra år. (4 kap. 11 §).

Val av valnämnd

Val av ledamöter och ersättare i valnämnden

I varje församling som inte ingår i ett pastorat och i varje pastorat ska det finnas en valnämnd (38 kap. 3 §). Detta är en obligatorisk nämnd och några andra nämnder kan inte finnas på lokal nivå. Valnämnd ska inte utses i församlingar som ingår i ett pastorat utan utses då i pastoratet.

Mandatperiod och antal m.m.

Kyrkofullmäktige ska välja ledamöter och ersättare i valnämnden till det antal som fullmäktige bestämmer och mandatperioden är alltid fyra år räknat från den 1 januari året efter valåret. Antalet ledamöter får inte vara mindre än tre (38 kap. 4 §).

Antalet ersättare måste vara minst hälften av antalet valda ledamöter. Denna reglering av antalet ersättare är ny och tillämpas första gången i och med de val som förrättas för mandatperioden som inleds 2022. Att antalet ska vara minst hälften innebär vidare att om antalet ersättare ska vara minst två om fullmäktige har beslutat att antalet ledamöter ska vara tre.

Bestämmelserna om kyrkorådet (4 kap. 9­–18 §§) tillämpas också för valnämnden (38 kap. 5 §). Detta innebär bl.a. att kyrkofullmäktige ska välja ordförande och en eller två vice ordförande i valnämnden (se nedan).

Även för valnämnden ska fastställas i vilken ordning ersättare ska tjänstgöra om valet inte sker proportionellt (se ovan under rubriken Kyrkorådet).

Val av ordförande och en eller två vice ordförande i valnämnden

Kyrkofullmäktige ska, som angivits ovan, välja ordförande och en eller två vice ordförande i valnämnden (38 kap. 5 § och 4 kap. 11 §). Dessa väljs bland ledamöterna i valnämnden. Fullmäktige ska bestämma tiden för uppdraget; som regel fyra år.

Inga andra nämnder än valnämnd på lokal nivå

Kyrkomötet beslutade år 2012 att det inte ska finnas några andra nämnder än valnämnd på lokal nivå. Kyrkorådet kan dock fortsatt tillsätta utskott utifrån om så anses lämpligt. Det kan t.ex. finnas goda skäl att utse några personer att arbeta särskilt med frågor kring begravningsverksamheten och det får i så fall ske genom att kyrkorådet tillsätter ett utskott. En fördel med utskott är att man kan ha friare kriterier för ledamöterna eftersom valbarhetsvillkoren inte gäller för dessa.

Val av församlingsråd

Kyrkofullmäktige ska välja ledamöter och ersättare, förutom kyrkoherden, i församlingsråden samt bland de valda ledamöterna utse en ordförande (4 kap. 22 och 26 §§). Församlingsrådet ska välja en vice ordförande. Kyrkofullmäktige får uppdra åt församlingsrådet att även välja ordförande (4 kap. 26 §).

Kyrkoherden eller en annan i församlingen tjänstgörande präst som kyrkoherden sätter i sitt ställe ska vara ledamot i församlingsrådet (4 kap. 24 § och 5 kap. 6 §). Prästen ska alltså arbeta i den aktuella församlingen och förordnandet ska avse den tid för vilken övriga ledamöter har valts. Förordnandet kan återkallas av kyrkoherden och sätta en annan präst i sitt ställe (5 kap. 6 §). Det bör slutligen noteras att kyrkoherden, eller den som kyrkoherden satt i sitt ställe, är självskriven ledamot i församlingsrådet och ska alltså inte väljas.

Vem som är valbar till församlingsråd framgår av avsnittet allmänna förutsättningar.

Ordningen mellan ersättarna

 

När valet av ersättare sker genom majoritetsval, vilket är det vanligaste sättet som valen genomförs på, är det kyrkofullmäktige som ska bestämma i vilken ordning som ersättarna träder in för tjänstgöring (39 kap. 2 §).

Om kyrkofullmäktige inte anger någon särskild ordning, så gäller att ersättarna tjänstgör i den ordning som de finns upptagna i fullmäktiges protokoll.

En stor skillnad mot hur ersättare träder in för tjänstgöring i fullmäktige, är att alla ersättare kan träda in och tjänstgöra i samtliga ledamöters ställe oaktat vilken nomineringsgrupp som ledamoten respektive ersättaren företräder (39 kap. 2 §). Det betyder alltså att en ersättare från B nomineringsgrupp kan komma att ersätta en ledamot från A nomineringsgrupp.

Det är därför vanligt att fullmäktige bestämmer en ordning som t.ex. innebär att ledamöter från A grupp i första hand ersätts av ersättare från A grupp och i andra hand B grupp.

Det är däremot inte möjligt för fullmäktige att bestämma att endast dessa ersättare får träda in och ersätta den frånvarande ledamoten. En ersättare kan alltså inte enbart vara personlig eller enbart ersätta vissa av ledamöterna, eftersom samtliga ersättare kan tjänstgöra i samtliga ledamöters ställe.

Om ingen av ersättarna från A och B grupp är närvarande och det finns en icke tjänstgörande ersättare närvarande från en annan grupp, så träder alltså denna in för tjänstgöring.

När kyrkofullmäktige väljer ersättare med proportionellt valsätt är det i detalj reglerat i vilken ordning som ersättare träder in för tjänstgöring (se avsnitt om valsätt och 39 kap. 18 §).

Valsätt

Allmänt om de två valsätten för indirekta val

Ett indirekt val kan genomföras på två olika sätt. Antingen kan majoritetsvalbestämmelsen tillämpas, vilket är det vanliga, eller så kan det proportionella valsättet i vissa fall tillämpas.

Det vanligaste sättet som indirekta val genomförs på är i form av majoritetsval.

Inför ett val har grupperna i organet som ska förrätta valet oftast fört samtal om hur platserna som väljs ska fördelas mellan dem. En sådan överenskommelse brukar ofta baseras på teoretiskt uppskattat utfall av ett proportionellt val där grupperna antingen var för sig eller i samverkan med andra grupper gått ihop i en form av valteknisk samverkan. När exempelvis fullmäktige efter ett kyrkoval genomför val till kyrkoråd, valnämnd och församlingsråd så genomförs dessa i formell mening oftast som ett majoritetsval, även om platserna i praktiken fördelas proportionellt. Det finns inte några bestämmelser i kyrkoordningen som reglerar hur grupperna kan eller får samverka inför dessa val, men det kan finnas bestämmelser i det väljande organets egen arbetsordning som ger ledning.

Kyrkoordningens bestämmelser om proportionellt valsätt finns för att säkerställa ett slags minoritetsskydd till grupperingar inom fullmäktige och kan säkerställa att en proportionell fördelning av mandaten i det organ som väljs sker. Det är mindre vanligt att bestämmelserna tillämpas formellt, men de utgör ofta en grund för en hur mandaten kan fördelas inför ett inför ett majoritetsval. När ett val däremot formellt genomförs med det proportionella valsättet är det viktigt att följa bestämmelserna noga, då bestämmelserna kan uppfattas något komplicerade. Tänk exempelvis på att detta valsätt vid beräkningar utgår från det antal ledamöter som faktiskt närvarar och deltar i beslutsfattandet i sammanträdet när de aktuella valen förrättas. Om en ledamot är frånvarande, kan detta alltså påverka både möjligheten att genomföra ett val med det proportionella valsättet och/eller utfallet av ett val.  

Bestämmelser om indirekta val finns i 39 kap. kyrkoordningen.​

Majoritetsval

För indirekta val gäller de allmänna bestämmelserna om beslutsfattande enligt kyrkoordningen. Det innebär att utgången av ett val bestäms genom relativ majoritet om inte något annat är särskilt föreskrivet (39 kap. 1 §). Relativ majoritet föreligger då en person eller ett förslag har fått fler röster än något annat alternativ, men inte nödvändigtvis fler än övriga tillsammans.

Om det i samband med att det organ som ska förrätta ett indirekt val inte begärs proportionella val genomförs alla val efter majoritets­principen (39 kap. 1 §).

Proportionellt valsätt

Ett val ska vara proportionellt om det begärs av ett visst antal närvarande ledamöter. Hur många ledamöter som måste begära ett proportionellt val beror på antalet personer som ska väljas, se vidare nedan (33 kap. 4 §).

I det stora flertalet fall brukar kyrkoordningens bestämmelser om proportionellt valsätt endast tjäna som hjälpmedel då valen ska förberedas. Valberedningens förslag till ledamöter i exempelvis kyrkorådet kan räknas fram med utgångspunkt från dessa bestämmelser. När sedan kyrkofullmäktige går till val genomförs detta i praktiken som ett vanligt acklamationsbeslut.

Reglerna om proportionella val skyddar i första hand de grupper som är berättigade till en eller flera platser vid en proportionell fördelning och som annars skulle löpa risken att bli utan mandat.

Det proportionella valsättet kan användas vid val som görs av beslutande och verkställande organ på lokal nivå. Det innebär att valsättet är tillämpligt även när kyrkoråd inom sig förrättar val, t.ex. val till utskott. Det kan noteras att även församlingsrådet är ett verkställande organ.

När ett proportionellt val genomförs ska det ske med slutna sedlar och det ska finnas en gruppbenämning på valsedeln (39 kap. 5 §). Det är dock inte detsamma som en gruppbeteckning enligt 38 kap. kyrkoordningen. Valsedlar med samma grupp­benämning bildar en valsedelsgrupp (39 kap. 8 §). En valsedelsgrupp kan naturligtvis i praktiken utgöras av de valsedlar som ledamöterna från en nomineringsgrupp lämnat, men kan också bestå av valsedlar från olika nomineringsgruppers ledamöter som enats kring en valsedel.

På intranätet finns en webbapplikation till hjälp för att fördela mandat enligt det proportionella valsättet (se nedan).

Obesatta platser i fullmäktige m.m.

Om en nomineringsgrupp vid det direkta valet har fått fler platser än vad nomineringsgruppen har kandidater till på sin lista, innebär detta att de platser, som nomineringsgruppen saknar kandidater till, kommer att stå obesatta under mandatperioden (38 kap. 70 § tredje stycket). Detta, liksom andra former av frånvaro bland ledamöter vid ett valsammanträde, påverkar i praktiken utfallet av ett proportionellt val.

Resultatet av ett proportionellt val är, som nämnts ovan, beroende av hur många valsedlar som en valsedelsgrupp får i samband med det faktiska valet i fullmäktige. Det är alltså inte valresultatet från det direkta valet som beräkningen ska ta sin utgångspunkt i, utan resultatet av den omröstning som genomförs i fullmäktige vid valet till t.ex. kyrkorådet. Se exempel nedan.

Minimikrav för proportionellt val

För att kunna begära proportionellt val krävs (39 kap. 4 §) ett visst antal röster i fullmäktige. Hur många röster som krävs beror på två saker:

  1. Hur många röstande finns det i fullmäktige? D.v.s. antalet närvarande ledamöter vid sammanträdet då valet görs.
  2. Hur många ska väljas till kyrkorådet?

Den matematiska formeln för att beräkna om bestämmelsen om proportionellt valsätt (39 kap. 3 §) är tillämplig är följande:

Antal närvarande ledamöter i fullmäktige / antal som ska väljas + 1.

 

Exempel: Val till kyrkorådet i G församling

I nyvalda kyrkofullmäktige sitter 25 ledamöter. De ska välja sex ordinarie ledamöter och sex ersättare till kyrkorådet. (Dessutom sitter kyrkoherden som självskriven ledamot i kyrkorådet, men honom eller henne kan vi bortse från i detta sammanhang.) Det finns fyra olika grupper i kyrko­fullmäktige. Det är den borgerliga samlingslistan Kyrkans Väl, Social­demokraterna, POSK samt en obunden grupp med beteckningen Levande Församling. Mandaten i fullmäktige fördelar sig på följande sätt:

Störst är Kyrkans Väl med tio ledamöter i fullmäktige. Sedan kommer Socialdemokraterna med sju ledamöter. Levande Församling har sex ledamöter. Minst blev POSK med två ledamöter. Vid ett majoritetsval skulle Kyrkans Väl och Socialdemokraterna kunna dela på alla sex mandaten i kyrkorådet. För att undvika detta begär Levande Församling proportionellt val.

I dess fullmäktige sitter 25 ledamöter. De ska välja sex ordinarie ledamöter till kyrkorådet.

 25 / (6+1) = 3, 6

I G församling krävs det alltså att minst fyra ledamöter i fullmäktige begär proportionellt val för att det ska kunna genomföras.

Avrundning ska alltid ske till närmast högre hela tal, även om kvoten t.ex. skulle bli 3,2 (39 kap. 3 § andra stycket).

Så fördelas mandaten

Nästa steg blir att räkna ut hur mandaten ska fördelas. Principen är ganska enkel, men den kräver att vi räknar mandat för mandat. Varje grupp får ett jämförelsetal, som i utgångsläget är lika med antalet närvarande ledamöter i fullmäktige från den gruppen.

Varje gång en grupp tilldelas ett nytt mandat i kyrkorådet, förändras jämförelsetalet.

Det nya jämförelsetalet räknas fram med följande formel:

Antalet närvarande ledamöter från Xgrupp / antal mandat som Xgrupp tilltills tilldelats + 1 = nytt jämförelseta.

Det bör noteras att jämförelsetalen i vissa situationer kan bli lika. I sådana fall får dessa skiljas åt genom lottning. Om lottning måste ske vid fördelningen av det sista mandatet kan detta försvåra för valberedningen att komma med ett förslag som kan accepteras av samtliga i fullmäktige.

Exempel: Proportionellt valsätt

Proportionellt valsätt innebär att platserna i till exempel kyrkorådet fördelas efter de olika gruppernas storlek. Bestämmelserna finns i 39 kap. kyrkoordningen.

Minimikrav för proportionellt val

För att kunna begära proportionellt val krävs ett visst antal röster i fullmäktige.

Detta antal beror på två saker:

  1. Hur många röstande finns det i fullmäktige?
  2. Hur många ska väljas till kyrkorådet?

Den matematiska formeln som att avgöra om bestämmelsen i 39 kap. 3 § är tillämplig är följande: 

Antalet närvarande ledamöter i fullmäktige / (det antal som ska väljas +1) = det antal som krävs.

Exempel:

Val till kyrkorådet i G församling

I det nyvalda kyrkofullmäktige sitter 25 ledamöter. De ska välja sex ordinarie ledamöter och sex ersättare till kyrkorådet. (Dessutom sitter kyrkoherden som självskriven ledamot i kyrkorådet, men honom eller henne kan vi bortse från i detta sammanhang.) Det finns fyra olika grupper i kyrkofullmäktige. Det är den borgerliga samlingslistan Kyrkans Väl, socialdemokraterna, Posk samt en obunden grupp med beteckningen Levande Församling. Mandaten i fullmäktige fördelar sig på följande sätt:

Störst är Kyrkans Väl med tio ledamöter i fullmäktige. Sedan kommer socialdemokraterna med sju ledamöter. Levande Församling har sex ledamöter. Minst blev Posk med två ledamöter. Vid ett majoritetsval skulle Kyrkans Väl och Socialdemokraterna kunna dela på alla sex mandaten i kyrkorådet. För att undvika detta begär Levande Församling proportionellt val.

I dess fullmäktige sitter 25 ledamöter. De ska välja sex ordinarie ledamöter till kyrkorådet.

25 / (6+1) = 3,6 (vilket avrundas uppåt) 

I G församling krävs det alltså att minst fyra ledamöter i fullmäktige begär proportionellt val för att det ska kunna genomföras.

Observera att avrundning alltid ska ske till närmast högre hela tal. Detta gäller sålunda även om kvoten exempelvis skulle bli 3,2.

Så fördelas mandaten

Nästa steg blir att räkna ut hur mandaten ska fördelas. Principen är ganska enkel, men den kräver att vi räknar mandat för mandat. Varje grupp får ett jämförelsetal, som i utgångsläget är lika med antalet närvarande ledamöter i fullmäktige från den gruppen.

Varje gång en grupp tilldelas ett nytt mandat i kyrkorådet, förändras jämförelsetalet.

Det nya jämförelsetalet räknas fram med följande formel:

(Antalet närvarande ledamöter från X-grupp) / (Antalet mandat som X-grupp hittills tilldelats + 1) = nytt jämförelsetal

Det bör noteras att jämförelsetalen i vissa situationer kan bli lika. I sådana fall får dessa skiljas åt genom lottning. Om lottning måste ske vid fördelningen av det sista mandatet kan detta försvåra för valberedningen att komma med ett förslag som kan accepteras av samtliga i fullmäktige.

Övrig information

Det finns ett webbverktyg för automatisk beräkning av resultatet av ett proportionellt val.

En utförlig kommentar till bestämmelserna i 39 kap. kyrkoordningen finns i Kyrkoordning för Svenska kyrkan 2022 med kommentarer och angränsande lagstiftning av Edqvist, Lundqvist Norling, Tronêt och Wikström.

Nominering av församlingsråd

Från och med den 1 januari 2014 ska det i varje församling som ingår i ett pastorat finnas ett församlingsråd som styrelse. Församlingsrådets ledamöter och ersättare ska väljas av kyrkofullmäktige. Inför valet av församlingsråd ska genomföras ett församlingsmöte, eller annat öppet nomineringsmöte, i syfte att säkerställa församlingens inflytande.

Vid ett sådant möte nominerar församlingens röstberättigade medlemmar kandidater till församlingsrådet. Formerna för mötets genomförande har i stor utsträckning lämnats oreglerade. Detta är ett medvetet val i syfte att låta aktörerna på den lokala nivån i stor utsträckning själva välja de former för det praktiska genomförandet som passar just dem.

Detta material är tänkt som en kortfattad checklista över vad man bör tänka på inför nomineringsmötets genomförande. Tyngdpunkten har legat på att lyfta fram i vilken mån formella krav gäller enligt kyrkoordningen, respektive vilka moment som lämnats öppna för valfri utformning. I de öppna frågorna ger kyrkokansliet förslag på hur det praktiska genomförandet kan ske. 

Hänvisningar till kyrkoordningen gäller dess lydelse från och med den 1 januari 2021.

Ansvaret för nomineringsmötets genomförande

Enligt 4 kap. 23 § kyrkoordningen ansvarar kyrkorådet för att ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte hålls som säkerställer församlingens inflytande inför val av ett församlingsråd. Om det sker en ändring i den lokala strukturen som innebär att ett nytt pastorat bildas eller ett befintligt pastorat ändras och interimsdelegerade har valts, ska i stället interimsstyrelsen ansvara för att mötet hålls. 

Det är alltså det ordinarie kyrkorådet (eller interimsstyrelsen) – i egenskap av verkställande organ – som har ansvar för att nomineringsmöten hålls inför val i kyrkofullmäktige. I likhet med kyrkofullmäktige har kyrkorådet möjlighet att – i de delar kyrkoordningen inte ger någon tydlig vägledning – besluta om vad som ska gälla för nomineringsmötena inom samtliga pastoratets församlingar och på så sätt uppnå för hela pastoratet likartade och ändamålsenliga lösningar.

Även om kyrkorådet bär ansvar för att genomföra ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte inför val av nytt församlingsråd, är det ytterst kyrkofullmäktige som ska godkänna nomineringsprocessen. Detta innebär således att ett kyrkofullmäktige som anser att kyrkorådet inte genomfört ett nomineringsmöte på ett tillfredsställande sätt, kan välja att inte godta de nomineringar som tagits fram. I en sådan situation är det upp till kyrkofullmäktige att sammanträda för att bestämma hur fullmäktige ska kunna säkerställa ett genomförande av val till församlingsråd. Det är även kyrkofullmäktige som enligt 4 kap. 22 och 25 §§ fortsatt bestämmer antalet ledamöter i församlingsrådet respektive hur lång mandatperioden ska vara.

Även om det är kyrkorådet som ansvarar för att genomföra ett nomineringsmöte, finns det således goda skäl för kyrkorådet att uppmärksamma eventuella önskemål eller åsikter om nomineringsprocessen som kommer från kyrkofullmäktige. I de flesta pastorat torde det dock redan idag finnas goda rutiner för hur ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte ska gå till, varför risken för att kyrkofullmäktige inte skulle godta det sätt varpå kyrkorådet genomfört nomineringsprocessen torde vara ytterst liten. 

Se vidare kyrkostyrelsens skrivelse till kyrkomötet, KsSkr 2021:4.

När ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte ska hållas

Ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte ska alltid hållas inför val av ett nytt församlingsråd.

Detta innebär att för det fall att församlingsrådet har en kortare mandatperiod än fyra år ska ett nomineringsmöte återigen genomföras inför det att kyrkofullmäktige ska välja ett nytt församlingsråd för resterande tid.

Det torde inte föreligga några hinder mot att det inför nomineringsmöten ges delegation till ett församlingsråd avseende nomineringsmötets genomförande.

Kallelsen

Vem kallar? 

Utgångspunkten är att det är kyrkorådet som ansvarar för att kallelser till nomineringsmötet genomförs, eftersom det är detta organ som ansvarar för mötets genomförande om ingen delegation skett; se ovan.

Inom det organ som ansvarar för kallelsen bör det faktiska ansvaret åvila den funktion som framgår av arbetsordningen, alternativt ålderspresidenten.

Hur kallar man? 

Det finns inga särskilda bestämmelser om hur kallelsen ska ske. Klart är dock att församlingens samtliga medlemmar ska ha möjlighet att delta. Kallelsen bör alltså ske på ett sådant sätt att man med hög grad av sannolikhet kan anta att samtliga församlingsmedlemmar har chans att ta del av den. Man kan tänka sig en annons via församlingsblad som delas ut till samtliga hushåll, via en hemsida på internet, via allmänna anslagstavlor inom församlingens område, osv.

Formerna för mötet

I 4 kap. 23 § i kyrkoordningen talas om att det ska hållas ett församlingsmöte eller annat öppet nomineringsmöte som säkerställer församlingens inflytande. Det är inte meningsfullt att försöka skilja dessa mötesbegrepp åt. I båda fallen handlar det om att det ska vara ett öppet möte där de röstberättigade ska nominera kandidater. Med ”öppet” möte avses att församlingens samtliga röstberättigade medlemmar får delta. 

Formerna för mötets genomförande har lämnats oreglerat. Närmast till hands ligger enligt kyrkokansliets mening att utgå från de bestämmelser om mötesordning som gäller för kyrko­fullmäktige och som dessutom är praxis för allt föreningsliv. Alternativt kan det organ som ansvarar för mötets genomförande (se ovan) besluta om särskild ordning för mötets genomförande.

Eftersom samtliga röstberättigade församlingsmedlemmar har rätt att delta i mötet, bör det vid val av möteslokal hållas i minnet att det kan bli ett möte med väldigt många deltagare. Formerna för hur detta ska hanteras har lämnats fritt att hanteras inför varje aktuellt möte. I praktiken torde det och måste det, komma att se mycket olika ut.

Formerna för nomineringen

Vem nominerar? 

Vad som är reglerat i kyrkoordningen är att församlingens röstberättigade medlemmar, vid mötet, ska nominera kandidater till församlingsrådet. Formerna för hur denna nominering ska ske är emellertid inte fastlagda. Av bestämmelsens ordalydelse framgår inte tydligt om det är mötet som sådant som nominerar eller om det kan ske individuella nomineringar. Det är dock kyrkokansliets uppfattning att nomineringen ska beslutas av mötet som sådant.

Antal nominerade  

Det är kyrkofullmäktige som enligt 4 kap. 22 § kyrkoordningen bestämmer antalet ledamöter i församlingsrådet. Antalet får inte understiga sex personer (minst fyra ledamöter och två ersättare). Antalet beslutade ledamöter får naturligtvis betydelse för hur många personer som bör nomineras, men det finns inga närmare bestämmelser kring detta. Det är i andra sammanhang vanligt att fler nomineras än vad det finns platser.

Valbarhet 

För kandidaterna till församlingsråden gäller samma valbarhetskriterier som för övriga förtroendevalda i Svenska kyrkan; se kap. 33 kyrkoordningen. Valbarheten är dock inte inskränkt till enbart församlingens medlemmar, utan även en person som är tillhörig någon av pastoratets övriga församlingar kan väljas till ett av pastoratets församlingsråd; se 33 kap. 4 § kyrkoordningen.

Rangordning 

Det finns inga bestämmelser eller förarbetsuttalanden om huruvida kandidaterna ska/bör rangordnas eller inte. Det kan dock vara av värde att använda någon form av rangordning, dels eftersom någon kanske bara vill nomineras som ersättare, dels eftersom de som nominerar kanske vill kunna skilja på dem som nomineras som ordinarie ledamot respektive ersättare. Ett alternativ är därför att numrera platserna, vilket underlättar vid en eventuell votering. 

Mandatperiod 

Enligt 4 kap. 25 § kyrkoordningen ska kyrkofullmäktige besluta för vilken tid församlingsrådsledamöter och ersättare ska väljas. Mandatperioden ska vara högst fyra år och det ska alltid inledas en ny mandatperiod den 1 januari året efter ett valår. Enligt förarbetena bör huvudregeln vara att ledamöterna utses för fyra år. Möjligheten till kortare mandatperiod finns dock. Syftet är att möjliggöra för t.ex. studenter som inte avser att bo kvar på orten i fyra år att ändå kunna åta sig uppdraget. Mandatperioden ska vara densamma för församlingsrådet som helhet, dvs. densamma för samtliga ledamöter och ersättare.

Fyllnadsval

Det är inte är nödvändigt att genomföra ett nytt nomineringsmöte i samband med fyllnadsval. Bestämmelserna om detta förtydligades av kyrkomötet 2020. Det finns dock inget som hindrar att ett nomineringsmöte genomförs för det fall detta bedöms nödvändigt för att exempelvis få fram kandidater till fyllnadsvalet. Så kan till exempel vara fallet om det förflutit lång tid sedan det ”obligatoriska” nomineringsmötet, och kanske särskilt om det är fråga om att vid samma tillfälle förrätta fyllnadsval efter flera ledamöter och/eller ersättare. Vid fyllnadsval torde annars en lämplig ordning vara att underlag från det obligatoriska nomineringsmötet återanvänds och att förnyad kontakt tas med de kandidater som då varit aktuella. Ett sådant förfarande är dock inte ett formellt krav.  

Se vidare kyrkostyrelsens skrivelse till kyrkomötet, KsSkr 2020:4.​

Beslutsfattande

Sedan det konstaterats att det torde vara mötet som sådant som nominerar kandidater, står det klart att mötet behöver fatta vissa beslut. Formerna för beslutsfattandet är oreglerat. Närmast till hands ligger enligt kyrkokansliets mening att utgå från de bestämmelser om beslutfattande som gäller för kyrkofullmäktige och som dessutom är praxis för allt föreningsliv. Detta betyder att vanliga majoritetsbeslut fattas. Man kan också tänka sig att det organ som ansvarar för mötets genomförande, utifrån sitt ansvar utfärdar vissa riktlinjer kring hur nomineringsbeslutet ska fattas. Ett sådant beslut kan t.ex. vara att en beslutsordning motsvarande den som gäller för kyrkofullmäktige ska tillämpas. 

En särkskild fråga gällande beslutsfattandet är hur man kan säkerställa att det endast är röstberättigade mötesdeltagare som deltar i nomineringen. Man kan naturligtvis tänka sig en kontroll mot röstlängden på individnivå, men enligt kyrkokansliets mening bör det kunna räcka att ordföranden innan beslutsfattandet erinrar om vikten av att endast röstberättigade deltar.  

Protokoll 

Det finns inga krav på protokoll från ett församlings- eller nomineringsmöte. Med tanke på att det ska fattas beslut under mötet, samt att mötet i sig är obligatoriskt att genomföra, finns dock goda skäl att dokumentera mötet genom att upprätta ett protokoll. Om det, vilket kyrkokansliet rekommenderar, förs protokoll, bör kyrkoordningens bestämmelser om protokollföring tillämpas; jfr. ÖN 46/2001.

Överklagande 

De beslut som ett församlings- eller nomineringsmöte fattar kan inte bli föremål för besluts­prövning; se 57 kap. 8 § femte stycket p. 3 i kyrkoordningen.

Exempel på genomförande

Av uppgifter som inhämtats rörande det pratiska genomförandet av aktuella församlings- eller nomineringsmöten har framkommit exempel på att:   

  • En valberedning utses av det nyvalda kyrkofullmäktige. Valberedningen går efter för­samlings­mötena igenom alla kandidater som föreslagits och lämnar sedan förslag på vilka som ska sitta i respektive församlingsråd till fullmäktige som sedan beslutar. ​
  • Man använder sig av en förnomineringsprocess en tid innan nominerings­mötet. För­nomineringen sker genom att de röst­berättigade medlemmarna skickar in före­slagna kandidater via en förtryckt blankett. Under det öppna nomineringsmötet kommer sedan församlingen överens om ett gemensamt förslag.
  • Mötena är planerade att hållas i församlingshem/gårdar.

Verktyg för beräkning av indirekta val

Här finns ett verktyg som har tagits fram för att hjälpa valberedningar och andra som ska förbereda de indirekta valen till exempelvis kyrkoråd, församlingsråd och valnämnder.