Hur skapar vi ett område fritt från våld?

Vad är våld? Hur ska vi arbeta våldspreventivt? Är trygghetsfrämjande insatser alltid också våldspreventiva? Vilka insatser behöver vi göra? Vilka är rätt och effektiva? Detta är frågor som ”Borås fritt från våld” jobbar för utifrån olika verktyg och principer.

Sedan 7,5 år tillbaka har Borås stad jobbat för ”Borås fritt från våld”.  Ett våldspreventivt arbete i kommunen som sedan ett år tillbaka också fokuserar på hur just områden kan jobba för våldsprevention. Visionen är att ”alla som växer upp i Borås ska mötas av samma budskap när det gäller våld oavsett vem de möter” i skolan, föreningar, och inom idrotten, säger Moa Andersson, utvecklingsledare på fritids- och folkhälsoförvaltningen, Borås Stad.

Bilden ovan visar tre personer, en person som utsätts för våld, en person som utövar våld samt en åskådare. Åskådare kan ta en passiv roll vid våldsutövande, eller en aktiv roll för att försöka avbryta pågående våld. Detta är något som går att öva och det finns olika strategier och går att arbeta systematiskt kring våldsprevention. 
källa: https://www.boras.se/upplevaochgora/kvalitetresultatochjamforelse/utvecklingsarbetenochprojekt/borasfrittfranvald.4.5b67f28d1584e5b72784e59.html

VAD ÄR VÅLD?
Under workshopen får vi både lära oss mer om principer kring våld, och testa på metoder. Vi checkar in för att gruppen ska värma upp i sitt deltagande, känna sig trygga och ha presenterat sig för varandra. Därefter ser vi på filmen ”En film om hur vi kan förebygga våld” för en gemensam grund kring vad våld är och hur lindrigt och grovt våld hänger ihop. 
 - Riskerna med lindrigt våld är att det normaliseras, och är något vi vänjer oss vid. Därför behöver vi öva på hur vi kan reagera på sånt som är lindrigt våld. Lindrigt våld möjliggör grovt våld, därför behöver vi verktyg för att vara aktiva åskådare, berättar Stina Graad, ungdomssamordnare på fritids- och folkhälsoförvaltningen, Borås Stad.

Bilden ovan: Våldstriangeln visar hur lindrigt våld och grovt våld hänger ihop, där lindrigt våld bidrar till normer om våld. Lindrigt våld är också ofta mer förekommande. Källa: https://www.boras.se/upplevaochgora/kvalitetresultatochjamforelse/utvecklingsarbetenochprojekt/borasfrittfranvald/treforandringsprincipermotvald.4.757333ff166e48f9d60f0a46.html 

KÖNSNORMER
Negativa könsnormer kan vara förväntningar på män och killar att vara macho. Detta innebär bland annat en förväntan om att män ska ”tåla” våld medan kvinnor inte ska göra det. Kvinnor och män ska enligt dessa normer vara varandras motpoler, och bidrar bland annat till oro för män att inte uppfylla normen med förväntningar på hur en man ”är”. Vi behöver därför visa och ser flera sätt att vara kille på. 

Bilden ovan är från en seriekampanj som ”En kommun fri från våld” släppte våren 2019. Serien är skapad av Rebecca Karlsson och visar hur destruktiva könsnormer skadar och sätter förväntningar på killar om hur de ska vara. Källa: boras.se/upplevaochgora/kvalitetresultatochjamforelse/utvecklingsarbetenochprojekt/borasfrittfranvald/treforandringsprincipermotvald.4.757333ff166e48f9d60f0a46.html    

AKTIV ÅSKÅDARE
- Vi vill få hela samhället att agera, berättar Stina och Moa.
Att vara aktiva åskådare vid lindrigt våld och under lindrigt våld med olika strategier kunna avbryta pågående våld, ex genom avledning. Men även efteråt, kan vi vara aktiva åskådare om vi stöttar den utsatta, det kan vara att finnas tillgänglig för att prata eller stötta hen att anmäla våldsbrott.

FÖRÄNDRING TAR TID
Förändring tar tid, och därför arbetar Borås fritt från våld systematiskt med förändring av beteenden kopplat till våld. För att förändra beteenden behöver vi förändra attityder till våld. För att ändra attityder arbetar de med att öka kunskapen om våld såsom kopplingen mellan lindrigt och grovt våld. Bland annat arbetar Borås med våldspreventionsmatrisen för att kunna inventera, planera och följa upp insatsers effekt. Matrisen är en modell för att systematisera arbetet och har målet att maximera trygghet, delaktighet inkludering och icke-diskriminering. Samtidigt är matrisen en process i sig, för att tydliggöra ”Vilka insatser behöver vi göra?” i det specifika området. 

Under workshopen får vi testa på en enklare variant ”värsta/Sämsta” där deltagarna inventerar hur det skulle se ut att skapa det mest otrygga området. 
- Ibland är det lättare att vara konkret när vi ska skapa det ”värsta” området, berättar Stina. 
Efter att gruppen jobbat med frågan, går vi över till hur skapar vi det mest trygga området? Plötsligt är det betydligt fler ord vi använder oss av för att beskriva detta. Med hjälp av matrisen och inventering av vad som redan görs som är trygghetsfrämjande och våldspreventivt går det att välja vilka delar att fokusera på. 
-Många saker görs redan bra och kan göras ännu bättre, säger Moa. 
Med hjälp av ett systematiskt arbete kan också samverkan, vem som gör vad och förståelse för olika aktörers uppdrag förbättras. Att fylla i en matris tar ca 1,5h och 4-5 gånger. 

Text: Lina Alsterlund, Sensus