Boken bidrar med handfasta tips för tillitsskapande och öppna samtal om potentiellt svåra ämnen, till exempel genom att prata utifrån bilder som är särskilt framtagna för bokens olika teman.Handboken är uppdelad i åtta teman. De fyra första fokuserar på samtal och reflektion om vad föräldrarna har med sig och vad du som personal eller föreningsaktiv har med dig in i mötet:
Alla föräldrar har rätt till stöd
Föräldraskap, migration och identitet
Kulturell medvetenhet
Normer om tillit och välfärdsstat
Bokens andra hälft tar upp viktiga delar i ett tillitsstärkande och våldsförebyggande arbete. Det är också områden som både föräldrar och personal efterfrågat mer vägledning och kunskap kring:
Barns rättigheter
Roller i familjen
Våld i nära relationer
Hedersrelaterat våld och förtryck
Innehållet baseras på erfarenheter från kursen Förälder i nytt land som Integrationscentrum håller. De teman som ingår i handboken har också utvecklats tillsammans med personer som alla arbetar med, eller på olika sätt engagerar sig i det tillitsstärkande och/eller våldsförebyggande arbetet; fokusgrupper med föräldrar, tjänstepersoner, forskare samt aktiva i civilsamhället.
Materialet har nu har testats och utvärderats av projektets pilotgrupper samt att den reviderats av IOMs (International Organization for Migration) expertgrupp."
Handbok till hjälp i samtal med föräldrar
En av de pilotgrupper som arbetat med materialet Prata med föräldrar finns i Tynnereds församling där diakon Marie-Louise Marek har prövat det tillsammans med andra diakoner och församlingsanställda i Göteborg. På Framtiden bor hos oss-konferensen delar hon med sig av erfarenheter från tiden som pilotgrupp och låter oss som deltar i workshopen få pröva några av övningarna och tänka tillsammans.
En del av samtalet kretsar kring vad församlingspersonal upplever vara svårt i mötet med föräldrar som är nya i det svenska samhället. Någon delar en erfarenhet om att informera föräldrar om att man som personal i kyrkan har anmälningsplikt, och hur det istället för att skapa tillit snarare ökar misstänksamhet, oro och stress. Någon annan berättar om hur svårt det kan vara att integreras i ett samhälle där många som är födda här inte själva vet vad svensk kultur är.
Utifrån det fortsätter samtalet med funderingar kring kulturell medvetenhet och förutsättningar för interkultur – att mötas över kulturgränserna. Självkännedom, nyfikenhet, acceptans över att alla inte är som jag, välvilja och erfarenhet listas som viktiga komponenter för goda möten.
För varje tema i Prata med föräldrar-materialet finns en kunskapsdel, en reflektionsdel och en del som kallas ”vrid och vänd”. Det finns också enkla och tydliga bilder att använda som stöd och konkreta tips för samtal. Som exempel nämner Marie-Louise tipset att använda öppna och nyfikna frågor för att komma vidare i samtalen och kunna nå djupare.
Även om det som delas i gruppen delvis rör svårigheter i möten med föräldrar så är det en påtaglig känsla av framåtanda, hopp och möjligheter som präglar mycket av samtalet bland dem som samlats för ta del av materialet Prata med föräldrar. Att få tänka tillsammans med andra som har liknande erfarenheter av församlingsarbete är fruktbart och meningsfullt.