Svenska kyrkans cirka 1 800 geografiska församlingar täcker hela landet. Församlingen har lokal självstyrelse men är samtidigt en del av ett stift och av Svenska kyrkan som trossamfund. För varje församling finns ett kyrkoråd som är församlingens styrelse och en kyrkoherde med ansvar för ledning, samordning och tillsyn. Församlingen styrs av kyrkofullmäktige, som väljs av de kyrkotillhöriga församlingsborna vart fjärde år.
Svenska kyrkan är både en demokratisk folkkyrka och en episkopal kyrka, dvs att den leds av biskopar. Demokratin kommer till uttryck i att medlemmarna väljer förtroendevalda till styrelseuppdrag. Den episkopala delen uttrycks genom att vi har biskopar, präster och diakoner som vigs och ansvarar för att läran följs och att verksamheten leds på ett bra sätt.
Svenska kyrkan är indelad i tre nivåer. Central nivå där Kyrkans hus i Uppsala är spindeln i nätet, stiftsnivån, samt den lokala nivån där församlingen utgör grunden.
Centralt fattas beslut av Kyrkomötet som är Svenska kyrkans högst beslutande organ. På stiftsnivå fattas besluten av stiftsfullmäktige och Domkapitlet och verksamheten leds av biskopen. På församlingsnivå fattas beslut av kyrkofullmäktige och kyrkoråd och verksamheten leds av kyrkoherden. Församlingen är arbetsgivare åt alla anställda och har stort självbestämmande, så länge man följer kyrkoordningen som reglerar lärans och organisationens ramar. Biskopen ansvarar för att präster och diakoner följer de vigningslöften man avgivit.