Gravrätt

Rätten till en gravplats

Oavsett vilken tro man har och vilket samfund man tillhör har alla rätt till en gravplats på någon av våra kyrkogårdar. Det är Svenska Kyrkan som är huvudman för begravningsverksamheten i Sverige, och därmed skyldig att se till att det finns tillräckligt med begravningsplatser i församlingen. Enda undantagen är Stockholm och Tranås, där kommunen är huvudman.

Vad är gravrätt?

En gravrätt innebär att den avlidne har rätt till en gravplats i 25 år räknat från datumet för gravsättningen. Platsen är kostnadsfri eftersom den bekostas av den begravningsavgift vi alla betalar. När de 25 åren har löpt ut kan gravrättsinnehavaren förlänga gravrätten i ytterligare 25 år, men denna gång mot en avgift.

Skulle gravsättning ske av någon som avlider senare, t.ex. en make eller maka, i samma grav, så gäller gravrätten i 25 år från detta datum.

Vem kan vara gravrättsinnehavare?

En eller flera personer kan vara gravrättsinnehavare. Det är dödsboet som utser vem som ska ha uppdraget, och det måste göras inom sex månader efter dödsfallet. Samtliga dödsbodelägare måste vara överens. Dödsboet är dessutom skyldig att anmäla om det inte är någon som vill vara gravrättsinnehavare.

Endast någon som är släkt med den avlidne eller är närstående på annat sätt kan bli gravrättsinnehavare.

Vad händer när gravrätten upphör?

Om gravrätten inte förnyas efter gravrättstiden återgår gravplatsen till huvudmannen för begravningsverksamheten, som beslutar vilka åtgärder som eventuellt ska vidtas. Gravplatsen kan därmed nyttjas för ny gravsättning.