Allhelgonakyrkan

Allhelgonakyrkan, som invigdes Alla helgons dag (5/11) 1944 kom att ersätta det tidigare gruvkapellet. Gruvkapellet, som då var i dåligt skick hade blivit för litet och låg ocentralt. LKAB bekostade bygget av den nya kyrkan, som ritats av Hakon Ahlberg.

Allhelgonakyrkan byggdes mitt i det dåvarande samhället och kom att stå där fram till 1974 då en flytt blev nödvändig till följd av gruvans utbredning. Kyrkan hade hamnat inom rasriskområdet.

Efter nio månader av flytt och byggande återinvigdes kyrkan 22 december 1974.

Kyrkan är en stenkyrka med tak av spån. Interiören med innertak och bänkar av trä ger ett varmt och ombonat intryck. I taket kan man se vackra målningar föreställande livets träd i paradiset, vinrankor, som symbol för Kristus (Jmf Joh 15:1) och rosor som symbol för jungfru Maria (Jmf SvPs 113)

Altaret är uthugget och uppbyggt av svartmalm från Hermelinsgruvan, av stenhuggare Adolf Larsson, ursprungligen från Uddevalla.

Altartavlan med den tronande Kristus omgiven av apostlarna är tillsammans med triumfkrucifixet verk av två norrmän som under kriget levde i landsflykt; domkyrkoarkitekt Helge Tiis och skulptören Odd Hilt. Altartavlan och krucifixet har skurits av bildhuggaren O Thunholm och målats av konservatorn Alfred Nilsson.

Framme i koret finns tre stora glasfönster som komponerats av Einar Forseth. Fönstrens ovandel visar i tur och ordning Jesu födelse och liv, passionshistorien, uppståndelsen och himmelsfärden.

Fönstren delas med tre medaljonger med porträtt föreställande Pehr Högstöm, Lars Levi Laestadius, Johan Raatamaa. Fönstrens nedre del visar bygdens historia med samerna, nybyggarna och gruvbrytningen.

Klocktornet av trä och spån rymmer två klockor. En större med inskriptionen: "Gjuten i ofredsår, Fridsbud bringar min malm" samt en mindre med ”Soli Deo Gloria”