Rapport från ”Göra skillnad”- konferensen i Uppsala den 12–13 oktober 2024.
Denna helg samlades omkring 800 deltagare till Uppsala Konsert och Kongress för att uppmärksamma att ACT eller dess tidigare motsvarighet firade 150 års jubileum. Det var 1874 som Svenska Kyrkans Mission började sin verksamhet. Detta var den tredje ”Göra skillnad” konferensen. De tidigare hölls 2019 och 2022.
Under konferensen fick deltagarna information om det arbetet son bedrivits sedan starten 1874. Naturligtvis blev det även information om det arbete som bedrivs idag och men också om det vad som krävs för framtiden.
Från Gävle församling deltog representanter från den internationella gruppen. Vi var där för att bli inspirerande av andras arbete och få konkreta tips på vad som kan och behöver göras. På denna konferens var också representanter för systerkyrkor och samarbetspartners inbjudna.
Konferensen började med presentation av de helgens konferencierer, gemensam sång och bön. Sången heter Göra skillnad och är skriven av Sven Hillert (text) och Leif Nahnfeldt (musik).
En hälsning från kronprinsessan Viktoria visades som en videosnutt och psalm 793 Ett enat folk på väg sjöngs gemensamt. Det hördes att det vara vana kyrkobesökare som var på plats. Man sjöng av hjärtans lust. Vid detta tillfälle lade man även fast målet för konferensen när den gäller insamling. Målet var 150 000 kronor.
Ärkebiskop Martin Modeus höll att anförande på temat Vi lever i mission …. Ett sätt att vara kyrka. Han menade att allt hör samman. Det internationella arbete ska inte vara något vid sidan om. Att bedriva mission är att stå nära Jesus. Gud vill göra skillnad med oss. Guds mission är en kosmisk väg som avser hela Skapelsen. Han kallade det för hoppets arkitektur – gemenskap i ord och handling.
Sen var det dags för kaffe och smörgås och möjlighet till samtal med andra konferensbesökare.
Vi fick ta del av ett panelsamtal från scenen som handlade om det som bedrivits under 150 år. Vilka har varit drivkrafterna och vad har varit framgångsrikt? I samtalet deltog Gävle församlings tidigare kyrkoherde Karin Sarja.
Under helgen fanns möjlighet att delta i olika seminarier. Det första för min del handlade om klimatomställning – en annan värld är möjlig!
Där diskuterades klimaträttvisa. Följande korta meningar ger en bild av vad som avhandlades:
- Rika länder måste steppa upp.
- Förändringar måste ske även hos oss; inte bara i Filippinerna eller något annat land.
- Ett tecken i tiden; försäkringsbolag ställer krav på Gävle kommun för översvämningarna 2022.
- Skuld och skam; vi har så klart överkonsumerat. Kristen tro ger oss ett verktyg nämligen förlåtelse.
- Gudstjänsten och dess liturgi; Kyrie eleison. Vi borde stanna upp. Kyriet är ett rop på hjälp. Du sitter inte ensam i gudstjänsten. Vi får gråta tillsammans och vi får agera tillsammans. Det är viktigt med individperspektiv med det blir kraft när vi går tillsammans, en kollektiv kraft.
- Alla politiska partier måste prioritera denna fråga.
- Skogsutredningen; vad säger vi om den?
- Omställning; vänd om (omvändelse)
- Andlig hållbarhet.
Dagens sista programpunkt var festmiddagen. Stor eloge till arrangörerna som fixade varm mat till samtliga 800 sittande. Under kvällen var det dessutom utdelning av utmärkelse Årets changemaker. Priset gick till Helsingborgs församling. De har bland annat avsatt 1 % av församlingens budget till internationellt arbete.
Dag 2 började med morgonmässa.
Sen var det återigen ett scensamtal: Mission (im)possible? Den världsvida kyrkan bortom 2024 – en relevant och modig kyrka i utveckling
I samtalet deltog Dr Kenneth Mtata, präst och programdirektör vid Kyrkornas världsråd, Sally Azar, präst i Evangeliska lutherska kyrkan i Jordanien och Det heliga landet, samt Christian Samraj, biskop i The Tamil Evangelical Lutheran Church. Samtalet var på engelska och tolkades till svenska. Guds mission? Vad betyder det för oss? Man använde begreppen giving och receiving, ge och få.
Varför diskuteras vi detta idag? Vi lever i en annorlunda värld, Avgörande faktorer är makt, klimat, överenskommelser och ömsesidighet i tanke, ord och handling.
Hur kan vi lära av tidigare misstag? Vi vill att alla människor ska ha ett rikare liv. De lokala människorna är experter på vad som behövs. De har erfarenheterna. De vet hur man skapar hållbarhet och långsiktighet, men då måste de få vara med i processen.
Nu var det återigen dags för kaffe innan seminarium 2 och 3 startade.
För min del handlade seminariet nummer 2 om sång. Det leddes av Leif Nahnfeldt. Det var sånger med anknytning till situationen i världen. Fullsatt seminariesal och bra drag. Jag upplevde seminariet som en gudstjänst utan predikan. Mycket inspirerande!
Seminariet nummer 3 handlade om att få fler engagerade i internationella frågor. Hur många är på olika sätt engagerade i dessa frågor idag inom svenska kyrkan? Ungefär 300 000 personer. Hur många vill hjälpa till? Undersökningar tyder på 700 000 personer. Hur kommer vi i kontakt med dem? Finns det trösklar att övervinna? Vi diskuterade i mindre grupper och till sist blev det en sammanfattning.
- Bort från alla stuprör. Allt hänger ihop.
- Skapa nya mötesplatser.
- Hitta nya sätt för engagemang på hemmaplan. Ta del av vad andra gör.
- Unga vill, unga kan, unga vill väl. Ta tillvara på den kraften.
- Våga fråga – säg inte nej å andras vägnar.
Sen dags för gemensam lunch!
Efter lunchen blev det ett avslutade anförande i UKK av Erik Lysén. internationell chef Act Svenska kyrkan. Han talade på temat Vart är vi på väg? Ett samtal om Act Svenska kyrkans framtid och utmaningar. Han lyfte fram några punkter:
- Stanna kvar i korset. Det kan vara lättare att gå förbi än att stanna.
- Vår tro får inte stanna vid nationsgränserna.
- Mission idag = ekumenik.
- Vänskap, mycket viktigt i vår tid.
- Vi är ingen fattig kyrka. 1 % borde sättas av på alla nivåer.
Hela konferensen avslutades med en sändningsmässa i Uppsala domkyrka. Mycket medryckande sång fick sjunga till och lyssna till men också många viktiga budskap.
För min egen del var det andra Göra skillnad träffen. Jag upplevde det som mycket värdefullt för dels min egen del men framför allt att på plats känna av det engagemang som strömmade emot oss från alla deltagare och medverkande.