En kulturhistorisk inventering av våra kyrkogårdar genomfördes 1993. Resultatet är dokumenterat i en rapport för varje kyrkogård med historik om församlingar, kyrkor och kapell till bevarandeförslag för byggnader, gravar, gravområden och vegetation.
De kulturhistoriska inventeringarna finns alla samlade på Göteborgs stadsmuseums hemsida: Carlotta - Översikt (goteborgsstadsmuseum.se)
Sök på ” kyrkogårdsrapport” så hittar du dem.
Längre ned på den här sidan hittar du också länkar till bevarande- och utvecklingsplaner (BoU) samt andra dokument inom kultur och historia för våra begravningsplatser.
Av Göteborgs äldsta kyrkogårdar under 1600- och 1700-talen
... är det bara Stampens kyrkogård som lämnat synliga spår i vår tid. Den äldsta kyrkogården, som låg vid nuvarande Kronhusgatan i Västra Nordstaden, användes bara 1624 - 1644. Av denna finns idag inga lämningar ovan jord.
De två efterföljande kyrkogårdarna, som anlades i mitten av 1600-talet, var placerade i anslutning till Gustavi domkyrka respektive Christinæ kyrka. Under tidigt 1800-tal fram till mitten av 1800-talet tillverkade stenhuggarna i Sverige hantverksmässigt det relativt lilla antalet gravvårdar som behövdes, då det stora antalet vårdar vanligtvis var av trä. Stenvårdarna från denna tid är utformade till stor del som ett arv från trävårdarna.
Utseendet härrör sig troligen från "dödsbrädan", på vilken den döde lades för att bäras till kyrkogården. Exempel på denna gravvårdstyp finns på Stampens kyrkogård. De består av stående, sparsamt dekorerade och ofta tunna gravvårdar av röd eller grå kalksten.
Från 1850-talet fram till 1890-talet
... växte stenindustrin i Sverige och en stor variationsrikedom beträffande gravvårdstyper och material utvecklades. Maskinell tillverkning blev vanligt. Samtidigt utvecklades gjuteriverksamheten och började komma till användning som dekorationsmaterial ute på kyrkogårdarna som staket, inskriptionsplattor och rena gjutjärnsvårdar i form av kors eller liknande.
Det tidiga 1900-talets gravvårdar
... präglades av jugendstil. Höga svarta polerade obelisker står sida vid sida med mycket höga stenar av grovhuggen granit. Lägre kraftiga vårdar av granit med ram samt i en del fall lock över hela gravytan kännetecknar denna tid.
Gravkonsten fick en förändrad inriktning i början av 1920-talet
Då utkom boken "Kyrkogårdskonst". Gravstenarna utformades i en funktionalistisk stil. Efter andra världskriget utvecklades en ny gravvårdstyp - låga breda gravvårdar mest i granit med smäckra stenramar.
För mer information - kontakta oss
via vår växel, 031-731 80 80.
gbg.begravningssamfallighet@svenskakyrkan.se
