Ekeby kyrka

Omkring 150 år fick träkyrkan tjänstgöra innan den ersattes av den nuvarande stenkyrkan. Kyrkan fick den normala rektangulära formen med prästernas kor och menighetens långhus. Gränsen mellan dessa delar markerades med en triumfbåge. Kyrkan är till större delen uppförd i gråsten, men gavelrösena är i tegel och murarna putsade.

Valven, vilka uppfördes samtidigt med resten av kyrkan, är rikligt försedda med takmålningar med drag av tidig renässans, troligen utförda cirka 1515-1525. Interiören i övrigt är senmedeltida. Under 1700-talet vidgades fönstren och samtidigt kalkades målningarna över.

Den senaste stora renoveringen ägde rum 1927, då bland annat kalkmålningarna framtogs efter att ha varit dolda under vitlimning sedan 1700-talet. Vidare installerades elektrisk värme. Arbetet leddes av konstnären J Österlund som också utförde alla restaureringsarbeten.

Den senaste utvändiga restaureringen ägde rum år 1966.

Av kyrkans medeltida inredning och inventarier finns numera, frånsett dopfunten, ingenting kvar i kyrkan.  Församlingen beslöt nämligen på en sockenstämma år 1888 att sälja de medeltida skulpturer som då fanns till Statens historiska museum.

År 1717 införskaffades den nuvarande altartavlan. Den är förmodligen gjord av någon av Stockholms mera framstående skulptörer.  Altarrundeln är gjord 1927, varvid delar av en äldre altarrundel, tillverkad år 1730 av snickaren Sandberg från Uppsala och målad år 1738, kom till användning.

Dopfunten av kalksten kan dateras till tiden omkring 1250-1280 och härstammar således från den gamla träkyrkans tid. Dopfatet, av mässing, är skänkt år 1927 av fröken Klara Käck. Orgelfasaden tillkom år 1841 medan själva verket är byggt år 1922 av Furtwängler&Hammer i Hannover.

Kyrkan är fattig på äldre textilier men det finns ett antependium, ursprungligen ett bårtäcke eller en päll med rika applikationsbroderier och tillverkades år 1646 för friherre Per Sparre och hans maka Kristina Ryning.

Högt belägen i förhållande till kyrkan står klockstapeln som har två klockor. Storklockan är från 1770 och lillklockan från 1869.