Jag ville gärna att Pennie-Li skulle döpas

Pennie-Li föddes den 8 augusti och döptes ett halvår senare, den 28 januari. Båda datumen är flaggdagar. 
– En rolig tillfällighet, säger Kristina. 
Hon har bott länge och trivs i Johanneberg.

– Jag gillar blandningen av singlar, familjer, studenter och äldre, det blir inte så homogent.

– Att bo i stan med barn har bara varit en positiv upplevelse. Det finns väldigt mycket för barn här. Vi har nära till Valhallabadet, Stadsbiblioteket, Världskulturmuséet ... och Liseberg! Det blir många promenader där och så finns kaniner att krama. Pennie älskar dem. 
Följdes till rytmiken 

När Pennie-Li föddes hade inga föräldragrupper kommit igång efter corona. 
– Jag träffade en mamma på BVC och vi började ses. Bland annat följdes vi till rytmiken i Johannebergskyrkan. 
– Det var mycket folk och Pennie gillade det verkligen. Jag ser att hon känner igen vissa sånger och rörelserna därifrån. Caroline, som leder är helt fantastisk på att få med barnen. Jag har vänner med äldre barn som åkt från Lerum och Munkebäck för att vara med.
 – Det är ingen kostnad och ingen anmälan, vilket gör det enkelt. Sen är det trevligt att fika och träffa andra föräldrar.

En personlig ceremoni

– Jag ville gärna att Pennie skulle döpas, det var viktigt med en ceremoni för att fira henne, berättar Kristina. För Stefans del kunde vi haft namngivning, men vi är båda döpta och det är en fin tradition. Det ger ju också möjlighet att samla vänner och familj, vi var cirka 70 personer. 
– Jag googlade efter information på nätet, ringde församlingen och vi bokade dag och tid för dopet. Sen hade vi ett dopsamtal med prästen där vi fick välja texter, böner och psalmer. Det blev Du vet väl om att du är värdefull och Måne och sol, den sjöng jag på kyrkans barntimmar hemma i Floda när jag var liten. 
Pennie-Li har två faddrar, varsin nära vän till Kristina och Stefan. 
– Vi ser gärna att vi träffas och att de får ett band till Pennie. 
– Vi hade dopet i Johannebergskyrkan, med Lars Widén som var inlånad präst.  Kyrkan är ju väldigt stor, men han bad oss alla komma fram och stå runt dopfunten. Det var jättefint, det blev så avslappnat och personligt. Flera av gästerna kommenterade det efteråt. 
– Vi lånade församlingshemmet för dopkalas och bjöd på smörgåstårta, kaffe och tårta. Jag hade fixat några barnbord med leksaker och så hade vi en tipsrunda.  Jag gillar att ordna fester och kalas, säger Kristina leende. Hon var mån om att dopet skulle vara personligt. 
– Det blev det verkligen. Pennies äldre halvsyskon läste bönerna, det blev en personlig ceremoni med en lättsam präst. Dessutom döptes hon i samma dopklänning som jag. Tillsammans med Carro, en av faddrarna, sjöng Kristina också Lilla barn. 
– En låt av Sarek, med väldigt fin text. 

När artikeln skrivs är Pennie 1,5 år och ska börja inskolningen på förskolan. 
Kristina är vd i sitt eget företag och Stefan är kock med egen restaurang.  I vinter blir det skidåkning för familjen, mammas stora intresse. 
– Jag hoppas ju att hon ska börja gilla det, men vi har pratat om att hon får välja intressen själv. Jag vill ju även ge henne sång och musik, det är så glädjefyllt. 
– Idag är samhället så individuellt. Det är bra med olika intressen, att lära sig samarbeta med andra, visa människor respekt. Även när det gäller tro får Pennie-Li välja själv. 
– Vi är båda med i Svenska kyrkan. När det gäller tro får hon själv avgöra hur hon vill ha det när hon blir äldre.

– Jag har sett i kyrkan att det hänger några doplöv där. Vi ska få en inbjudan till fest för de som har döpts. Vi har även varit på luciafest. Jag är väldigt tacksam för kyrkan och andra som ordnar så mycket för våra barn. Man får prova på, vara öppen och nyfiken! 

Text: Cecilia Sundström 
Foto: John Eliasson