Det kyrkliga kulturarvet sträcker sig långt tillbaka i tiden. I Göteborgs stift finns föremål som är nästa tusen år gamla. Anders Frid är antikvarie på Göteborgs stiftskansli, och hans arbete går ut på att hålla det arvet vid liv. En stor del av jobbet går ut på att besöka församlingar, se till att deras föremål finns på plats och ge råd om hur de kan förvaras och hanteras . Ibland hjälper Anders till med att upprätta nya inventarieförteckningar i kyrkorna.
– Vi arbetar både med klassiska kyrkliga föremål, som gamla nattvardskärl och kyrkliga textilier, men också andra föremål i kyrkorummet, till exempel minnesmärken av någon adelsman, gamla böcker och liknande.
Antikvariernas uppdrag är att bedöma vad av detta som är kulturhistoriskt värdefullt. Faktorer som spelar in är bland annat ålder, konstnärligt utförande eller om föremålet berättar något speciellt om platsen där det finns.
– Det är väldigt speciellt att få arbeta med aktivt kulturarv, med föremål som fortfarande används, säger Anders. Även om jag sett många föremål nu så är ingen kyrka riktigt den andra lik. Man hittar alltid något som väcker ens intresse lite extra.
Något av det som motiverar Anders mest är att träffa de människor som vanligen hanterar föremålen på plats i kyrkorna. När han besöker en församling arbetar han ofta tillsammans med deras förtroendevalda inventarieansvariga, som har ansvar för att se efter föremålen till vardags.
– Jag träffar ofta engagerade inventarieansvariga som brinner för sin kyrka. Ibland finns mycket annat på bordet i församlingen, och det är svårt att prioritera inventarierna. När vi från stiftet kommer ut till församlingen kan vi ge deras ord lite extra skjuts, de får de en extra chans att bli lyssnade på, och intresset för deras frågor ökar. Ibland kan man tydligt se att man väcker ett intresse och en stolthet för församlingens egen historia och föremål. Det är väldigt häftigt!
En speciell förutsättning för att arbeta med just Svenska kyrkans föremål är att många är ovanligt gamla. Anders berättar att i kyrkliga sammanhang är även föremål från 1800-talet relativt moderna:
– Vi har medeltida dopfuntar, kalkar och patéer som har funnits på samma plats i 700–800 år. När Gustav Vasa kom in i bilden var de här föremålen redan 200 år gamla. Dessutom håller många föremål, gamla som nya, en otroligt hög konstnärlig kvalitet. Det är en ynnest att få arbeta med inventarierna och känna historiens vingslag.
Anders började på Göteborgs stift som praktikant 2015, och har tidigare arbetat som kyrkvaktmästare. Vid det här laget har han alltså arbetat med väldigt många föremål. Han säger att det vore lite som att välja mellan sina barn att utse en favorit – men han har ändå en särskild förkärlek för kyrkliga textilier:
– Det föremål jag alltid återkommer till är ett antependium med pelikaner som finns i Johannebergskyrkan i Göteborg. Pelikanen är en kristen symbol jag är intresserad av. Enligt myten offrar den sig för sina ungar och används som symbol för Jesus och hans uppoffring. Det här antependiet är gjort av textilkonstnären Sofia Widén 1940 och jag tycker att man blir helt tagen av det.
Anders berättar att antependiet också illustrerar tid det skapades i. Han ser spår av 1800-talets konstnärliga traditioner i användningen av metalltrådar, men också att stilen är på väg in i något friare och mer abstrakt, som blev gällande under 40- och 50-talen. Det är tydligt att Anders sitter på mycket kunskap och fascineras av att lära sig mer om de saker han jobbar med. Det han forskar fram läggs med i inventarieförteckningar och lever vidare tillsammans med föremålen.
– Jag gillar att göra lite detektivarbete. Ibland kan man hitta något som varken jag eller församlingen visste innan, att något föremål är mycket äldre än man trott till exempel. Jag lär mig något nytt nästan varje dag, avslutar han.
Text: Frida Blomqvist
Foto: Linda Petersson