Närbild på en kräkla.
Foto: Magnus Aronson /Ikon

Andreas Johannis Prytz

1590-1655, superintendent 1629-47.

Prytz (1629-47) var hovpredikant och professor i vältalighet, men ”lågmäld och blygaktig” till sinnes. Under Prytz tid inrättades ett domkapitel, han fick fullmakt att ordinera präster och 1633 invigde han Gustavi kyrka. 1646 kom Halland att helt och hållet vara under hans superintendentia.

Hovpredikanten Andreas Prytz var prästson, född i Arboga. Han var 1621-22 professor i vältalighet i Uppsala och 1623-27 rektor vid Linköpings skola. I Göteborg undanbad han sig kallelse till Pastor Primarius, men återvände 1647 som biskop till Linköping, där han också är begraven.

Superintendentens ställning förbättrades när Prytz 1630 kunde flytta in i ett nödtorftigt reparerat borgarhus, och 1631 fick fullmakt att ordinera präster. Först mot slutet av 1620-talet kan vi med säkerhet tala om ett domkapitel, troligen med superintendenten och några betrodda kyrkoherdar. Någon skolrektor fanns inte förrän 1630, då även han torde ha ingått i kapitlet (Gärtner). Vid Larsmässotid 1633 förrättade Prytz invigningen av Gustavi kyrka, och predikade dels om kyrkors rätta bruk, dels om deras rätta invigning.

I Göteborg sökte Prytz motverka tyskarnas inflytande, eftersom de tycktes vilja ”flyta över oss svenskar”. Vid riksdagen 1635 beklagade han sig över deras ceremonier. Annars skall Prytz ha varit ”någorlunda lågmält och blygaktig till sinnes eller något klenmodig” (Laurentius Paulinus Gothus). 1629 utfärdade kungen och rådet ett memorial, att superintendenten skulle försöka dra dem ”som fara vilse” till en rätt gudstjänst, dock ”mera med lockande och gode persuasioner än bannande och deras förre religions förvitande”. All aggressivitet borde undvikas – man borde med uthållighet förkunna den evangeliska lärans sanning. Genom övertalning, gott exempel och framhållande av det gemensamma, skulle de reformerta frivilligt bli lutheraner. Det var kungens sätt att ge den behövliga utländska expertisen existensmöjligheter utan att ge avkall på principen att landet skulle ha endast en religion.

I brev 14/1 1646 föreskrev drottning Kristina att ”helt och hållet Halland skall vara under hans Superintendentia – Och skall han draga försorg att Guds saliggörande ord må uti alla församlingar där i Halland bliva rent och klart och oförfalskat predikat” utan ”någon superstition eller mänsklig påfund”. Vidare förmanas superintendenten till” diskretion” emedan den halländska nationen ”är av naturen något sensibel”. Strax innan Prytz lämnade Göteborg, utvidgades också den gamla ”gränseskolan”, d.v.s. trivialskolan, till gymnasium – i försvenskningens tjänst.

Text från ”Porträtt av biskopar i sin tid”, Anders Jarlert (Göteborgs stiftshistoriska sällskap – Tre böcker 1997)