Sedan länge har det dikats mycket i skogen. Blöt mark är inte gynnsamt sett till skogsproduktion, därför har det grävts diken som ska samla upp vattnet och göra marken runtomkring torrare, så att träd kunnat växa upp där. På 1950- och 1960-talen gavs till och med bidrag för den typen av dikning. Mätningar har dock visat att torvmarken som inte ligger under vatten släpper ut väldigt mycket växthusgaser.
– För att hindra att det släpps ut så mycket växthusgaser så ska Skogsstyrelsen sätta igen en del av dikena. Samma diken som man alltså fått bidrag för att gräva en gång i tiden, nu ska man göra tvärtom helt enkelt. De kommer att plugga igen diken så att vattennivån höjs och då gör vattnet att det inte läcker ut gaser, det blir som ett lock, säger Mattias Siljefjord.
Det är regeringen som har gett det här uppdraget till Skogsstyrelsen. Uppdraget sträcker sig över tre år och har 169 miljoner kronor i budget. Under den tiden siktar Skogsstyrelsen på att kunna bidra till återvätning av minst fem tusen hektar mark. I uppdraget ingår att planera, informera och bedriva uppsökande verksamhet för lämplig mark. Det är genom den uppsökande verksamheten som Göteborgs stift involverades i det här.
– Vi har samråd med Skogsstyrelsen med jämna mellanrum och då nämnde de detta projekt. Vår enhetschef Fredrik Tengberg nappade och välkomnande dem till oss, så att de kan se om de hittar några lämpliga områden på vår mark. Det de letar efter är ganska produktiv mark som ändå är torvmark men som har utdikats en gång i tiden, fortsätter Mattias Siljefjord.
En representant för Skogsstyrelsen har varit ute i Göteborgs stifts skogar och hittat områden som de vill återväta och inom kort kommer de att inleda sitt arbete med att plugga igen dikena.
– De kommer troligtvis också att fortsätta leta efter ännu fler områden, än så länge har de bara varit ute på några av våra fastigheter, så det här är ett projekt som pågår.
För Göteborgs stift ligger det här i linje med hur förvaltningen av skogen ska gå till, det handlar inte bara om att producera skog utan även om att se till miljöaspekterna.
– Vi har 25 000 hektar skog som vi förvaltar och vi ska generera resultat till församlingar och pastoraten men i vårt uppdrag ligger också att vi ska sköta miljön. För oss handlar det både om produktion och miljö. Alla våra skogsfastigheter är certifierade enligt FSC och PEFC och de certifieringsorganen har standarder som har jobbats fram ihop med miljörörelser och skogsaktörer och vi följer de standarder som finns, avslutar Mattias Siljefjord.
Text: Daniel Hultenmo
Foto: Mattias Siljefjord