Tillsammans verkar vi för att möjliggöra för människor att på ett demokratiskt och jämlikt sätt kunskapa och bilda sig - såväl enskilt som tillsammans med andra - genom exempelvis konst och musik, studiecirklar, boksamtal, konferenser och föreläsningar. Vi tror på alla människors lust att lära nytt och att det är i möten med andra vi utvecklas. Lärandet begränsas inte till själva kyrkoorganisationen utan omfattar hela samhället, där det också finns mycket som hotar folkbildning och demokrati både i historia och nutid.
Samarbeten med olika aktörer hjälper oss som människor och kyrka att komma ihåg att vi är en kropp bland andra kroppar i skapelsen. Tillsammans gör vi ett arbete som ingen av oss som enskilda parter förmår på egen hand.
Folkbildningens historia
I äldre tider svarade kyrkan för folkundervisningen (1686 års kyrkolag). Vid 1800-talets början kom program för ”folkets” bildning och förädling. När den första folkskolestadgan trädde i kraft (1842) organiserades de första bildningscirklarna och arbetarföreningarna som spreds. Folkbildningen skulle påskynda en social utveckling och verka klassutjämnande. Med 1860-talets samhällsreformer, kommunallagarna och riksdagsordningen blev folkbildningen i än högre grad ett samhällsintresse. Efter andra världskriget kom folkbildningsarbetet att expandera. En kungörelse 1947 fastställde bidragsvillkor och därmed ramarna för lång tid framöver. De stora skolreformerna under 1960-talet (nioårig grundskola och utvidgad gymnasieutbildning) förändrade starkt förutsättningarna för folkbildningen.
Folkbildningen idag
Idag då mycket präglas av effektivitet och mätbarhet bär Svenska kyrkan i Göteborgs stift en genuin idé om lärandemiljö och bildning som bottnar i våra olika identiteter som kyrka respektive studieförbund, folkhögskolor och bibliotek med flera. Tillsammans är det lättare att lyfta blicken, vara starkare och lära av varandra. Vi brukar varandras erfarenheter, kunskaper och ibland även lokaler. Då och då samarbetar vi också vad gäller framtagande av studiematerial och studiehandledningar.
Varför ska vi folkbilda?
Utgångspunkter i kultur, mångfald, rättighetsfrågor och förhållningsätt påminner oss som kyrka om att bredda perspektiven och ständigt aktualisera att vår folkkyrka arbetar med folkbildning som omfattar alla människor och hela samhället. Det hjälper oss att inte lockas att begränsa undervisning i kristen tro till den kyrkliga organisationen.
