Eva Clarängen har jobbat i Bergsjöns församling i tjugo år och lika länge har församlingen haft matutdelning på olika vis. Samarbetspartnerna har ändrats med tiden och formen har skiftat: från först endast caféverksamhet, till att ha en gratisbutik i församlingens lokaler som varje vecka delade ut mat till hundra personer, och till dagens variant med utdelning av matkassar.
– För ungefär fem år sedan hade vi ett stort möte med andra kyrkor i stan och Stadsmissionen, Räddningsmissionen och stadsdelens resursförvaltning. Det har länge funnits ett uppdämt behov av att dela ut mat, men då plötsligt tog det fart! säger Eva.
Ett samarbete inleddes då med både Stadsmissionen och Räddningsmissionen. När pandemin kom våren 2020 så tog Göteborgs Stadsmissions matcentral kontakt med Bergsjöns församling och föreslog att de skulle köra ut färdiga matkassar. I början packades kassarna av volontärer på Matcentralen, men idag sker det hos församlingen. Kassarna anpassas både utifrån antalet personer i familjen som tar emot den och utifrån speciella önskemål eller behov hos familjen.
– Till exempel om det är en muslim som då ska få kyckling och inte fläsk, eller om det är flera barn i familjen så lägger vi i extra bröd och mjölk om vi har det.
I Bergsjön jobbar mellan 10-15 personer med matutdelningen, både timanställd personal och volontärer. Det krävs koordination i lokalen där omkring femtio matkassar på kort tid ska omfördelas i kassar till familjer och ensamstående.
– Denna glädje som blir av att jobba här är en pulserande glädje! Det är ett teamwork! Att det finns en mening med det vi gör och att vi har vår tro som är grunden.
Bergsjön är en öppen kyrka för alla som vill komma dit och människor från alla religioner. Till exempel finns det muslimer såväl som volontärarbetar med matutdelningen, som bland de som tar emot matkassarna.
– I Bergsjön finns runt 100 nationaliteter och 150 språk. Vi lever sida vid sida, och till slut tänker man inte på om det är en muslim eller en kristen man möter. Det finns ett bra citat för detta: vi är en kristen kyrka och just därför hjälper vi alla. Och öppen kyrka är det bästa ord jag vet! säger Eva.
Matutdelningen sker två gånger i veckan, på onsdagar för flyktingar och på torsdagar för människor som har uppehållstillstånd eller kommer från Sverige men som lever på försörjningsstöd eller har ett annat stort behov av maten.
– I somras hade vi hundratals människor som vi delade ut till, men det går inte i längden när det blir så stort och okontrollerat. Nu
får vi varje vecka in mat som ska räcka till
50 matkassar, men kan ofta göra 60 eller 70 påsar av det, säger Eva.
Matkassen kan vara en livsviktig skillnad för de som tar emot den, och det är också något som Eva har sett med egna ögon.
– Jag har hjälpt så oerhört många flyktingar genom åren, och det är sån skillnad när man sett på ett barns kropp hur det har ändrats när barnet har fått i sig vitaminer, säger Eva.
Maten räcker dock aldrig till alla som skulle behöva det och därför behöver kyrkan göra ett val angående vem som får en kasse. Församlingen är då mån om att beslutet för vem som får hjälp ska vara så väl grundat som möjligt, så att det kan ske solidariskt och opartiskt. De försöker därför se till helheten och bedöma personernas ekonomi, hur många barn som finns i familjen och andra omständigheter som påverkar som till exempel om något barn eller förälder har ett funktionshinder som påverkar. Utifrån det bedöms vem som har störst behov av matkassen. Eva beskriver dock hur svårt det är att neka folk den mat de ber om:
– Det är en fruktansvärt svår situation att säga nej till folk. Det är det svåraste som finns, och sedan att försöka göra det på ett bra sätt, säger Eva.
Viljan att hjälpa är stor, liksom behovet. När Eva får frågan vad hon tycker om temat för detta nummer av Korsväg, Diakoni – vår gud bär sår, svarar hon:
– Det är en stark gudsbild! Precis så upplever jag det här. Vi är många som är sårade och skadade, även vi som lever och jobbar här har många sår och ett hårt liv bakom oss – och därför kan vi leva sida vid sida. Vi vill vara en del här, tillsammans.
Maten som levereras till Bergsjöns församling kommer främst från Göteborgs Stadsmissions Matcentral, som började som ett projekt 2018 då Elisabeth Andréas anställdes för att göra en förstudie på behovet av matcentralen och om det fanns stora mängder mat att ta hand om.
– Det fanns det ju verkligen! En tredjedel av all mat som produceras i världen kommer aldrig ut till folk, utan slängs av olika anledningar, berättar Elisabeth.
Tre år senare har projektet vuxit sig stort och Elisabeth tar stolt emot oss på lagret där mat forsar in och slussas ut. Matcentralen tar i dagsläget emot mat från såväl lager och e-handelsföretag som vissa butiker. Maten skänks av organisationerna, som också oftast ordnar leveransen till lagret. I den relativt lilla lagerlokalen packas pallar med mat in i förråd, kyl och frys för att inom de närmsta dagarna packas om och levereras ut. Maten kommer till nytta i många olika sammanhang och för många människor; den skickas till församlingar som delar ut matkassar och till Göteborgs Stadsmissions egna organisationer som till exempel skyddade boenden och Restaurang Svinn – en restaurang som drivs tillsammans med människor i arbetsträning.
Bakom arbetet med Matcentralen ligger stor kunskap och en noggrann organisering. Alla regler och lagar inom livsmedelsbranschen ska efterföljas och alla leveranser ska gå att spåra. Därför scannas varje vara både när den kommer in och skickas ut, samt registreras i ett digitalt system som talar om varifrån varan kom och vart den skickades. Genom en samlad matcentral så effektiviseras också arbetet så att inte varje församling eller enhet behöver åka ut till butiker, såsom arbetet ofta såg ut tidigare. Matcentralen möjliggör också att ta emot större leveranser, till exempel många pallar samtidigt med en och samma vara.
Bakom arbetet står fyra anställda och ett stort gäng arbetstränande, som får en chans att öva på att ta sig tillbaka till arbetslivet genom deltidsarbete hos matcentralen.
– Syftet med matcentralen är tre saker: vi vill minska matfattigdomen, bidra till att minska matsvinnet och vara med på resan att få personer i arbetsträning på en reell arbetsplats. På så vis gör vi både något akut genom maten som ges bort, och något som kan göra långsiktig skillnad; för det som verkligen hjälper folk i längden är att få ut dem i arbete, säger Elisabeth.
Matcentralen har möjlighet att ta emot tio personer på heltid för arbetsträning, men då många arbetar halvtid har de oftast kontakt med fler än tio individer samtidigt. De som arbetstränar får testa arbetslivet i en organisation som är mycket lik ett vanligt pack- och plocklager. Målet är att hjälpa människor att kunna gå ut i arbete, eller förflytta sig närmare det i sin process.
När matcentralen började hade de hand om ett ton mat per vecka, idag är det uppe i tio ton per vecka. De tar emot över tusen olika registrerade artiklar och har en ständig ruljangs på varorna på lagret.
– Vi har också fått öka från ungefär 100 kassar i veckan det första året till nästan 600 kassar nu. Vi trodde inte att vi skulle hamna här där vi är idag, där så många behöver maten vi delar ut. Förut var det mer guldkanten på tillvaron som vi delade ut, möjligheten att få gå på bio eller så, som många aldrig har råd med. Men nu är det inte guldkanten utan det absoluta basbehovet.
För att möta behovet är drömmen framöver att matcentralen ska växa ytterligare – både gällande lokalens yta och för att kunna ta emot fler arbetstränande.
– När vi startade upp kunde vi inte drömma om att hantera så mycket som vi gör idag. Då var målet tre ton i veckan, nu är vi uppe i tio! Men vi har begränsade möjligheter, och vi skulle önska att också få ett tajtare samarbete med branschen. Tänk om vi kunde fokusera ännu mer på innehållet, och få mer hjälp av branschen med saker som lagerlokal, truckar och lagerutbildningar.
Samtidigt som önskan finns att växa, så är den förhoppningen tudelad:
– Egentligen skulle vi ju såklart inte vilja finnas alls! Helst skulle vi inte ha personer som har behov av det här, men nu är vi där vi är idag. Och då behöver Göteborgs Stadsmission göra det vi kan för att stötta upp. Tillsammans kan vi göra skillnad både för människa och miljö.
Elisabeth drivs också själv av viljan att få göra skillnad:
– Det är människorna såklart, som driver mig allra mest. Jag är ju inte i så nära kontakt med de som tar emot maten, men att veta att man gör skillnad för så många olika delar och att jobba nära de som arbetstränar. Det är fantastiskt att se hur de utvecklas, och allra mest fantastiskt när man får se hur de kommer ut och får arbete. Att få följa en persons resa!
En av dem som skänker mat till Göteborgs Stadsmissions Matcentral är Findus, som har samarbete med Stadsmissionen i Skåne, Göteborg och Stockholm. Från dem kommer all slags mat som de har i sitt sortiment och under 2020 uppgick det till 125 000 portioner mat som skänktes.
– Att minska matsvinnet på det här sättet är bra för klimatet, det går till ett bra socialt ändamål och det är bra ekonomiskt. För det kostar faktiskt mer att förstöra mat än det gör att donera det, så det finns ingen anledning att inte alla företag borde göra det. Alla har ju svinn på något sätt, säger Anna Jarleman, Communication and Sustainability Manager Nordics på Findus.
Eftersom frysmaten från Findus har lång hållbarhet kommer sällan svinnet från det som redan körts ut till butik. Däremot skänks mat från deras lager när hållbarhetstiden börjar närma sig, när en kartong gått sönder eller blivit felmärkt, och ibland donerar de extra mat exempelvis när ett nytt lager öppnas upp.
Idag går det till så att Findus lägger upp den mat som finns att donera i ett digitalt verktyg som heter Stockfiller, och där kan Stadsmissionens matcentraler gå in och klicka i vad de vill ha.
– Det är ett fantastiskt partnerskap, jag vill verkligen slå ett slag för det här samarbetet! Det gör så mycket gott för så många, och våra anställda blir stolta att maten går till en bra sak.
Text: Agnes Hillert
Foto: Torgny Lindén
Texten är tidigare publicerad i tidskriften Korsväg (nr 4 2021).