Heliga rum finns också i mindre lokaler i mer anonyma fastigheter utan utsmyckning eller religiösa symboler. De heliga rummen finns i våra omgivningar, i våra städer och på vår landsbygd. Många av de heliga rummen har vi sett från utsidan. Men hur många av dessa har vi sett från insidan, eller rent av varit inne i själva?
Göteborgs religiösa historia är spännande. Staden grundades av reformerta holländare och befolkades tidigt av tyska, nederländska, svenska och skotska protestanter. Stadens internationella prägel gjorde att den religiösa enheten utmanades och Göteborg var en av de första städer där judar under 1700-talet fick tillåtelse att bosätta sig. Under 1800-talet ledde frikyrkorörelsen i form av metodism och baptism till konfrontationer med konservativ lutherdom och statskyrklighet. På 1970-talet byggdes i Göteborg den första moskén på svensk mark.
Idag finns det hundratals och kanske ännu fler heliga rum i Göteborg. De är knutna till olika religiösa traditioner; kristna, muslimska, judiska, sikhiska och buddhistiska med flera. I trettiotre bilder presenteras ett urval av dessa religiösa lokaler i utställningen Heliga rum på Göteborgs stadsbibliotek tidigare i år och i en bok med samma namn.
– Utställningen och boken Heliga rum vill vara en inspiration till att besöka varandras rum, säger Mikael Ringlander. Att mötas och tala med varandra, för att stänga in sig är inte ett alternativ. Vi vill inspirera och stimulera till dialog mellan människor, att tala om det som är heligt och viktigt i livet.
– Som ärkebiskop Desmond Tutu utrycker det: ”Jag behöver dig för att vara jag och du behöver mig för att vara du”.
Text Torgny Lindén, stiftskommunikatör, foto Mikael Ringlander, stiftsadjunkt och fotograf
Artikeln är tidigare publicerad i tidskriften Korsväg (nr 3 2021).