Svenska kyrkan, med 5,5 miljoner medlemmar, bygger på en kristen grund med fokus på människors värde, miljöarbete och socialt stöd.
Som medlem bidrar du till gemenskap och kulturarv genom dop, bröllop, gudstjänster, barn- och ungdomsverksamhet samt musik. Dessutom stödjer du kyrkans arbete för utsatta och ensamma människor.
Varför kyrkovalet finns
Svenska kyrkan är demokratiskt uppbyggd och beroende av medlemmars engagemang. Sedan kyrka och stat separerades 2000 reglerar lagen att kyrkan ska vara en demokratisk evangelisk-luthersk organisation.
Genom valet kan medlemmar påverka hur församlingar, stift och den nationella nivån fullgör kyrkans uppdrag. Detta bygger på kristen människosyn och gemensamt ansvar, där valhandlingen också uttrycker samhörighet med kyrkan.
Varför kyrkovalet genomförs som det gör
Kyrkovalet liknar de allmänna valen för att kännas bekant, men med några skillnader: medlemmar från 16 år får rösta, och det är möjligt att rösta var som helst i Sverige.
I kyrkovalet röstar man på nomineringsgrupper istället för politiska partier. Dessa grupper består av medlemmar som vill påverka kyrkans framtid. Alla medlemmar kan engagera sig genom att gå med i en grupp eller bilda en ny. Valet avgör hur kyrkans regelverk och arbete utformas.
Valet sker till tre instanser
Kyrkofullmäktige styr församlingarnas arbete, vars grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning och att utöva diakoni och mission.
Stiftsfullmäktige styr arbetet i respektive stift. Stiftens grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet i stiftet.
Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Där fattas beslut om frågor som handlar om kyrkoordningen (Svenska kyrkans regelverk) och andra frågor som har betydelse för hela Svenska kyrkan, till exempel kyrkohandboken och psalmboken.
