Prästlönetillgångarna har sitt ursprung i den äldsta kristna tiden för cirka tusen år sedan när de första församlingarna växte fram. För att bilda en församling behövde det finnas medel för att kunna försörja en präst. Till kyrkan donerades därför jord och skog vars avkastning försörjde prästen.
Först 1910 ändrades lagen så att prästerna i stället fick lön i pengar. Så kom prästgårdarna att bli tjänstebostäder för prästerna medan jorden och skogsmarken arrenderades ut av församlingen. Denna jord och skog kom att bilda det vi idag kallar ”prästlönetillgångarna”.
Kyrkoordningen reglerar hur tillgångarna skall förvaltas – på ett effektivt sätt med så stor avkastning som möjligt samt med hänsyn taget till naturvård och kulturmiljövård. Avkastningen går tillbaka in i den kyrkliga verksamheten och fördelas på ett sätt så att även församlingar med svagare ekonomi får ta del av den. På så sätt får de stöd i att fullfölja den grundläggande uppgiften och även medel för att kunna ta ansvar för underhåll av sina kyrkobyggnader.
I årsredovisningen kan du se varje års resultat och hur avkastningen fördelats mellan församlingar och pastorat.
