Göteborgs stifts program för lärande och undervisning riktar sig till alla medarbetare med någon form av undervisningsansvar - förtroendevalda, ideella och anställda.
Göteborgs stifts program är en tydlig prioritering av lärande och undervisning beslutad av Stiftsstyrelsen (2020-04-29, §26). Programmet tjänar till att:
- Hjälpa församlingar och pastorat att i det lokala sammanhanget implementera den gemensamma kraftsamlingen, Biskoparnas brev om lärande och undervisning och reviderade Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete
- Inspirera till en mångfald av vägar att mötas kring de grundläggande existentiella frågorna
- Stödja församlingar och pastorat i skapandet av lärandemiljöer som håller hög teologisk och pedagogisk kvalitet
- Underlätta för församlingar och pastorat att göra medvetna och tydligt redovisade ställningstaganden
- Bidra i Göteborgs stiftskanslis arbete med att utöva tillsyn och ge riktning och prioritet av innehållet i de utbildningssatsningar och kurser som stiftskansliet erbjuder
Genom att
- Kartlägga det som redan görs idag för att arbeta fram strategiska utvecklingsprocesser på såväl kortare som längre sikt
- Beskriva några läromässiga tendenser som påverkat stiftets historia och som influerar det nuvarande undervisningslandskapet
- Skapa en lättillgänglig portal för lärande och undervisning
- Utveckla webbtexter till konkret stöd in i det lokala arbetet
- Erbjuda kontinuerligt handfast konsultativt stöd
Sammanhanget
Göteborgs stifts program ska tjäna som en förstärkning av den gemensamma kraftsamling och satsning som initierats av kyrkomötet och sammanhålls av nationell nivå. Redan 2016 inledde kyrkostyrelsen ett samtal om en fortsättning av satsningen Dela tro – dela liv. Verksamhetsplaneringarna för nationell nivå innehåller beskrivningar av ett systematiskt och sammanhållet program med syftet att stärka lärande och undervisning i Svenska kyrkan från 2017. 2019 genomfördes ett tematiskt kyrkomöte. 2020 antog kyrkostyrelsen reviderade Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete. 2021 kom Biskopsbrev om lärande och undervisning. I detta sammanhang är Göteborgs stifts program placerat.
Människan i centrum
I centrum för detta gemensamma arbete står människan. Den sökande och tvivlande, likaväl som den trosvisse. Den som hunnit kortare lika väl som den som hunnit längre på trons väg (Kyrkoordningen, avd 6). Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka och har sin läroidentitet i den lutherska traditionen. I våra praktiker och i vårt tänkande kommer detta till uttryck på väldigt varierade sätt i de många och olika undervisningssituationer och lärandemiljöer som finns lokalt i stiftet. Så ska det vara och så är det. Gemensamt är att varken kristen tro eller programmet är till för sin egen skull utan för att utveckla möjligheter för människors anknytning till kristen tro idag.
Tro som helhet
I en värld som präglas av mångfald kan trons språk inte vara ett, utan behöver vara varierande. Kyrkans undervisning måste vara både bred och djup, så att den kan bli angelägen för många människor, oavsett ålder, intresse, förkunskaper och kyrklig vana. Tro och tradition behöver tolkas, översättas och knyta an till människors liv för att bli meningsfull. Vad, varför, vilka och hur ger riktning och redskap. Allas bidrag behövs i detta gemensamma arbete. I en tid när kunskapen om kristen tro är fragmentarisk är det viktigt att kyrkan talar om tron som helhet. Tro är att både leva och lära. En ständigt pågående aktivitet.
Nu och då i ständigt samspel
Stiftets särskilda sammanhang har präglat och präglar det vi säger, gör och är. De budskap som sänds både inåt och utåt i olika lärsituationer påverkas av både nutid och dåtid. Med utgångspunkt i några läromässiga tendenser som påverkat vår historia och influerar våra nuvarande undervisningslandskap behöver församlingen/pastoratet gemensamt reflektera och göra val vad gäller vilken kyrkosyn, bibelsyn, människosyn och kunskapssyn som ska prägla arbetet. Hur ser det ut här? Vad beror det på och hur vill vi ha det? Som stöd in i arbetet ges här nedan exempel på de grundsyner och förhållningssätt som Göteborgs stifts program för lärande och undervisning bygger vidare på.
Förstärkt medvetenhet om grundsyn
Kyrkan lär genom hela sitt sätt att vara. Den kristna trons bidrag för rättvisa, fred, försoning och hållbarhet när det gäller det egna livet, skapelsen, samhället och världen skapas i livets alla situationer och i särskilt planerad och genomförd undervisning. De grundvärderingar och den tro vi bär syns i alla våra sammanhang och mötesplatser.
Vilken människosyn möter oss där? Ser vi människan som ett ansvarigt aktivt subjekt som lever i relation med andra? Ser vi henne som handlingsinriktad och myndig? Har vi tilltro till hennes egen växande förmåga? Och vad är människans plats i relation till kyrkan? Ser vi henne som mottagare för våra svar eller som delaktig i det gemensamma utforskandet? Var lägger vi tyngdpunkten i lärandet?
Hur ser vi på Gud, kyrkan, kunskap, utveckling samt makt och norm? Oavsett var vi lägger tyngdpunkterna måste vårt sätt att möta människor i lärandesituationer vara begripligt och möjligt att lita på. Grundvärderingarna handlar om det vi tror och tycker är viktigt. Vi har en fantastisk möjlighet och stort ansvar.
I Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete (2020) står att alla former av lärande och undervisning måste bygga på medvetna och tydligt redovisade ställningstaganden och medvetna värderingar. Det gäller förstås församlingens hela undervisningsarbete. Genom att ställa oss frågorna varför, vad, till vilka och hur – de didaktiska grundfrågorna – tar vi ansvar för den tolkning och skapelse som fortfarande pågår. ”Den hållbara kyrkan är en evangelisk pedagogisk kyrka som ständigt ställer undervisningens grundfrågor” skriver Jonas Eek i Livsfrågan och evangeliet (2019).
Som inspiration in i det pedagogiska arbetet tar Göteborgs stifts program för lärande och undervisning fasta på fem grundbultar med relevans för undervisning och lärande:
Människosyn/er – Människor är myndiga och lika i värde. Människan är medskapare, hon är inte färdig utan har förmåga att utvecklas och definiera sig själv. Hon är kunskapare. Hon är ansvarig och har förmåga till kritisk reflektion som partner i lärandeprocessen. Människa först och kristen sedan.
- Kyrkosyn/er – Som evangeliskt lutherskt trossamfund håller vi pågående bildning högt och förmågan att resonera dialektiskt. Att hålla flera perspektiv levande samtidigt är vår grund – vi är rättfärdiga och syndare, vi tvivlar och tror, vi lever i mörker och ljus, lever av både lag och evangelium, är de friaste över allting och ingen underdånig och samtidigt alla underdåniga. Kyrkan byggdes på människor som begick misstag och som fick nya chanser.
- Bibelsyn/er – Grundläggande tolkning: Gud är nära och vill liv; Människan här och nu i relation till Gud. Säkerställ att uppmuntra, utforska och pröva bibelns bibliotek av böcker. Medvetandegör olika typer av texter, författare med olika världsbilder och trosföreställningar i olika kulturer och tider, översättningar med olika teologiska och litterära anspråk och locka in i bibeltraditionernas myller av liv och berättelser. Historisk, metaforisk och sakramental tolkning.
- Samhällssyn/er Uppenbarelsen sker i livet, i världen, i samhället. Som kyrka är vi del av samhället och som medborgare är vi med och arbetar för en bättre värld för alla. Kyrkan är del av det samhälle och den värld hon finns. En röst bland många vänner och grannar. Uppgiften är inte exklusiv utan inkluderande och pluralistisk.
- Kunskapssyn/er – Bred förståelse av kunskap – bredd och djup; färdighet, fakta, förståelse och förtrogenhet. Kunskap är något som sätter spår i en människas liv och som hon kan använda för att orientera sig i tillvaron. Olika aspekter – konstruktiv (begriplig), kontextuell (beroende av sammanhang) och instrumentell (fungerar som redskap). Olika typer av kunskap påverkar oss och passar olika bra i olika pedagogiska sammanhang. En personlig djupkunskap kräver miljö och atmosfär som ger utrymme för den egna erfarenheten och för att få utforska och prova perspektiv utan att riskera att bli förlöjligad eller bestraffad. Även synen på var kunskapen finns (expert, forskare, reflektion kring det man redan mött) är avgörande för var församlingen tar sin utgångspunkt i lärprocessen. Det gäller även synen på lärande, utveckling och förändring.
Att vara kristen är ett ständigt pågående tolkningsuppdrag som sker i tid och rum. Inom ramen för mitt liv här och nu, inom församlingens liv, inom vår evangelisk-lutherska Svenska kyrka, inom den världsvida kyrkan i en mångkulturell värld.
Undervisning och lärande är alltid historiskt och beroende av tid och rum. Samtidigt har också församlingarnas olika pedagogiska rum under det livslånga lärandet har många ansikten oavsett tid och rum. Oavsett om lärandet är planerat eller oplanerat.
Grundsyner och praktiker hänger ihop. Att medvetandegöra de val vi gör och kunna beskriva hur församlingens lokala identiteter och dess undervisning och lärande hänger samman med vår evangelisk-lutherska identitet är ett gemensamt arbete. ”Lära och liv”, ”Teori och praktik”, ”Bön och handling” – de må bli ett o c h är sammanflätade med kyrkans liv i sin helhet.
Göteborgs stifts program stödjer och främjar den lokala församlingens praktik/praktiker och bejakar att lärandesituationerna och miljöerna är olika och varierar beroende på förutsättningar i församlingens förskola, internationella arbete, rättvisearbete, gudstjänster, studiecirklar, konfirmander, litterära samtal, soppkök, pilgrimsvandringar och mötesplatser mm. Det är som det ska.
