Kyrkan måste vara relevant, då stannar medlemmarna – hur många gånger har vi inte hört det? Hälften av medlemmarna i dag tycker varken att kyrkan är relevant för dem eller fyller en viktig funktion i samhället. Det har inte med frågan om kyrkan är relevant eller inte att göra. Det handlar om bristen på synlighet, brist på kunskap och möjlighet för människor att själva bidra. Men också bristande stolthet och framtidstro.
Vad är egentligen relevans? Det finns två stora drivkrafter till att vara med i en förening, organisation eller kyrka. Det handlar om personlig nytta och samhällsnytta. Att något är viktigt för mig som individ och att jag genom mitt medlemskap också kan göra något gott för andra i samhället.
Relevans är alltså det som har betydelse för dig som människa. Det passar dig och dina intressen. I kyrkans fall är relevans också kopplat till att man har en tro, att man har kunskap om vad kyrkan gör och sympatiserar med det. Man kan mycket väl ha en tro utan att vara betalande medlem. Eller medlem utan att ha en tro.
Det innebär att frågan om relevans också är högst individuell. Statistik och undersökningar kan hjälpa oss att förstå de breda penseldragen, där tro är en del, kontakt med kyrkan en annan och kunskap utifrån intressen en tredje. Tittar vi på vilka frågor som är mest angelägna att kommunicera för att så många som möjligt ska kunna vara stolta över sitt medlemskap handlar det om följande – oavsett om man har en tro eller inte, en svag eller stark relation med sin församling:
- Krisstöd vid lokala och nationella katastrofer
- Bryta människors ensamhet
- Biståndsarbete och socialt arbete i Sverige som hemlöshet och ekonomiskt stöd
- Stöd vid sorg
- Enskilda samtal med präst eller diakon om tro och liv
Ju starkare kännedom människor har om dessa verksamheter desto högre är sannolikheten att de stannar kvar som medlemmar om ett år. Hos de stora relationssvaga grupperna, främst unga, är kännedomen om kyrkan viktigare för att stanna kvar som medlem än de fåtal möten man har haft med kyrkan. Det är i sig inget konstigt. Intresse och kunskap är början på alla relationer. Men var fjärde medlem känner i låg grad eller inte alls till kyrkans sociala arbete eller stöd för att bryta människors ensamhet.
Att kommunicera relevans är inte bara en fråga om vad som står på webben eller i tidningen – det handlar om att du som förtroendevald, anställd eller ideellt verksam uthålligt kan berätta om vad din församling gör. Att du stolt delar berättelsen om hur församlingslivet bidrar till ett gott samhälle. När du börjar känna dig uttjatad i ditt berättande har du bara börjat. Kunskapen om stöd vid sorg är inte heller given, den sjönk under pandemin. När exempelvis sorgegruppen ställs in, eller ”bara” omfattar närmast anhörig eller om du inte vet hur du gör för att få prata med någon om din sorg, sjunker kunskapen om kyrkans arbete snabbt tillbaka.
Relevans följer också det högst mänskliga draget att du främst bryr dig om det du ser och upplever i din vardag, även om du också bekymrar dig för krig, klimat och världsekonomi. Församlingens egen analys om vad som oroar och väcker stolthet lokalt är en viktig nyckel till en relevant kommunikation och engagemang. Hur ser det ut med psykisk ohälsa, hemlöshet, och barnens skolgång? Är det trångbott eller finns annan utsatthet? Präglas lokalsamhället av framtidstro, tillit, trygghet eller problem?
Upplevelsen av att kyrkan är relevant hänger starkt samman med att din lokala församling i ord och handling visar att man bidrar till tillit och trygghet där du bor – en positiv kraft som driver egna initiativ och bidrar till andras. Det kanske inte finns egna resurser till allt, men med lite kreativitet kan församlingen dra sitt strå till stacken. Ytterst handlar relevans om det som ger människor mening och trygghet i vardagen och hopp om framtiden.
Svenska kyrkan är relevant och en viktig del i samhället och behöver egentligen bara göra sitt arbete synligt, tillgängligt och visa hur man kan engagera sig. Men den finns en pusselbit till. Svenska kyrkan behöver tro på sin egen framtid. Förmedla en bild av en kyrka som kommer att bestå och fortsätta vara en del av samhället att räkna med – även om förutsättningarna ser annorlunda ut.
”Fortsatt högt förtroende för Svenska kyrkan i årets mätning” löd rubriken 22 mars i Kyrkans Tidning. Förtroendet för Svenska kyrkan ligger på tionde plats, kunde man läsa vidare i artikeln. Det är härligt att få glädjas åt positiva rubriker – men av Kantar Sifos Förtroendebarometern 2022 framgick också att kyrkan stod still i mätningen medan i princip alla andra organisationer och myndigheter ökade i förtroende. Det är en effekt av att kyrkan tappade att tidigt och synligt berätta om allt arbete som skedde för att lindra pandemins effekter. Det kommer inte heller att öka efter allt arbete med att lindra nöden för människor på flykt från Ukraina. En mätning i våras visar att väldigt lite information lämnat den interna kyrkbubblan. Den viktiga berättelsen delas inte vidare.
Det finns också en annan klangbotten, som en annan av Kantar Sifos undersökningar visar. Anseendeindex (Diagram 1) är en fördjupad undersökning där förtroende är en av flera komponenter som mäts. Den handlar också om vilket rykte organisationen har, människors emotionella relation och personliga intryck. Den tar också upp i vilken grad man kan lita på organisationen, om den presterar på ett bra sätt och om den uppfattas som framgångsrik.