Samverkan och nätverk för flyktingarbetet

I drygt två månader har kriget i Ukraina pågått när Rådslag Ukraina genomförs. Diakoner med fler från församlingar i stiftet och några även från Skara stift samlades för att få information, samtala och dela erfarenheter med varandra.

Kriget i Ukraina är en särskild händelse. En händelse som inte ordinarie organisation är anpassad för. Det får påverkan på hela samhället inklusive civilsamhället och därmed också kyrkorna. Anders Stenbäck, stiftsadjunkt, inledde med att ge en lägesbild.

– 5,5 miljoner människor beräknas vara på flykt, Masskydds­direktivet är aktiverat, Migrationsverket är på tå, Nato-frågan diskuteras, krisberedskap är aktiverad, vi har fått prata för prostmötet och biskop Susanne har skrivit brev till församlingarna där hon bland annat uppmuntrar till att ta kontakt med kommunerna, sammanfattade Anders läget. Och alla församlingar verkar vara igång med förberedelser.

– Migrationsverkets analys av flyktingmottagandet 2015 visar att samhället nu är bättre förberett än då, kompletterade stiftsadjunkt Henrik Frykberg. Kyrkan ska inte i första hand starta boenden i egen regi utan samverka och erbjuda verksamheter. 
  
Kyrkans styrka är bemötande och gemenskap – det psykosociala stödet. Det handlar bland annat om att möta de mänskliga behoven av att få känna trygghet och känna att jag kommit till rätt ställe. Det kan vara kyrkans stora bidrag.

– Vi ska inte starta nya verksamheter bara för flyktingarna, sa Anders. Vi ska inte skapa en egen liten bubbla för dem. Istället ska vi inlemma dem i vår befintliga verksamhet, i till exempel kören och barngrupperna. Gemenskap byggs genom inkludering. Är inte församlingen den perfekta platsen för detta!

Hur många flyktingar kan det tänkas komma till Sverige och våra församlingar? Först visade Migrationsverkets prognoser på stora strömmar med flyktingar. När det visade sig att många av dem stannade i närområdet skrevs prognoserna ner. I början av maj fanns det 28 500 inskrivna hos Migrationsverket och nu är scenariot 80 000 till årsskiftet. Men det kan skifta fort.

Av de som hittills kommit bor de flesta i privata boenden. Anläggningsboendena är det kommunerna som ansvarar för att ta fram, men det är Migrationsverket som står för kostnaderna. 

Stadsmissionen och Räddningsmissionen är två stora aktörer i civilsamhället och samarbetspartner till Svenska kyrkan. Tillsammans bidrar vi i det psykosociala stödet till flyktingarna.

Eftersom samverkan är viktig var Alexander Walker från Stadsmissionen och Emil Mattsson Räddningsmissionen inbjudna att dela med sig av hur de arbetar med flyktingar från Ukraina.

– Vi har öppnat en mötesplats i våra lokaler på Stigbergsliden, berättade Alexander. Det är en matsal där vi serverar frukost och lunch, och vi har ukrainsktalande personal.

– De kommer för att de inte fått ordnat med daglig ersättning och för att få gemenskap. 
Besökarantalet varierar mellan 40 och 80 besökare per dag, ofta kvinnor och barn. Det är ganska driftiga och självständiga personer, och vid ganska god vigör. De har kommit en bit på vägen men behöver ändå mycket hjälp. Det släpar med bidrag och pengar, och här kan de få hygienartiklar och kläder när det finns, samt matlådor under veckodagarna.

– Vi har öppnat ett boende på Hönö, på förfrågan från Missionskyrkan på Hönö. Där finns tjugofem personer som får mat och husrum. 

Hjärterum startades av Räddningsmissionen vid förra flyktingkrisen 2015. Det går ut på att Räddningsmissionen hyr boenden hos privatpersoner, som sedan hyrs ut till nyanlända. På så sätt vill man undvika storskaliga boenden och istället få flyktingarna att komma in i ett socialt sammanhang. 

– Vi aktiverade denna möjlighet för ukrainare, berättar Emil. Vi kallar den för Hjärterum Ukraina. Snabbt var det 550 privatpersoner som registrerade sig som intresserade att hjälpa till på olika sätt.

Emil poängterar att Räddningsmissionen inte vill kasta sig in i tillfälliga lösningar. Istället vill man arbeta ordnat för långsiktiga lösningar. Redan har ett femtiotal personer fått boende hos familjer och privatpersoner, som gör det utan ersättning.

– Vi vill skapa avtal med staden där vi kan erbjuda hjärterumslösningar med ersättning till dem som upplåter boenden.

Räddningsmissionen har också ett transitboende i Hovås, i samarbete med Askims församling samt butikerna Maträtt där ukrainare kan söka medlemskap för att få handla billigare mat. 
  
Dagen avslutades med samtal om barns reaktioner och hur vi kan bemöta barn på bästa sätt samt samtal om psykosocialt stöd och rollen som hjälpare. Deltagarna var överens om att det är viktigt att få finnas med i nätverk för att ge stöd åt varandra. Samt att det är viktigt att samverka över församlingsgränserna och med andra organisationer som arbetar för samma sak – att ge stöd åt de ukrainska flyktingarna. 
  
Text och bild: Torgny Lindén 
  
Artikeln har tidigare publicerats i Korsväg nr 2 2022