I drygt två månader har kriget i Ukraina pågått när Rådslag Ukraina genomförs. Diakoner med fler från församlingar i stiftet och några även från Skara stift samlades för att få information, samtala och dela erfarenheter med varandra.
Kriget i Ukraina är en särskild händelse. En händelse som inte ordinarie organisation är anpassad för. Det får påverkan på hela samhället inklusive civilsamhället och därmed också kyrkorna. Anders Stenbäck, stiftsadjunkt, inledde med att ge en lägesbild.
– 5,5 miljoner människor beräknas vara på flykt, Masskyddsdirektivet är aktiverat, Migrationsverket är på tå, Nato-frågan diskuteras, krisberedskap är aktiverad, vi har fått prata för prostmötet och biskop Susanne har skrivit brev till församlingarna där hon bland annat uppmuntrar till att ta kontakt med kommunerna, sammanfattade Anders läget. Och alla församlingar verkar vara igång med förberedelser.
– Migrationsverkets analys av flyktingmottagandet 2015 visar att samhället nu är bättre förberett än då, kompletterade stiftsadjunkt Henrik Frykberg. Kyrkan ska inte i första hand starta boenden i egen regi utan samverka och erbjuda verksamheter.
Kyrkans styrka är bemötande och gemenskap – det psykosociala stödet. Det handlar bland annat om att möta de mänskliga behoven av att få känna trygghet och känna att jag kommit till rätt ställe. Det kan vara kyrkans stora bidrag.
– Vi ska inte starta nya verksamheter bara för flyktingarna, sa Anders. Vi ska inte skapa en egen liten bubbla för dem. Istället ska vi inlemma dem i vår befintliga verksamhet, i till exempel kören och barngrupperna. Gemenskap byggs genom inkludering. Är inte församlingen den perfekta platsen för detta!
Hur många flyktingar kan det tänkas komma till Sverige och våra församlingar? Först visade Migrationsverkets prognoser på stora strömmar med flyktingar. När det visade sig att många av dem stannade i närområdet skrevs prognoserna ner. I början av maj fanns det 28 500 inskrivna hos Migrationsverket och nu är scenariot 80 000 till årsskiftet. Men det kan skifta fort.
Av de som hittills kommit bor de flesta i privata boenden. Anläggningsboendena är det kommunerna som ansvarar för att ta fram, men det är Migrationsverket som står för kostnaderna.