Fullösa kyrka

Socknen Fullösa nämns första gången i skrift 1290 och tillhör våra allra äldsta kända ortsnamn. Fullösa kyrka har inte genomgått några stora förändringar sedan medeltiden utan är väl bibehållen.

Någon klockstapel byggdes aldrig för marken ansågs vara för mjuk för att man skulle kunna anlägga en stabil grund för tornet och därför behöll man den gamla av trä. Klockstapeln är ursprungligen uppförd på 1600-talet och byggdes om under första delen av 1800-talet. 

1741 byggdes koret om så många av väggmålningarna försvann.
År 1970 genomgick kyrkan en omfattande renovering och invändigt målades kyrkan och försågs med nya fönster. Golvet togs upp i en del av kyrkan och nytt golv lades av Kinnekullekalksten i koret.

Altaret i kyrkan är från 1100-talet och har en vackert profilerad stråkantad stenskiva. I mitten av altarskivan finns en relikgömma.
Altaruppsatsen föreställer nattvardens instiftelse och mitt framför bordet sitter Jesus med sina lärjungar vid sidorna. Över bilden finns ett målat draperi i röd färg. Under tavlan finns instiftelseorden till nattvarden:
"Kommen till migh alle som
arbeten och ären betungade
iagh wil wederqwicka eder
John 11 cap: v. 28
Then til migh kommer
honom kastar iagh
icke uth 
John 6 Cap: v. 37"

Målningar i taket är gjorda 1756 och hör ihop med ombyggnationen av kyrkan 1741. De är utförda av Johan Laurell och Carl Gustaf Hoijst. Det plana trätaket är täckt med dekorativa målningar i så kallad Berain-stil och i mitten finns stora plafonder med bibliska motiv. Ovanför koret finns ett treenighetsmotiv. Mittfältet föreställer yttersta domen och bildfältet ovanför läktaren föreställer helvetet. Läktarbarriären målades också 1756 av Laurell och Hoijst. Det är fyra målningar som återger det pietistiska motivet hjärtats saga. Draperimålningarna kring fönstren är målade av samma målare vid samma tillfälle.

Predikstolen är utförd i barockstil av bildhuggare Anders Smaltz på Kårtorp år 1686 enligt kyrkans räkenskaper. Denprydes med änglabilder och de fyra evangelisterna: Matteus, Marcus, Salvator Mundi (Världens Frälsare) och Johannes. Evangelisten Lukas saknas.

På predikstolen i Fullösa finns ett timglas. De användes av prästen för att mäta hur länge han predikade. Timglasen, även kallade sandur, är vackra och dyrbara minnen från svunnen tid. Timglaset symboliserar livets korthet och har ofta använts som dödssymbol i konst och litteratur. Timglaset är från 1752.

Fullösa stenmuseum