Gravkors till mäktigt gravmonument funnet i Hangelösa
Hösten 2023 gjordes en omläggning av kyrkogårdsmuren i Hangelösa. Då hittades ett gravkors som sannolikt tillhört ett mäktigt gravmonument från slutet av 1100-talet eller början av 1200 talet.
-Det är ett intressant fynd att hitta då det utgör ett av två som tillhört graven, framhåller arkeolog fil.dr Anna Nyqvist Thorsson, som var på plats i slutet av januari 2024. Anna har bland annat skrivit en avhandling om just gravmonument med den här typen av gravkors som är specifika för Västergötland. Hon var dessutom ansvarig för utgrävningen som genomfördes sommaren 2023 i Husaby
-Det andra korset, som idag står framför kyrkan, har i stället friställda korsarmar. Korsen tillhörde gavelhällar i ett monument med en liggande skråkantad lockhäll emellan, fortsätter Anna Thorsson. Det nu hittade gravkorset har krönt gavelhällen på andra sidan en sådan lockhäll.
Vid omläggningen av muren hittades ytterligare ett gravkors som är från 1600-talet, som slutar med inskriptionen ADE
Thorsson menar att den här typen av gravmonument var kostsamma så det verkar som att det var en familj i Hangelösa som hade stort inflytande och resurser till att tillverka detta gravmonument. Anna menar också att det var den gamla aristokratin i samhället som lät bekosta och uppföra den här typen av gravmonument under slutet av 1100- eller början av 1200-talet. En gammal aristokrati som i Västgötalagen kallades ”ländermän” med status mellan vanliga bönder och biskopar.
-Jag kan tänka mig att det var samma familj som runt 50–100 år tidigare bekostat och låtit uppföra kyrkan i sten, säger hon.
Eller med andra ord en familj utöver det vanliga med tanke på alla inventarier från denna tid som Olofskulpturen, kanske landets äldsta, som skapades på 1130-talet, då kyrkan byggdes. Den gömdes i kyrkogårdsmuren någon gång efter 1669 för att sedan hittas någon gång före 1869, men med avhugget huvud. Till denna kommer dopfunten med sina inskriptioner som stärker forskarnas teorier att kyrkan var vigd åt Sankt Olof. Ytterligare två värdefulla inventarier, som visar den nämnda familjens betydelse, är de två stenhuvuden som sitter inmurade i nedre tornkammaren, där den ena bär en kunga- eller hertigkrona, enligt Anna Thorsson. Det andra huvudet kan beskrivas som en tandagnisslare som kanske symboliserar rädslan för döden.
De båda huvudena har enligt forskare suttit på var sin kollon som har gett en extra strålglans inför inträdet i kyrkan.
Hertiginnan Ingeborg Håkansdotter, 1301-1356, dotter till norska kungaparet, var gift med hertig Erik Magnusson. Deras son Magnus blev sedan kung över Norge och Sverige. Ingeborg ägde enligt ett bevarat brev från 1326, säteriet Gategården i Hangelösa, där hon dock inte bott. Kan det finnas ett visst samband mellan de båda huvudena och hertiginnans anknytning till Hangelösa?
-Jag tycker personligen att det här är spännande med tanke på att ett av stenhuvudena förefaller att ha en hertig- eller kungakrona. Jättespännande att fundera över vilken roll Hangelösa spelat under medeltiden, avslutar Anna Nyqvist Thorsson.