Orglar

Orgeln är ett blåsinstrument med pipor som ljuder med hjälp av lufttryck. Genom att spela på tangenterna öppnar man en ventil så att luften kommer till pipan. Orgeln har flera stämmor som utifrån hur de är konstruerade låter olika. Vissa stämmor är tillverkade av trä andra av olika metallegeringar. För varje stämma finns en pipa per tangent. Det är organisten som kombinerar stämmorna och får fram orgelns olika klanger.

De orglar som finns i Götene pastorat är helt mekaniska instrument så det är en direkt överförening från tangent till pipa. Luften kommer från en bälg som idag förses med luft från en elfläkt, så nu för tiden behöver ingen trampa orgeln manuellt. Varje instrument ritas och konstruerats utifrån det kyrkorum det ska stå i, det finns ingen serieproduktion. Varje orgel är unik. Däremot kan orglar från en och samma orgelbyggare vara relativt lika, som syskon.

Orglarna i Ova, Skeby, Hangelösa och Medelplana kyrka är alla i grunden byggda
av en orgelfirma som hette C A Herngren (också stavat Härngren) i Lidköping.
Carl Alfred Herngren föddes 1868 och blev redan som 17- åring lärling hos orgelbyggaren Johan Anders Johansson Mösseberg utanför Falköping.

Efter att ha jobbat åt flera orgelbyggare startade han den egna firman C A Herngren i Lidköping 1892. Under den första tiden byggdes flera lite mindre instrument och dit räknas Ova (1896) Skeby (1895) Hangelösa (1894). De är alla tre i någorlunda skick och har bara fått lättare justeringar genom åren. Man kan se att Herngren inspirerats av Johansson med flera som han gått i lära hos.

Orglarna i Ova och Skeby är relativt små medan Hangelösas orgel är något större. De är typiska för denna tid med en klang som är mättad och fyllig och de har bara någon separat stämma i pedalen, förutom Ova som bara har så kallad bihängd pedal. Dessa orglar passar utmärkt att spela psalmer på för deras klang gör att det går mycket bra att kompa sång. Som kuriosa kan nämnas att grevinnan Sophie Sparre på Mariedal skänkte orgeln till Ova kyrka år 1896.

Orgeln - Instrumentens Drottning

Nu ska du få bekanta dig med spelbordet och den miljö som kyrkomusikerna finns vid. En orgel har ett eller flera tangentbord så kallade manualer samt pedaler. För varje manual finns ett antal olika stämmor alltså uppsättning pipor som låter på olika sätt beroende på hur piporna är konstruerade.

Vid sidan eller ovanför manualerna finns registerandrag, där det står vad stämman heter. Där styr man vilka stämmor som är tillkopplad, och det är här kyrkomusikerna väljer hur starkt eller svagt det ska låta. För varje registerandrag
finns en pipa per tangent.

Varje manual och dess stämmor kallas för ett verk. Den första manualen (oftast den längst ner) kallas huvudverk. Där finns de grundläggande och starka stämmorna. Det kan vara en eller flera manualer på en orgel. De andra manualerna kallas lite olika utifrån var verket är placerat i orgel och hur det är klangligt uppbyggt. Det kan heta svällverk, positiv, öververk, bröstverk eller ryggpositiv. Det är vanligt att dessa andra verk har justerbara luckor, så kallade svällarluckor, som man kan reglera med en trampa och stänga eller öppna för att få olika starkt ljud. Pedalerna har en egen uppsättning med stämmor och det kallas pedalverk.

När orgelbyggare C A Herngren i Lidköping gick ur tiden fortsatte några av hans medarbetare att driva orgelbyggeriet vidare och det bytte namn till Nordfors & Co Orgelbyggeri. Nordfors & Co var mycket produktiva och i Götene pastorat
finns flera exemplar av deras instrument. Källby (1964), Kinne-Vedum (1968),
Vättlösa (1969) Kestad (1969) Orgeln i Källby är byggd bakom en fasad som
är från den tidigare orgel och man har även återanvänt en stämma (Subbas i pedalen) men de övriga är helt nya. 1971 var det åter dags för generationsskifte och namnbyte på orgelbyggeriet. Då bytte de firmanamn till Smedmans orgelbyggeri AB och de fortsatte bygga orglar i våra trakter. Först ut av
våra kyrkor var då Husaby (1971) Skälvum (1972) Holmestad i koret (1978) och Kinne-Kleva (1980). Både Husaby och Kinne-Kleva har äldre fasader. Fasaden i Husaby är från 1902 och Kinne-Kleva från 1893, i Kinne-Kleva har man även återanvänd ett par stämmor (Gamba i manualen och Subbas i pedalen) från den tidigare orgeln. Vi kan konstatera att hälften av de instrument som finns i Götene pastorat härrör från dessa olika orgelbyggare som verkat i Lidköping från 1890-talet fram till idag. Smedmans orgelbyggeri såldes 1998 till Karl
Nelson och han flyttade ut orgelfabriken till Lovene där det byggs orglar idag.

”Hur många pipor finns det i orgeln?” Det är en fråga jag som kyrkomusiker får
då och då och som jag sällan kan svara på. För mig är det mer intressant hur många stämmor, alltså olika uppsättningar pipor det finns, förklarar Helena Ambertson.

Det finns två sorters pipor som fungerar på olika sätt. Det är labialstämmor och
tungstämmor, även kallat rörstämmor. Labialpiporna fungerar som en blockflöjt, där luften kommer upp i en liten springa och klyvs mot en kant. Rörpiporna fungerar som en saxofon eller klarinett, det finns en liten tunga som sätts i svängning av luften och ljud alstras.

En del pipor är tillverkade av trä till exempel furu, andra av metall, då oftast en blandning av tenn och bly, det kan även förekomma kopparpipor.
Sedan är det längden på pipan som avgör tonhöjden. Tonen och klang påverkas av hur pipan är utformad, en pipa kan vara cylindrisk, konisk eller trattformad, vissa stämmor har lock på pipan och kallas täckt stämma. Alla dessa olika parametrar påverkar hur pipan klingar.

I ovanstående texter har vi uppehållit oss kring de orglar som byggts av Lidköpings-baserade orgelfirmor. Det finns dock tre orglar i Götene pastorat som är från 1800-talet och som är byggda av andra orgelbyggare. Den lilla orgeln i Fullösa kyrka är ursprungligen från 1886 och det är orgelbyggaren JA Johansson, Mösseberg, som gjort den. Orgeln är restaurerad och omändrad genom årens lopp. På läktaren i Holmestad finns en orgel byggd 1875 av E A Setterquist & Son. Denna orgelfirma hade sitt säte i Örebro. Från början fanns en rörstämma, en trumpet i orgeln. Vid någon renovering har denna tagits bort och ersatts av en labialstämma. Här ser man tydligt hur tidens ideal påverkar, idag önskar man att detta inte skett.

Så till den unika orgeln i Österplana kyrka. Denna kyrka ägs dock inte längre av Svenska kyrkan Götene pastorat. Den enda orgeln i Skara stift av orgelbyggaren Åkerman & Lund. Orgeln byggdes år 1879 i samband med att kyrkan byggdes. Orgeln är inte så stor men ändå väl anpassad till kyrkorummet. Den har en otrolig klang som verkligen bär ut och fyller hela kyrkan. I orgelinventeringen som gjordes 2014 står det ”En i det närmaste orörd orgel
av P L Åkerman. Högt bevarandevärde”.