Orgeln är ett blåsinstrument med pipor som ljuder med hjälp av lufttryck. Genom att spela på tangenterna öppnar man en ventil så att luften kommer till pipan. Orgeln har flera stämmor som utifrån hur de är konstruerade låter olika. Vissa stämmor är tillverkade av trä andra av olika metallegeringar. För varje stämma finns en pipa per tangent. Det är organisten som kombinerar stämmorna och får fram orgelns olika klanger.
De orglar som finns i Götene pastorat är helt mekaniska instrument så det är en direkt överförening från tangent till pipa. Luften kommer från en bälg som idag förses med luft från en elfläkt, så nu för tiden behöver ingen trampa orgeln manuellt. Varje instrument ritas och konstruerats utifrån det kyrkorum det ska stå i, det finns ingen serieproduktion. Varje orgel är unik. Däremot kan orglar från en och samma orgelbyggare vara relativt lika, som syskon.
Orglarna i Ova, Skeby, Hangelösa och Medelplana kyrka är alla i grunden byggda
av en orgelfirma som hette C A Herngren (också stavat Härngren) i Lidköping.
Carl Alfred Herngren föddes 1868 och blev redan som 17- åring lärling hos orgelbyggaren Johan Anders Johansson Mösseberg utanför Falköping.
Efter att ha jobbat åt flera orgelbyggare startade han den egna firman C A Herngren i Lidköping 1892. Under den första tiden byggdes flera lite mindre instrument och dit räknas Ova (1896) Skeby (1895) Hangelösa (1894). De är alla tre i någorlunda skick och har bara fått lättare justeringar genom åren. Man kan se att Herngren inspirerats av Johansson med flera som han gått i lära hos.
Orglarna i Ova och Skeby är relativt små medan Hangelösas orgel är något större. De är typiska för denna tid med en klang som är mättad och fyllig och de har bara någon separat stämma i pedalen, förutom Ova som bara har så kallad bihängd pedal. Dessa orglar passar utmärkt att spela psalmer på för deras klang gör att det går mycket bra att kompa sång. Som kuriosa kan nämnas att grevinnan Sophie Sparre på Mariedal skänkte orgeln till Ova kyrka år 1896.