Västerplana kyrka

Västerplana kyrka sägs vara tillägnad Jungfru Maria. Den byggdes på 1100-talet. Tornet kom till något senare. Kyrkan fick korsarmar genom utbyggnaden av norra korsarmen 1721-1729 och södra korsarmen 1733-1737. Arbetet utfördes av stenhuggarmästare Per Jonsson, Stenhammar i Västerplana på uppdrag av biskop Jesper Svedberg. I samband med utbyggnaden orienterades koret åt söder.

Västerplana kyrka tillhör de kyrkor, som skonats från stora och omfattande restaureringar och förändringar i senare tid. Sedan 1730-talet har inga särskilda ändringar skett, endast underhåll av kyrkan och dess inventarier.

Västerplana kyrka övergavs under 1820-talet och stod då öde i mer än hundra år. På kunglig befallning 1821 skulle kyrkan rivas inom femtio år. Men Västerplanaborna vägrade att riva sin kyrka och endast sakristian skattades åt förgängelsen.

Arbetet att återge kyrkan dess forna glans inleddes vid förra sekelskiftet. En björk växte då i långhuset och fåglar flög obehindrat genom de trasiga fönstren.

Kyrkan återinvigdes av biskop Hjalmar Danell den 7 december 1924.

Västerplana kyrka är nu en levande kyrka, som används för gudstjänster och förrättningar.

Rakt fram i öster ser du det ursprungliga koret med stenaltare. Vid altaret står också den medeltida piscinan av sten där sköljvatten från bland annat nattvardskärlen fick rinna ner i vigd jord. Korets östfönster är romanskt.

Målningarna i koret är välbevarade. Altarmålningen visar den korsfäste Jesus Kristus med hans moder Maria vid ena sidan och Johannes på den andra. Målning från 1630-talet av Gullick Gullicksson, äldre Läcköskolan.

På golvet kan man betrakta det Fehmanska gravkoret. Studera gärna också det Fehmanskaepitafiet som finns på norra väggen och är ett stenarbete från 1600-talet. På norra väggen finns även en dörr som ledde till den tidigare sakristian (den revs 1867).

I koret står en märklig stendopfunt som sägs ha skänkts till Västerplana kyrka av biskop Bengt den gode på 1100-talet. På dopfunten syns bilder och symboler: en ryttare i strid med ett lejon, en kenatur i strid med en drake, en heraldiskt återgiven örn, ett likarmat kors med inåtvända liljor i hörnen samt en biskop i full ornat. Dopfunten tillskrivs stenhuggaren Othelric.

I södra korsarmen står kyrkans huvudaltare med Golgata-motiv från 1737 av Johan Peter Weser. Altaruppsatsen är skänkt av familjen Fehman. Nederst på altaruppsatsen finns en framställning av den heliga nattvarden, sedan Jesus på korset omgiven av modern Maria och Maria Magdalena och överst på altaruppsatsen Jesu uppståndelse. Vid mittpartiet syns de fyra evangelisterna och på överstycket apostlarna Paulus och Petrus.

Vid sidan av huvudaltaret står ett altare i barock från 1689 av Anders Sievertsson Bratt, Kinne-Vedum. Motivet är Jesus på korset brevid Maria och Maria Magdalena. Det fanns tidigare i kyrkans gamla kor. 

Predikstolen från 1636 är skänkt av familjen Fehman. Den är smyckad med många sniderier och bilder. Den upptar totalt 16 texttavlor. De ursprunliga tavlorna i bly ersattes med träplattor under senare delen av 1900-talet.

Ett altare från 1100-talet utgörande sidoaltare, ostaltare eller kvinnoaltare återinsattes 1994. Detta står bakom predikstolen.

Ett högmedeltida triumfkrucifix hänger på väggen bortom predikstolen.

Norra korsarmen

I taket finns kyrkmålningar från 1720- och 1730-talet av konstnärerna Olof Collander och Johan Liedholm.

Mittpartiets målning i norr akorsarmen föreställer Mikaels strid med draken enligt text från Uppenbarelseboken. 

I taklistens fyra medaljonger skildras Adam och Evas utdrivande ur Paradiset. 

I hörnmedaljongerna på mittpartiet ser vi de fyra årstiderna. 

Den norra ingången pryds av en dörrinfattning som kröns av änglar och putti. Ovanför denna en medaljong föreställande Helvetet med dateringen 1729.

Södra korsarmen

Motivet i södra korsarmens mitt föreställer Jesu Uppståndelse. Jesus håller den rödvita segerfanan. Det symboliserar segern över döden.

De större medaljongerna utgörs av scener ur Jesu liv: Bebådelsen, Jesu födelse, Jesu i Getsemane och Jesu korsfästelse.

I hörnmedaljongerna syns målningar av de fyra elementen: vatten, eld, luft och jord.

Långhuset

Mittpartiets takmålning föreställer änglars lovsång till Gud och texten från Jesaja:
”Helig, helig helig är Herren Gud allsmäktig. Hela jorden är full av hans härlighet.”

I medaljongerna avbildas fyra motiv med bibelord och rikt symbolspråk, typiskt för sin tid.
”Mitt hjärta är redo Gud, mitt hjärta är redo, jag vill sjunga och lova” Psaltaren 57:8
”Straffa dem som gör det onda och belöna dem som gör det goda” 1 Petr. 2:14
” Maria har valt det bästa” Lukas10:42

En av de allra äldsta inventarierna är kyrkans Maria-skulptur. Den är placerad på östra sidan av norra korsarmen. Den stammar från 1200-talet och har bevarat mycket av sin ursprungliga karaktär och färgsättning. Kristus avbildas sittande på Marias knä med en bok i vänster hand och en krona på huvudet.

Mitt emot, på den västra väggen syns ytterligare en träskulptur. Den föreställer Johannes Döparen. De båda skulpturerna är monterade på läktarbröst tillhörande en tidigare läktare från 1700-talet.

Torn och vapenhus

Från 1700-talet stammar stenhuggarmästare Per Jonsson, Stenhammars epitafium som numera är fäst på väggen intill ingångsdörren. Denna minnessten upptar en lång mycket utsirad text om familjen Stenhammar. Ett nytt epitafium över Per Jonsson, Stenhammar hänger numera på västra långväggen i södra korsarmen, där det gamla epitafiet hängde.

Ett flertal liljestenar från tidig medeltid finns intill väggarna. 

1985 togs den utvändiga torntrappan av sten bort. Ett tidigare dolt romanskt fönster blev då synligt. En gravsten från 1600-talets mitt, som var fäst vid trappan, är nu uppsatt till vänster innanför dörren.

Norra korsarmen

Dopfunten vid ingången i norra korsarmen kan ha tillhört en kyrka i Martorp, mellan Västerplana och Husaby. Dopfunten sattes in i kyrkan 1976. En sten utan namn med ett kors inom en kvadrat hittades 1985. Den är nu uppsatt längst bort på östra väggen i norra korsarmen.

Allmosesten

En allmosesten finns på kyrkogårdsmuren vid sidan om stigluckan, förmodligen huggen av Per Jonsson, Stenhammar. Texten på stenen lyder:
”Christi-Milda Wänner Som Ägen och Nyttien Guds Goda Gåfvor Ach Wisen medlidande Och Barmhertige Hiertan Emot Dem I Siukdom Nöd Och Elände Liggande Fattiga Med Liten Gåfwe-penning Dem Nödlidande til Hielp Salige the barmhertige”

In english