Västerplana kyrka sägs vara tillägnad Jungfru Maria. Den byggdes på 1100-talet. Tornet kom till något senare. Kyrkan fick korsarmar genom utbyggnaden av norra korsarmen 1721-1729 och södra korsarmen 1733-1737. Arbetet utfördes av stenhuggarmästare Per Jonsson, Stenhammar i Västerplana på uppdrag av biskop Jesper Svedberg. I samband med utbyggnaden orienterades koret åt söder.
Västerplana kyrka tillhör de kyrkor, som skonats från stora och omfattande restaureringar och förändringar i senare tid. Sedan 1730-talet har inga särskilda ändringar skett, endast underhåll av kyrkan och dess inventarier.
Västerplana kyrka övergavs under 1820-talet och stod då öde i mer än hundra år. På kunglig befallning 1821 skulle kyrkan rivas inom femtio år. Men Västerplanaborna vägrade att riva sin kyrka och endast sakristian skattades åt förgängelsen.
Arbetet att återge kyrkan dess forna glans inleddes vid förra sekelskiftet. En björk växte då i långhuset och fåglar flög obehindrat genom de trasiga fönstren.
Kyrkan återinvigdes av biskop Hjalmar Danell den 7 december 1924.
Västerplana kyrka är nu en levande kyrka, som används för gudstjänster och förrättningar.