Vad är vad i gudstjänsten

Agnus Dei betyder Guds lamm. Vid Jesu tid var det vanligt att man offrade djur till Gud av tacksamhet eller som en bön. När Jesus dör på korset behövs inga mer offer än det. Han dör som ett lamm för människans skull. Sjungs eller läses före nattvardsmåltiden. (Jesaja 53:7, Johannesevangeliet 1:29)

Agenda är det tryckta programmet för gudstjänsten som oftast delas ut vid dörren när du kommer till kyrkan. 

Epistel betyder brev. Varje gudstjänst läses givna texter för söndagen ur evangelieboken, en ur gamla testamentet, en ur evangelierna och en ur ett av de brev som finns nedskrivna till de första kristna församlingarna. Bibeltexterna tolkas och förklaras i predikan.  

Bibelns texter måste tolkas. Därför har kyrkan gjort ett urval av bibeltexter som knyter an till Jesu liv och till våra liv idag. Samlingen kallas evangelieboken och innehåller bibeltexter för varje söndag och dess tema. Bibeltexterna läses och tolkas i söndagens gudstjänst och vid andra tillfällen under veckan. Varje kyrkoår börjar första advent och då börjar också en ny serie texter som kallas årgång. Det finns tre årgångar som man följer en i taget. 

Gloria betyder ära och sjungs som en tacksamhetens och glädjens sång till Gud. Gloria sjungs i början av gudstjänsten och har sitt ursprung i att änglarna sjöng natten då Jesus föddes: Ära åt Gud i höjden och frid på jorden! 

Kollekt betyder samla in. Kollekten som tas upp i gudstjänsten är ett uttryck för att människan ger tillbaka något av det hon fått från Gud. Det är en solidaritetshandling, där gudstjänstdeltagarna delar med sig av det de äger till andra. Ibland är kollektändamålet samma i alla kyrkor över hela Sverige och ibland har den lokala församlingen bestämt vad kollekten skall gå till. 

Ordet kommunion handlar om det gemensamma, kommunio (jämför kommun till exempel) och är ett ord för nattvardens måltid. I nattvarden får vi del av Guds gåvor, Jesu kropp och blod, i brödet och vinet. 

Korstecknet är en gammal kristen symbolhandling som är knuten till Faderns och Sonens och den Heliga Andens namn. Prästen kan teckna korset över församlingen bland annat vid förlåtelseorden och vid välsignelsen. Korstecknet är en påminnelse om dopet men också en bön om beskydd. Varje enskild människa kan också teckna korset över sig själv som en bön om Guds välsignelse. 

Kyrie eleison betyder "Gud, förbarma dig, ta hand om oss". (Markusevangeliet 10:46-47) Kyrie är en bön som ofta sjungs i inledningen av högmässa och högmässogudstjänst.  

Kyrkvärd är en ideell medarbetare som har olika uppdrag i gudstjänsten. Uppgifterna kan till exempel vara att hälsa välkommen och dela ut psalmböcker till de som kommer till gudstjänsten, läsa bibeltext, ta upp kollekt, be kyrkans förbön och dela ut nattvard. 

Procession ett uttryck för att gå framåt. Ibland börjar gudstjänsten med att prästen, kör och kyrkvärdar går tillsammans in under musik. Ofta bär någon ett processionskors längst fram, som en symbol för att människan är på vandring och med oss går Kristus. 

När gudstjänsten är slut, kan de som gått in tillsammans i procession även gå ut i en utgångsprocession. Någon bär då korset först i ledet, för att visa att Kristus går med oss ut i vardagen. 

Sanctus betyder helig och sjungs som en sång av glädje och sång till Gud. Texten är ofta hämtad från Jesaja 6:3 och Matteusevangeliet 21:9. 

När det står en stjärna i agendan betyder det att församlingen står upp, i tacksamhet och glädje inför Gud. 

Trosbekännelsen sammanfattar kristen tro. Redan tidigt i den kristna kyrkan formulerades bekännelser som uttryckte det gemensamma. De trosbekännelser som används nu är den apostoliska som ofta används, och den nicenska (se faktarutor till höger). Den apostoliska trosbekännelsen fick sin nuvarande form på 700-talet. Den nicenska trosbekännelsen fick sin slutliga form av kyrkomötet i Konstantinopel 381.