Telegrammet med denna hälsning från kung Oscar II lästes upp vid kyrkostämman i Gustaf Vasa den 1 maj 1906. Därmed var en mångårig process avslutad och Gustaf Vasa och S:t Matteus församlingar avknoppade från moderförsamlingen Adolf Fredrik. I juni samma år invigdes Gustaf Vasa kyrka – Sveriges enda i fullt genomförd italiensk barock, om än en något senkommen kusin till Stockholms gamla barockkyrkor. Vid sin tillkomst kallades Gustaf Vasa kyrka ”småfolkets storkyrka”! Den kunde erbjuda plats för ca 2.000 besökare.
Trakten kring Odenplan var ännu vid sekelskiftet en utkant av Stockholm. Vasastaden utgjorde ett inflyttningsområde. Familjerna var stora och trångboddheten påtaglig. De nybyggda husen hade i allmänhet ett eller två gårdshus. Vasastaden har exteriört inte förändrats mycket sedan nybyggnadsperioden. En stor del av de ursprungliga fastigheterna från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal står kvar och erbjuder idag attraktiva bomöjligheter – numera dock i ofta mycket dyra bostadsrätter.
Vasastaden kom att bli en av de folkrikaste delarna av Stockholm. Många fabriker och verkstäder flyttade hit (Rörstrand, Atlas m fl). Vid tiden för församlingsdelningen 1906 hade Adolf Fredriks församling 40.000 invånare som delades mellan Adolf Fredrik, Gustaf Vasa och S:t Matteus församlingar. 25 år senare hade Gustaf Vasa församling växt till 25.000 invånare och S:t Matteus var i början av 1930-talet Sveriges största församling med 57.000 församlingsbor. Från tiden från 1930 fram till 1979 minskade befolkningen i Gustaf Vasa varje år, för att därefter långsamt åter öka. Folkmängden var år 2001 drygt 12.600 personer varav 9.704 är medlemmar i Svenska kyrkan.
Litteraturtips för dig som vill läsa mer:
Dahlberg, Erik: Från Sibirien till Pampas – en bok om Vasastan med omnejd (1985)
Johansson, Britt-Inger: I tidens stil – arkitekten Agi Lindegrens liv och verk (1997)
Kåring, Göran: Bygga församlingen ur krisen. (1984)