Gravar och gravsättningar

Vid val av gravsättning är det i första hand viktigt att ta hänsyn till eventuella önskemål den avlidne själv uttryckt. Habo pastorat erbjuder fyra olika slag av gravsättningar på våra fyra kyrkogårdar; Habo, Fiskebäck, Gustav Adolf och Brandstorp.

Kremering eller kistbegravning

Kremering betyder att kistan med den avlidne bränns till aska som sedan gravsätts. Vid en kistgravsättning sänks kistan ner i en grav. Beroende på vilket av dessa man väljer, finns olika typer av gravar och gravsättning att ta ställning till. 

Olika typer av gravplatser

Det finns fyra olika slag av gravsättningar:

• Kistgrav. Den döda kroppen placeras i en kista, och kistan begravs i jorden. Över kistgraven reser de anhöriga ofta en gravsten. Kistgravsättning sker oftast i samband med en begravningsceremoni.

• Urngrav. Den döda kroppen kremeras. Askan läggs i en urna, som begravs i jorden. Över urngraven reser de anhöriga ofta en gravsten. Kistor och urnor kan gravsättas i samma gravplats.
• Askgravplats. Den döda kroppen kremeras. Askan grävs ner på ett område där stoftet från fler människor finns. På en gemensam yta finns namnen på de döda angivna. Anhöriga får delta vid gravsättning om de önskar. 
• Minneslund. Den döda kroppen kremeras. Askan grävs ner i en minneslund, som är ett område där askan efter fler människor finns. Gravsättningsplatsen är anonym - anhöriga får inte vara med vid gravsättningen. Namn på gravsatta sätts inte upp, däremot finns en gemensam utsmyckningsplats för snittblommor och ljus. 

De flesta begravningsplatser är allmänna – för alla

I Sverige har vi så kallade allmänna begravningsplatser. Oftast ligger dessa platser på kyrkans mark. Alla som är folkbokförda i Sverige och betalar kommunal inkomstskatt, betalar en begravningsavgift. I avgiften ingår att man får gravsättas på en allmän begravningsplats och ligga begravd där under 25 år. Anhöriga kan välja att förlänga gravrätten ytterligare efter 25 år.

Begravningen ska äga rum inom en månad

Sverige har en begravningslag. Den säger att den döda måste kremeras eller gravsättas senast en månad efter dödsfallet. Om kroppen kremeras ska askan gravsättas inom ett år efter kremationen.

Om det finns särskilda skäl att vänta längre, kan du begära anstånd hos Skatteverket.

Den döde kan begravas på en annan ort

De flesta begravs på den ort där de bodde innan de dog, eller på orten där de föddes. Om det finns plats, går det bra att begrava den döde på en annan ort, där hen inte var folkbokförd.