Den kristna riten för att säga farväl och tacka för en människa är en gudstjänst. I begravningsgudstjänsten överlämnar vi den döde till Gud.
Begravningsgudstjänsten är en akt av kärlek och respekt för den som är död. Den är också något att hämta kraft ur för den dödes anhöriga.
I gudstjänsten får vi tacka för vad en människa gett oss. Vi kan be om förlåtelse för det som inte blev som vi hoppades och ville i vår relation. Vi får be om försoning för det som brustit mellan oss. Gudstjänstens djupaste ärende är överlämnandet av den som är död i Guds händer.
Genom begravningsgudstjänsten visar vi också respekt för kroppen. Kroppen kan inte skiljas från människan. Vi lägger kroppen till vila, prästen lyser frid över den avlidne och överlåter honom eller henne i Guds omsorg och kärlek.
Begravningen kan vara ett samlande begrepp för tiden från själaringning till minnesstund och uppföljning. Begravningens sammanhang sträcker sig från dödsbädden till avskedet vid graven.
Frågor om livets mening, familjerelationer, arbete och gudstro kan göra sig påminda. Sorgen gör att allt blir annorlunda, som om ”livet stannar upp”, vardagen fungerar inte som förr. Mycket skall tänkas igenom och det är en av kyrkans viktigaste uppgifter att hjälpa och stödja sörjande och lidande människor.
Inför begravningen tar prästen kontakt för samtal. Då kan man fråga om allt det som fyller ens hjärta. Viktigt att komma ihåg är, att varje präst har absolut tystnadsplikt.
Ska barn vara med på begravningen?
Vi ser gärna att barnen deltar i begravningsgudstjänsten. Det är av yttersta vikt att barnens situation som anhöriga lyfts fram. Detta kan t.ex. ske genom att erbjuda dem en samling i kyrkan/kapellet en stund innan gudstjänsten börjar, då de får möjlighet att ställa frågor till prästen. Det är också viktigt att personal inom församlingsvården har beredskap att samtala med barn om existentiella frågor som väcks i samband med död och begravning. Vi har tagit del av handbok för Barnkonsekvensanalyser i Svenska kyrkan och särskilt de fyra grundläggande principerna i FN:s barnkonvention, förbud mot diskriminering (art. 2) , barnets bästa i främsta rummet (art.3), rätten till liv och utveckling (art,6) och rätten att få komma till tals (art.12).