.jpg?DoProcessing=&ci=0,98,1920,1080&w=1680)
Diakonerna i Svenska kyrkan idag känns igen på sina diakonemblem. De är i form av ett kors - Jesu kors omslutet av en cirkel - Gud som håller hela världen och i mitten av korset en duva med en olivkvist i näbben – hoppet om liv, se bild. Diakonerna har också , liksom präster och biskopar, skjortor med ett vitt "frimärke" under hakan. Diakonernas skjortor är dock alltid gröna.
Inom Svenska kyrkan är diakonen en del i det tredelade ämbetet tillsammans med biskop och präst. Diakonerna har högskoleutbildning inom socialt, pedagogiskt eller omvårdande arbete. Till denna kommer en ettårig diakonutbildning och praktik.
Biskop, präst och diakon är alla vigningstjänster, vilket innebär att man vid en särskild gudstjänst vigs till sitt ämbete. Vid vigningen får vigningskandidaterna svara ja på sina olika löften. Diakonens tjänst har funnits sedan mycket länge. Redan i samband med de första kristna församlingarna pratas om en särskild grupp av församlingsmedhjälpare som hade den sociala omsorgen som sin huvuduppgift.