Kyrkan utfördes som en kompromiss mellan två förslag. Dessa ritningar är daterade 1779 respektive 1794 och förvaras i riksarkivet. Båda ritningarna visar en kyrka med huvudingång genom ett västtorn och kyrkan har kor och långhus i samma höjd och bredd. Dessutom synes en ingång i södra långhusmuren. De två ritningarna skiljer sig i några avseenden, främst rörande tornhuven och sakristian.
Äldre handlingar upplyser om att först var stiftsbyggmästaren i Härnösands stift Daniel Hagman som anlitades för att rita nya kyrkan i Lit, ett uppdrag som han inte hann utföra före sin bortgång och som därför lämnades åt sonen Pehr Hagman.
Som byggmästare anlitades Simon Geting, gesäll till Daniel Hagman och ledare av ett stort antal kyrkobyggen bl. a i Lockne. Från vapenhuset i tornets bottenplan öppnar sig ingångar mot det ljusa, luftiga kyrkorummet under ett högt trätunnvalv med plafond. Tack vare att 1971 års restaurering åsyftade att i möjligaste mån ta fram de ursprungliga färgerna, har kyrkan samma stilrena prägel som då den stod i sitt äldsta skick efter färgsättning av kyrkomålaren Jonas Wagenius, Sundsvall.
Interiören domineras av den höga altaruppsatsen flankerad av pilastrar och kolonner. I norr hänger den eleganta snidade predikstolen. Den slutna bänkinredningen är målad i klart ljusgrönt. På smäckra kolonner i väster villar den grå läktaren med inslag av förgyllning, liksom altaruppsatsen och predikstolen snidad av bildhuggaren Jonas Edler (1764-1832), Sundsjö. Hans far och kollega, Johan Edler d ä (1734-1797), Fors förefaller att först ha vidtalats för dessa verk. På grund av hans frånfälle övergick anbudet till sonen.
1797 rymde kyrkan 1000 stående personer. Numera rymmer kyrkan 400 sittande personer.
Den medeltida kyrkan i Lit var i bruk fram till dess att nya kyrkan stod färdig 1797. Lämningar efter den medeltida kyrkan låg fram till år 1968 dolda under en jordkulle. Detta år utfördes en arkeologisk undersökning, varvid ruinen konserverades. Numera står den vackra ruinen som ett stämningsfullt minnesmärke.