Social innovation

Innovation kommer av latinets innovare, som betyder att förnya eller åstadkomma något nytt. Begreppet myntades för länge sedan inom den religiösa sfären, men hade då en något annan innebörd än idag.

Innovationer kan vara främst tekniska eller främst sociala, men de har alltid en social effekt. De påverkar samhället och människors sätt att leva. Begreppet social innovation betonar innovationer som är inriktade på att främja sociala värden som inkludering, gemenskap och trygghet för specifika målgrupper. Det kan handla om nya metoder och arbetssätt eller nya sätt att tänka och organisera sig.

Samverkan mellan olika aktörer är ett viktigt inslag i social innovation, liksom att involvera dem som berörs av ett problem. Idag ställs stora förhoppningar på att social innovation ska bidra till att möta vår tids komplexa samhällsutmaningar som klimatförändringar, integration, psykisk ohälsa och ojämlikhet.

Att vara kyrka är att vara till för andra. Det innebär att ta människors situation och världens utmaningar på allvar. Därför vill Svenska kyrkan vara med om att skapa nya sätt att möta social utsatthet, klimathot och orättvisor.

Social innovation är ett verktyg för arbetet med de globala målen. Ett viktigt mål är att förändra samhället och mänskliga gemenskaper så att de blir inkluderande för alla. Ett annat att bidra till lösningar som minskar människans påverkan på klimat och biologisk mångfald.

Ordet social innovation må vara nytt i kyrkans värld. Uppdraget att verka för människans och jordens väl är det inte. Det är att i ord och handling tolka Jesu bud om att älska sin nästa och värna en skapelse vi fått ansvaret för att vårda.

Svenska kyrkan har bred kontaktyta med olika samhällssektorer och är aktiv i nätverk från lokal till global nivå. Läs om hur du kan samverka med Svenska kyrkan på olika nivåer.

Vi samarbetar över hela Sverige

Svenska kyrkan samverkar med många olika aktörer och på många olika sätt. Gemensamt är intresset för att möta sociala och miljömässiga utmaningar. Samverkan förutsätter ömsesidig tillit till, respekt och förståelse för olika parters skilda utgångspunkter, men också en delad värdegrund i fråga om människans värde och värdighet, som den uttrycks i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.

Lokalt representeras kyrkan av en församling, eller av flera församlingar samlade i ett pastorat. All lokal samverkan sker på församlingsnivån. Kyrkoherden är den lokala enhetens chef.

Församlingarna hör till något av Svenska kyrkans tretton stift. Stiftens uppgift är främst att främja församlingarnas verksamhet. Stiften svarar oftast för samverkan, avtal och projekt på regional nivå.

Den nationella nivån erbjuder stöd och expertkunskap till både församlingar och stift. Samverkan på nationell nivå koordineras genom den nationella nivån.

Kontakt

För frågor om social innovation och samarbeten med Svenska kyrkan, kontakta kyrkokansliet på innovation@svenskakyrkan.se.

Eller kontakta din församling.

Crowdfunding uppstod inte med internet. Gåvor och offer har varit en del av judiska och kristna församlingars liv ända sedan biblisk tid.

Kung David bad om gåvor till sitt tempelbygge. Josef och Maria hade med sig turturduvor när Jesus första gången skulle frambäras i templet. Paulus uppmanade till insamling av pengar till de fattiga i Jerusalem.

Åtminstone sedan 300-talet har kollekten varit ett sätt att samla in gåvor från gudstjänstbesökare för att finansiera olika insatser, bland annat till utsatta människor. Under 2018 samlades 80 miljoner kronor in i Svenska kyrkans församlingar enbart till det internationella arbetet, främst genom kollekter. Gåvorna ses i kristen tradition som att ge tillbaka till Gud något av det vi människor fått.

Sveriges första flickskola grundades 1632 i Västerås av biskop Johannes Rudbeckius. Han ansåg att flickor behövde undervisning likaväl som pojkar.

Eleverna var ofta föräldralösa eller kom ur fattiga omständigheter. De undervisades bland annat i läsning, skrivning, räkning och katekesen. Rudbeckius var en innovatör och reformator av stora mått. Den första undervisningen bedrevs i de medeltida klostren. Och så länge det funnits en fungerande skolinstitution i Sverige har det funnits en koppling mellan skolan och kyrkan.

Johannes Rudbeckius grundade flickskolan och landets första gymnasium. Med det bidrog han till att utvidga den ambition om att sprida läskunnighet som har sitt ursprung i de medeltida klostren och fick förnyad kraft under reformationen.

Fritidsbanken är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar. Ett initiativ som grundades i Forshaga-Munkfors församling 2013.

Det var diakonen Carina Haak i Forshaga-Munkfors församling som kom på idén. Hon ville göra det möjligt för barn och unga i alla familjer att pröva på olika sporter utan att behöva köpa allting själv. Privatpersoner, föreningar och företag skänker de skridskor, inlines, flytvästar, snowboards och mycket annat som Fritidsbanken lånar ut.

År 2013 öppnade den första Fritidsbanken i Deje, i Forshaga kommun. I början av 2019 fanns 86 fritidsbanker. Sammanlagt lånades utrustning 260 000 gånger 2019 och det fanns 180 000 prylar att låna gratis under 14 dagar. Visionen att varje kommun ska ha en Fritidsbank är inte längre en utopi.

Frälsarkransen utvecklades av biskop Martin Lönnebo. Den är till för att hjälpa nutidens människor i alla åldrar att ta steg mot sitt inre med hjälp av bönen.

De olika pärlorna med namn som kärlekspärlan, tystnadspärlorna, bekymmerslöshetspärlan och Gudspärlan vill vara ett stöd i att fokusera på tillvarons djupdimension. Armbandet kan sägas förpacka bönens element på ett sätt som öppnar urgammal kunskap om människans behov för grupper som kan känna sig främmande för gamla former av bön.

Martin Lönnebos protestantiska radband bärs av nästan en miljon människor över hela världen. Den tillverkas i den lilla byn Purdilur utanför New Delhi där den inte bara försörjer 45-50 familjer utan också har bekostat byns skola.

Martin Lönnebo, 1930-2023, var biskop i Linköpings stift åren 1980-1995.

Nya idéer kan vem som helst komma på. Men redan att berätta om dem för andra kan vara svårt. Det finns alltid en risk för att avfärdas som dum eller orealistisk. Det är därför det kan vara så avväpnande att säga Nu provtänker jag.

Nu är det inte säkert att Bertil Johansson myntat uttrycket provtänka. Men han fanns med i de kretsar kring tillkomsten av Ideellt forum och Volontärbyrån i Svenska kyrkan som utgjorde begreppets kanske främsta smitthärd från mitten av 00-talet. Sedan dess har provtänkandet spridit sig i landet och i kyrkan. Anledningen är enkel. Det fungerar.

När någon säger ”Nu provtänker jag” skapas en atmosfär där var och en känner sig fri att dela tankar utan att klanka ner på varandra. Och särskilt effektivt blir det ifall de andra kring bordet är medvetna om provtänkandets villkor. Så här formuleras de av Bertil Johansson:

– Det jag säger behöver inte vara färdigtänkt. Och jag behöver inte stå för det jag säger längre än vad jag själv vill. Och nästa talare ska inte såga det jag sagt, för då låser sig processen. Har man en annan idé så uttrycker man den istället.

Att samskapa redan på idéstadiet är det som lägger grunden för att förverkliga en idé, menar Bertil Johansson. Anledningen är lika enkel som mänsklig: det man själv varit med om att skapa är mer värt än det som kommer i färdigt skick. Och det man brinner för bär man gärna vidare.

Nykläckta idéer är ivriga och sköra som fågelungar. De måste vårdas för att kunna växa sig starka. Hemligheten är att undvika att kritisera varandra och låta alla komma till tals. Då undviks de låsningar som ofta stoppar upp processer.

– På det viset hamnar alla åsikter i korgen och kokar samman till en samsyn i stort. Ingen blir vinnare och ingen förlorare, men alla har bidragit till den gemensamma lösningen.

Det här kan låta som en managementteori bland andra. Men för Bertil Johansson finns det en djupare sanning kopplad till provtänkandets pedagogik:

– Det är invävt i skapelsen som livets mening att vi är beroende av varandra. Därför måste det finnas ett samspel för att återspegla Gud.

Här ligger en nyckel, både till kyrkans egen förnyelse och till att fullfölja hennes uppdrag i världen, menar Bertil Johansson. Det är inte så att behoven finns utanför kyrkan och lösningarna innanför. Den inre förändringen hör samman med den yttre. Samspelet är grundläggande. En kyrka som öppnar för människors delaktighet kommer att berikas med nya idéer och få kraft till att förverkliga dem.

– Alltihop kokar ner till mötet mellan människor där man inte är givare och tagare utan där samspelet skapar meningen.

Till slut räcker det förstås inte med att tänka och prata. Det krävs kraft och beslutsamhet ifall nya idéer ska förmå omskapa en ofta trög och upptagen verklighet.

– Även om alla tycker en ny idé är fantastisk hamnar den i regel sist i högen. För att lämna plats för det nya måste vi vara beredda att rucka på våra positioner och lösa upp det invanda. Om det enda svar som ges är att vänta till nästa budgetår så är idén redan död.

Bertil Johansson talar gärna med psalmens ord när han manar kyrkan att gå från provtänk till handling. ”Ej blott Guds vilja veta men vandra i hans bud.” För säkerhets skull säger han det också på sitt eget, karaktäristiska vis:

– Ska det bli någonting gjort måste det göras. Det är få saker som blir gjorda innan man gör dom.

Bertil Johansson

• har varit präst i EFS och Svenska kyrkan
• har arbetat med idealitet och frivillighet och var en av grundarna av Ideellt forum och Volontärbyrån i Svenska kyrkan
• mottog priset Årets förnyare i Svenska kyrkan 2010
• motto: ”Man trivs där man behövs.”