Lyssna

Begravningsavgift

Alla som är folkbokförda i Sverige ska enligt begravningslagen betala begravningsavgift.

Avgiften betalas också av den som inte är medlem i något trossamfund. Även personer utan beskattningsbar inkomst har rätt till de tjänster avgiften ger. 

Begravnings- lagen (1990:1144) 9 kap. § 6 säger följande: För den som vid dödsfallet varit folkbokförd inom en huvudmans förvaltningsområde skall huvudmannen utan kostnad för dödboet tillhandahålla :

  • Gravplats eller motsvarande på allmän begravningsplats i 25 år.
  • Gravsättning inklusive gravöppning, återfyllning och iordningställande av av en öppnad grav
  • Transporter från det att huvudmannen övertagit ansvaret för stoftet till dessa att gravsättning skett, med undantag för gravsättning utom huvudmannens område, om inte transporten beror på ett avtal om tillhandahållande av särskilda  gravplatser.
  • Kremering.
  • Lokal för förvaring och visning av stoftet
  • Lokal för begravningsceremoni utan religiösa symboler.
  • I begravningsavgiften ingår även skötsel och nyanläggning av kyrkogårdens allmäna ytor samt vård av de kulturmärkta gravplatserna.

Skötsel av gravplats ingår inte i begravningsavgiften, för detta kan man teckna skötselavtal med förvaltningen eller välja att sköta gravplatsen själv. 

Källa: Reimerson, Charlotte, Vad får jag för min begravningsavgift?, Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation, oktober 2011.

Dödsboet betalar själva för

kista och svepning, urna, annonsering, begravningsceremoni för den som inte tillhör Svenska kyrkan, transport av stoft till bisättningslokalen, minnesstund, gravsten och skötsel av graven. 

Detta får du göra själv

Ordna med svepning/svepdräkt, använda eget bårtäcke, dekorera kistan, bära och transportera kistan, hjälpa till i kyrka, kapell eller ceremonilokal, ta med "egen jord" till mullpåkastning vid begravningsgudstjänst, ordna med ceremonilokal enligt egen trosuppfattning, arrangera minnesstund/samkväm och formulera dödsannons.