Namnet Vilunda kommer av ordet "Vi", som i nordisk mytologi betyder "offer". Vilunda betyder alltså "offerlunden".
Byggnadernas arkitektoniska utformning kan i sina huvudlinjer dateras till år 3000 före Kristus. I tvåflodslandet vid Persiska viken fanns vid den tiden ett av historiens äldsta kulturfolk, de s k sumererna. Vid utgrävningar på 1950-talet fann man i ökensanden mycket enkla hus och samlingssalar i kvadratiska former med fyra fönsterlösa väggar och ljusgenomsläpp mellan takstolarna. Kyrkans takbjälkar är synliga utifrån, kringklädda med koppar som en påminnelse om den sumeriska byggnadskonsten.
Takbelysningen symboliserar stjärnhimlen. Taket uppbäres av en mäktig korsbjälke som symboliserar Kristi lidande och död.
Golvet är av italiensk marmor liksom altaret och dopfunten.
Altaret har formen av en sarkofag, placerad på åtta korta pelare och påminner om Kristi död och uppståndelse. Den för också tanken till platsen för Petri grav under S:t Peterskyrkan i Rom.
Predikstolen påminner om en ambon (= läspulpet) från fornkyrkan. Bibeln på predikstolen är utförd i pergament med Rembrandts teckningar och är enskild gåva.
Allt kyrksilver, ljusstakar, vaser, kors och dopskål har tillverkats av silversmeden Martin Öhman, Halmstad. Kyrkklockorna med klockspel i tornet har levererats av Bergholtz klockgjuteri, Sigtuna.
Orgelns fasad har ritats av kyrkans arkitekt. Den har 30 stämmor och är ett hantverk av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad, Luleå. Den invigdes 1979.
Kyrkan är sammanbyggd vid tornsidan med församlingshemmet, där en stor del av församlingens verksamhet är förlagd.
Bernd Wohlgetan (från häftet En guide till alla kyrkor i Upplands Väsby)